Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ganoider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Garvmedel, huvudsakligen växtdelar
el. extrakt av dylika, som på grund
av sin egenskap att förena sig med
lim- oeh limgivande ämnen användas
vid garvning av hudar och skinn. Som
ex. å G. må nämnas bark av ek, gran
med flera träslag, veden av quebracho
m. m. Även alun, järn- och
kromföreningar liksom vissa fettämnen
användas för garvning.
Garvning, en sådan beredning av
hudar och skinn, att dessa skyddas
mot förruttnelse och att deras fibrer
bevara sin böjlighet och elasticitet
även i torka. Före garvningen
avlägsnas genom användande av såväl
mekaniska som kemiska medel dels
hår ocli överhud dels fett, blodkärl,
bindväv, som kan finnas på
hudarnas och skinnens köttsida. Den
vanliga garvningen el. logarvningen sker
därefter méd tillhjälp av organiska
garvmedel (i Sverige oftast
quebracho-extrakt). Hudarna nedläggas i stora
kar, fyllda med lösningar av
lämpligt extrakt. Den så kallade
vitgarv-ningen sker med tillhjälp av alun
och koksaltlösningar; kromgarvningen
sker med tillhjälp av kromsyra och
natriuinliyposulfit. Ett annat slag av
G. representerar säinskgarvningen,
som knappast kommer i fråga för
hudar av nötkreatur ocli hästar. Vid
denna bortskrapas före den egentliga
G. även läderhudens översida, narven,
varefter hudarna behandlas med tran.
Fettöverskottet borttvättas slutligen
med soda.
Gas. — 1. Fys. G. skilja sig från
fasta och flytande ämnen genom sin
expansionssträvan.
Molekylarrörlighe-ten är så stor, att G. ständigt sträva
att utfylla det rum, i vilket de
befinna sig. Förhållandet mellan en
gasmassas tryck och volym vid
konstant temperatur angives av
Boyles-Mariottes lag; en gasmassas
volymförändringar vid
temperaturförändringar under konstant tryck sker
enligt Gay-Lussacs lag. Sambandet
mellan tryck, volym och temperatur
fås genom en kombination av dessa
lagar, gasernas så kallade allmänna
tillståndslag. Det matematiska
uttrycket för denna är _ ■ - ■ == -1?1 •
0 1 + ct 1 + dl
där v, p och t äro en gasmassas
volym, tryck och temperatur vid ett
tillfälle, medan vt, pi och #i äro
motsvarande storheter för samma
gasmassa vid ett annat tillfälle och c
ut-vidgningskoefficienten. En annan
efter Gay-Lussac uppkallad lag anger
förhållandet mellan volymerna hos
gaser, som deltaga i en kemisk reaktion.
Den stora överensstämmelse, som
alla gaser utvisa vid tryck el.
temperaturförändringar, har funnit en för-
klaring i Avogadros lag, som brukar
erhålla uttrycket, att lika stora
volymer av olika gaser vid samma
temperatur och tryck innehålla lika
många molekyler. Genom avkylning
och samtidig tryckökning kunna alla
gaser överföras till vätskor; några så
kallade permanenta gaser givas alltså
icke. En sådan kondensation är dock
icke möjlig över en viss, för varje
särskilt ämne karakteristisk temperatur,
den så kallade kritiska temperaturen.
— 2. Benämning å en del glesa
vävnader. — 3. Se Gasformiga
brännmaterial.
Gasackumulator, behållare för gas,
avsedd för belysning. Jfr Acetylen.
Gasbrand, en särskilt under
världskriget vanlig sjukdom, orsakad av i
sår inträngande bakterier, vilka under
gasutveckling framkalla en våldsam
inflammation. G. medför i omkring
hälften av fallen döden.
Gascogne [gaskån’j], provins i sv.
Frankrike, omfattande landet mellan
Atlanten i v., Pyrenéerna i s. och
floden Garonne i n. 26,000 kvkm. G. är
invid kusten (Les Landes) upptaget
av sandhedar och dyner, längre in
genomdraget av ett flertal från
Pyrenéerna kommande djupt nedskurna
bifloder till Garonne och av floden
Adour. Landets viktigaste produkter
äro säd, vin, harts. Städer: Bayonne,
Tours, Pau, Lourdes, Tarbes.
Gascona’d el. gaskonad, skryt,
storordighet. Uttrycket härleder sig från
invånarnas i Gascogne
ordspråksmäs-sigt bekanta skrytsamhet.
Gasel’ler, se Antiloper.
Gaser, se Gas.
Gasformiga brännmatcrial. Det
allmännast förekommande G. är 1 y s g
a-s e n*, som användes för
belysnings-ändamål, för liusliållsändamål och
inom vissa industrier. Den
framställes genom torrdestillation av stenkol
och består till nära hälften av vätgas,
till inemot Vio av koloxid och i
övrigt av kolväten (huvudsakligen
metan.) De inom industrin såsom
bränsle i stor utsträckning använda
generatorgaserna framställas genom
ofullständig förbränning av fasta
bränslen (kol, koks, torv, ved m. m.)
i därför särskilt inrättade ugnar,
gasgeneratorer. De bestå till huvudsaklig
del av kvävgas och koloxid, ofta även
vätgas, vartill kommer mer el. mindre
kolväten. Vattengasen, som
särskilt användes då mycket höga
temperaturer erfordras, framställes genom
att leda vattenånga genom ett
glödande kollager. Den består till hälften av
koloxid till hälften av vätgas. D o
w-s o n g a s el. b 1 a n d g a s erhålles
genom att leda luft och vattenångor över
glödande kol. Huvudbeståndsdelarna
äro kvävgas (omkring hälften), kol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
