- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
813-814

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fräsch ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för bearbetning av trä el. metaller. F.
roterar med stor hastighet (ofta upp
till flera tusen varv i minuten) kring
en axel, frässpindeln, på vilken den
är fästad. — 2. Veckad remsa,
vanligen använd som krage (pipkrage).

Fräsch, fr., blomstrande, frisk.

Fräsmaskin, maskin, avsedd för
bearbetning av trä el. metaller med
tillhjälp av en fräs.

Fräspulver utlämnas från apotek i
satser om 2 gr. natriumbikarbonat (i
blått papper) och 1% gr. vinsyra (i
vitt papper), vilka lösas var för sig,
varefter lösningarna blandas, varvid
kolsyra utvecklas. Den så beredda
drycken användes vid vissa
magåkommor. Liknande satser användas vid
hemberedning av lemonad och andra
läskedrycker.

Frö utvecklas ur fröämnet. F.
består av ett skyddande fröskal, på
vilket man ofta urskiljer ett ärr, naveln,
där fröet suttit fästat vid fröfästet. F.
innehåller vidare en grodd, bestående
av ett rotanlag och en stamknopp
samt ett eller två hjärtblad el.
kotyle-doner (Mono- och Dicotyledonss).
Vissa barrträd ha fler än två hjärtblad
och en del växter (ärt och råg) ha
flera blad än hjärtbladen anlagda.
Den näring, grodden behöver, är ofta
upplagrad i hjärtbladen, men ibland
finnes särskild näringsvävnad,
frövita. Jfr Pistill och Frukt.

Frödin gr, Gustaf, 1860—1911,
värmländsk diktare. Efter en del år i
Uppsala kom F. 1887 som medarbetare
till Karlstadstidningen, där han till
1894 medverkade som kåsör och
kritiker. 1891 utkom Guitar r och
drag li armo nik a, där framför
allt de folkligt humoristiska dikterna,
delvis på värmlandsmål, vunno
omedelbar ocli stor popularitet. I hans
följande diktsamlingar, Nya
dikter, Stänk och flikar, Nytt
och gammalt, Gr alstänk,
framträdde hans grubblande,
pessimistiska läggning alltmera, på samma
gång hans herravälde över språk och
rytm utvecklades till en höjd, som
ställer honom i många stycken ensam
i svensk litteratur. Kring Stänk och
flikar uppstod ett tryckfrihetsmål,
som väckte oerhört uppseende. F: s
hälsa, som alltid varit svag, bröts
småningom alldeles. Efter en lång
tids själssjukdom tillfrisknade han
mot slutet av sitt liv och utgav ett
urval ur äldre, otryckta alster, E
f-t e r s k ö r d. Sedermera utkom R
e-convalescentia.

Frödingsfonden bildades 1903
genom nationalinsamling och uppgår
till 30,000 kr. Räntan disponerades
först av Gustaf Fröding och utdelas
numera efter val inom studentkårerna
i Sverige till någon svensk författare.

Fröfäste, se Frukt.

Fröj, se Frej.

Frö ja, se Freja.

Fröken, ursprungligen titel för
ogifta, furstliga el. adliga damer. Numera
(från 1860) allmänt tilltalsord.

Fröklängning;. För erhållande av
frö ur barrträdens kottar insamlas
dessa vid lämplig tidpunkt, innan de
nått mognad, varefter i
fröklängnings-anstalter kottarna förvaras i torr luft,
tills de öppna sig och avlämna sina
frön. Med särskilda frönötare skiljas
så fröna från frövingarna för att
sedermera användas för sådd.

Frökontrollanstalter. I Sverige
finnas 17 statsunderstödda F., vartill
kommer Sveriges Utsädesförenings F.
i Svalöv. F. ha till uppgift att mot
fastställd taxa utföra undersökningar
av utsädens kvalitet.

Frömjöl el. pollen bildas i
ståndarnas knappar hos fanerogamer. F.
ser i allmänhet ut som ett gult
pulver. Kornen ha olika beskaffenhet.
De äro än torra och lätta för att
kunna föras med vinden, än taggiga och
klibbiga för att kunna fastna på
insekter. Från frömjölskornet utväxer
vid dess groning på pistillens märke
en lång slang, från vilken sedan
fri-göres två lianliga celler, som ha till
uppgift att utföra befruktning.

Frönötare, maskin, som användes
for att skilja frön från vidhängande
rester av blomman. F. användes
särskilt för rensning av klöverfrö.

Fröspridning, se Växternas
spridning.

Frösön, ö i Storsjön, Jämtland, 43
kvkm. Var under hednatiden
offerplats, helgad åt guden Frej (Frö).
Innan Östersund anlades, var F.
Jämtlands administrativa medelpunkt.
Före år 1911 voro Jämtlands
fältjägare förlagda till Frösö läger på F.
Där funnos också förr en trivialskola
och ett bibliotek (detta nu i
Östersund). F. erbjuder utomordentliga
utsikter över Storsjön och dess
omgivningar samt fjällen i väster.

Frövi, municipalsamhälle vid sjön
Väringen, s. Västmanland. 750 inv.
Järnvägsknut.

Frövita, se Embryonsäck och Frö.

Fröämne, se Pistill.

Fti’sis, se Tuberkulos.

Fuchsia [fuk’sia], växtsläkte av
familj OenotheraceEe. Flera arter odlas
som krukväxter. De ha röda,
hängande blommor (B 1 o d d r o p p a r).

Fu’cus, algsläkte, med platt,
upprepat gaffelgrenig bål. Vanliga vid
Sveriges västkust äro Blåstången (F.
vesiculosus), som har parvis
anordnade luftblåsor, och Sågtången (F.
serratus), som har sågtandad bål utan
luftblåsor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free