Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dan full med blod, så att bakkroppen
blir starkt ansvälld. Därefter faller
den till marken och. lägger sina ägg
där. Fastsittande F. lossna, om man
dryper fotogen el. bensin på dem.
Försöker man direkt med våld
avlägsna F., kvarstannar vanligen
huvudet i såret, som då inflammeras.
Fästningsartilleri, det truppslag, som
ombesörjer en fästnings
artilleriförsvar, ävensom de artilleripjäser, som
ingå i fästningens bestyckning. Jfr
Kustartilleri.
Fästningskrig, del av ett krig, då
striderna koncentrera sig kring
intagandet av fästningar.
Fästningsstraff. Fram till mitten av
1800-t. avtjänades straffarbete på
rikets fästningar. Numefra är F. en
folklig benämning på fängelsestraff.
Födoämneskontroll åligger enligt
hälsovårdsstadgan 19 juli 1919
hälsovårdsnämnd, som kan förbjuda
salu-liållandet av för hälsan olämpliga
födoämnen.
Föhnvindar (fallvindar), varma,
torra vindar, som under vissa
lufttrycks-förhållanden blåsa ned från en
bergskedja el. ett högland. När t. ex. ett
lågt lufttryck på nordsidan av
Alperna suger luft över dessa från söder,
varvid vattenångan fälles ut på
sydsidan, blir den från alpkammarna
nedstörtande torra luften under sin
rörélse nedåt till följd av
samman-tryckningen uppvärmd med ungefär
en grad pr 100 m. och blir därför i
alpdalarna både varm och torr. Den
kan vara ända till 10° varmare än på
sydsidan, beroende på att avkylningen
under uppstigandet till följd av
vattenångans utfällande är blott hälften
så stor som uppvärmningen under
nedstigandet på nordsidan.
Följe och farnöte, se Flock och
far-nöte.
FöFjetong, en roman el. annat
skönlitterärt verk, som fördelat på flera
nummer intages i en tidning el.
tidskrift, vanligen med ett streck skilt
från det övriga innehållet. Från
början var F. ett mindre blad, som
medföljde en större tidning och
innehöll litteratur- el. teaterkritiska
uppsatser, kåserier etc.
Fölsjuka el. föllamhet, en
smitto-sam sjukdom, som angriper föl och
kalvar under de tre första
levnadsvec-korna. F. karakteriseras av flytning
ur den öppenstående naveln, feber,
av-magring och kraftförfall. Djuren dö
vanligen inom två till tre veckor.
Effektiv behandling finnes ej. Man kan
endast vidtaga smittförhindrande
åtgärder.
Fönster utfördes i konstnärlig form
först hos perserna och ingick sed-an
som ett betydande element i den
romerska arkitekturen, ur’ vilken ré-
nässansens rika fönsterarkitektur
utbildades. Det var emellertid först i
de medeltida kyrkorna, som man
började tillsluta F. med glas. Den
romanska kyrkofönstertypen var
rund-bågig, ofta med gruppvis
sammanställda F., åtskilda med små
kolonner, s. k. kopplade F. Gotiken
skapade de väldiga spetsbågsfönstren, ofta
med målade glasrutor. Rosettfönstren
voro runda och indelade i mindre
partier, omgivna av bågar, rundlar o. dyl.
Förargelseväckande beteende. Den
som å allmän plats genom oljud el. på
annat sätt åstadkommer förargelse,
straffas enligt 15 :e paragrafen, II kap.
strafflagen med upp till 100 kr. böter.
Förbjudna led, se Äktenskap.
Förbjudna tider, se Jaktstadgan.
Förblommerad, förtäckt.
Förbränning. Med F. i begränsad
mening avses ett ämnes förening med
syre, dess oxidation, under så stor
värmeutveckling, att ljusfenomen
uppstå. Innan det var klarlagt, att F.
var en oxidationsprocess, ansåg man
elden bero på ett ämne, flogiston,
som avskildes från det ämne, som
brann. Gasformiga ämnen brinna
med låga, fasta utan låga. I
vidsträcktare mening räknas till F. även
andra företeelser än den ovan nämnda
t. ex. den oxidationsprocess, som
ständigt försiggår i de levande
organismerna, eller den företeelsen, att en
brinnande vätgaslåga fortsätter att
brinna i klorgas, varvid klorväte
uppstår.
Förbränningsmotor, en värmemotor,
där kolvens rörelse i cylindern
åstadkommes genom förbränning av en
flyktig vätska el. gas inuti cylindern.
— I den ena huvudtypen av F.
(ex-plosionsmotorer) sker förbränningen,
sedan förbränningsluften och bränslet
i cylindern underkastats en måttlig
kompression (några atmosfärer),
explosionsartat vid konstant volym och
åtföljes av en kraftig tryckstegring. I
den andra huvudtypen drives
kompressionen före antändningen längre (upp
till 30 atmosfärer), förbränningen sker
däremot så småningom och åtföljes
ej av någon större tryckstegring. Till
den första huvudtypen av motorer
höra de vanliga gasmotorerna,
förgasaremotorerna (bensin- och spritmotorer)
samt fotogen- el. råoljemotorerna. Till
den andra huvudtypen höra bland
annat dieselmotorerna. — Man skiljer
på fyrtaktsmotorer (en arbetsimpuls
på fyra enkla kolvslag) och
tvåtakts-motorer (en arbetsimpuls på två enkla
kolvslag). Automobilmotorer,
flygmotorer och mindre båtmotorer äro
oftast fyrtaktsmotorer, likaså flertalet
dieselmotorer. Andra större
fartygs-motörer samt fotogenmotorer äro
oftast tvåtaktsmotorér. En vänlig fyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
