Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Färg. Titt ljug, exempelvis solljus,
är sammansatt av strålar av olilia
våglängd. Isolerar man en ljusstråle av
en viss våglängd, uppfatta vi detta
ljus som färgat. Med användande av
ett prisma kan man dela upp det vita
ljuset i dess komponenter, rött, orange,
gult, grönt, blått, indigo ocli violett.
Jfr Spektrum. Hött ljus liar en
våglängd av omkring 800 miljondels mm.
Violett ljus liar en våglängd av 400
miljondels mm. De övriga
färgsorternas våglängder ligga emellan dessa
värden. Vitt ljus kan emellertid
erhållas även med användande av färre
ljussorter. Färger, som på så sätt
komplettera varandra, kallas
komplementfärger. Så ger t. ex.
rött, blågrönt och orange vitt ljus.
De färger, som förekomma i naturen,
äro emellertid ej rena utan bestå
endast till övervägande del av vissa
bestämda ljussorter. Man skiljer
härvidlag på en färgs mättnadsgrad, d.
v. s. halt av vitt ljus, samt på färgens
ljusstyrka, som avtager i den mån
färgen närmar sig svart.
Färgblindhet, se Färgsinne.
Färgfotografi, se Fotografi.
Färghörsel. Åtskilliga personer ha en
känsla av att en del ord, en del ljud,
vissa toner el. dyl. ha en alldeles
bestämd färg. I en del fall beror detta
på en tillfälligtvis uppkommen
förbindelse av föreställningar. I andra
fall tycks F. vara en medfödd
egendomlighet.
Färgringar. Om en svagt buktig
glasskiva lägges ovanpå en
fullständigt plan glasskiva, synes såväl i
reflekterat som i genomgående vitt ljus
en serie mångfärgade ringar. Efter
Newton, som först utförde försöket,
benämnas ringarna Newtons F. Deras
uppkomst liksom t. ex. färgspelet i
såpbubblor förklaras genom
ljusvågornas interferens (deras inbördes
samverkan). Jfr Ljuset.
Färgsinne är förmåga att särskilja
ljus av olika våglängd. En normal
person, som särskiljer alla spektrets
färger, kallas trikromat. Vitt ljus kan
för denne sammansättas medels tre
färger. Jfr Färg. S. k. rödblinda och
grönblinda se i spektrum blott två
färgtoner, dels gult, som motsvarar
rött, orange, gult och grönt, dels blått,
motsvarande blått, indigo och violett.
Den mellanliggande blågröna färgen
uppfattas som grå. Sådana personers
färgsystem kallas dikromatiskt,
emedan det är uppbyggt på två färger.
Totalt färgblinda kunna ej särskilja
någon färg utan uppfatta spektrum
söm grått. Deras färgsystem säges
vara monokromatiskt. Färgblindhet
är ett ärftligt lyte, som kan vara
olika utpräglat. C :a 5 % av den
manliga befolkningen är tydligt färgblind.
Total färgblindhet är mycket sällsynt.
Den vanligaste formen är röd- och
grönblindhet. Den ärves könsbundet,
så att männen, som ha anlaget, förete
färgblindhet oeh ge anlaget i arv till
kvinnliga efterkommande, vilka ej
förete färgblindhet, men vilkas söner i
sin tur bliva färgblinda. Vid äktenskap
mellan manlig och kvinnlig
anlagsbärare kunna dock även döttrarna
bliva färgblinda.
Färja. De enklaste F. äro
flatbottnade båtar, tvärt avskurna i bägge
ändar, med vilka trafiken uppeliålles
över vattendrag, över vilka av olika
skäl (trafikens livlighet m. m.) broar
ej kunnat byggas. Färjor framdrivas
medelst rodd eller halas över. Till F.
räknas också de med föregående föga
likartade stora ångfiirjor, med vilka
rader av lastade järnvägsvagnar
transporteras över sund och havsvikar.
Dylika ångfärjor finnas i Sverige för
lederna Malmö—Köpenhamn och
Träl-leborg—Sassnitz.
Färjestaden, färjplats på Öland vid
den smalaste delen av Kalmarsund.
Fiirla, ett litet klappträ av trä el.
läder, fordom i skolorna använt
be-straffningsverktyg.
Farm, rask, skicklig, snabb. —
Färmit e’t, skicklighet.
Färskning, tackjärnets förädling till
smidbart järn el. stål.
Färöarna, en till Danmark hörande
ögrupp, belägen i Atlanten, n. om
Skottland, bestående av flera större
och mindre öar, 1,400 kvkm. 21,000 inv.
De största öarna äro Strömö (398
kvkm.) oeh österö (284 kvkm.) öarna
äro bergiga, uppbyggda väsentligen
av basalt. Skog saknas. Gräsväxten
är yppig ocli lämnar ett rikligt
fär-bete. Jorden är i allmänhet ej
odlingsbar. Förutom fåravel idkas fiske
oeh val- ocli sjöfågelsfångst.
— Historia. På SOO-t. kommo
norska vikingar till F., som då
beboddes av kristna eremiter från
Irland. Ar 1000 kom F. under Norge
och senare under Danmark, vilket
land det fortfarande tillhör.
Fästingar, den till höger har sugit sig
mätt av blod.
Fästing (Ixodes risines), ett
blodsugande kvalster med taggigt sugrör.
Honan finnes ofta på buskar och träd
och hakar sig fast vid människor och
djur, som passera. Den suger sig se-
Tidens Ltxikon
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
