Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gallbildningar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Galläpplen på ek. Underst till
vänster galläpple i genomskärning med
larv i mitten, till liöger gallsteklar.
folk, varför lian fick namnet
”härför-därvaren”.
Gallbildningar, sjukliga utväxter av
mycket varierande utseende, som
orsakas av parasiterande svampar el.
insekter, maskar o. dyl. G. kunna te
sig som förtjockningar, inrullningar,
punglika utväxter, liåriga bollar el.
mera oregelbundet greniga bildningar.
G. tjäna det parasiterande djuret till
skydd. Av betydelse för växten är
exempelvis bakterieknölarna på
ärtväxternas rötter. Galläpplen på
ekblad ha betydelse för framställning av
galläpplesyra.
Gallblåsa, se Lever.
Gallblåskatarr, akut el. kronisk
inflammation i gallblåsan, ger smärtor
och feber. G. förekommer särskilt i
samband med gallsten och behandlas
som denna sjukdom antingen med
stillaläge, diet, varma omslag m. m.,
el. i svåra fall med operation.
GaFlc, P., d. 1537 el. 1538, professor i
teologi i Uppsala, motarbetade ivrigt
reformationens genomförande i
Sverige. G. höll en bekant disputation
med Olaus Petri vid riksdagen i
Västerås 1527.
GaPlen, se S: t Gallen.
Galle’n-Kairela, Akseli (tidigare
Axel Gallén), f. 1865, finländsk målare,
till en början påverkad av fransk
konst, senare den förnämsta
representanten för en äkta finländsk skola.
G. har målat bilder ur folklig miljö
samt Kalevalamotiv av en kraftfull och
livaktig realism och även gjort sig
känd som skicklig illustratör.
Galler, se Gallien.
Galleri’. — 1. Långt smalt rum, ofta
praktrum med konstverk. — 2. Gång
med arkad, vanligen i en övre våning.
— 3. Konstmuseum. — 4. Utgiven
samling av porträtt el. dyl. — 5. De
platser i en teater, som äro närmast
taket. — 6. Utrymmet på sidorna om
akterspegeln på ett fartyg.
Gallern, Den döende (Den döende
fäktaren), en i Rom förvarad, berömd
marmorstaty från antiken, funnen på
1500-t.
Gallfeber, fordom använd
benämning på gulsot. G. finnes kvar i
uttrycket ”reta gallfeber på någon”,
vilket bottnar i en äldre föreställning
om, att gulsot skulle kunna
framkallas av ilska.
Gallicism, från franskan lånat
uttryck el. ord.
GalFien, romerskt namn på n.
Italien, Gallia cisalpi’na, och nuvarande
Frankrike, Gallia transalpfna, även
omfattande Belgien, en del av Holland
samt Schweiz. Cisalpinska G.
indelades i cispadan’ska G., d. v. s. —
räknat från Rom — G. hitom Po, och
transpadan’ska G. el. G. bortom Po.
Dessa områden erövrades av romarna
222 f. Kr., medan sö. delen av
trans-alpinska G. intogs omkring 120 f. Kr.
och resten av Caesar 58—49 f. Kr. G.
beboddes av de keltiska gallerna.
Gallikan*ska kyrkan, benämning på
den franska kyrkan under den tid, då
den utmärkts av en viss självständig
hållning gentemot påvemakten.
Under 1800-t. har gallikanismen
betydligt försvagats och alltmer lämnat
plats för ultramontanismen.
GallimatFas, osammanhängande prat.
Gallio’n el. gal jon, den övre delen
av ett segelfartygs förstäv.
Gallio’n sbild, en snidad figur, som
pryder övre delen av förstäven å ett
fartyg.
Galli’poli, halvö på europeiska
sidan av Dardanellerna, var under
världskriget (1915) skådeplats för
blodiga strider, varunder ententen
förgäves sökte bemäktiga sig
herraväldet över sundet.
Gall’isk, fransk, egentligen från
Gallien.
GalTiska tuppen, sinnebild av
Frankrike, sannolikt uppkommen ur latinets
gallus, som betyder både tupp och
fransman, galler.
Gairium, sällsynt metall. Kem.
tecken Ga. Atomvikt 69.9. Specifik vikt
5.96. Smältpunkt 30°. Förekommer i
små mängder i vissa zinkbländen.
Gallmyggor (Itonididse), en familj
tvåvingar med pärlbandslika antenner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
