Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - George ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GerilTakrig, guerillakrig,
friskare-krig, småkrig; ursprungligen de
envisa småstrider, som i Spanien fördes
från folkets sida mot fransmännen på
Napoleon I:s tid.
Gerle, A., f. 1860, svensk målare,
som för sina landskapsbilder
särskilt hämtat sina motiv från
skärgården och från Stockholm.
Germain, S:t, se Saint-Germain.
Germa’ner, en gren av den
indoeuropeiska folkstammen. Man vet
mycket litet om G :s utveckling ur det
indoeuropeiska urfolket, men man
antager, att G. ursprungligen härstamma
från s. Skandinavien. En kraftig
rasblandning uppstod emellertid i och
med G:s och andra folkslags
förflyttningar (se Folkvandring). G. delade
sig på flera grenar. Nordgermanerna
voro bosatta i Skandinavien och
förblevo minst uppblandade med andra
folk. östgermanerna trängdes av
sla-verna mot s., där de uppblandades med
söderns folkslag. Västgermanerna
vandrade mot v. och s. England,
mellersta Frankrike och Alperna och
upp-togo här romerska och keltiska
element. G. voro i äldre tid delade på
flera stammar, vilka levde oberoende
av varandra. I spetsen för varje stam
stod en hövding el. konung, vilken
valdes av tinget. Denne hade vid sin
sida ett krigsfölje, liirden. Stammens
medlemmar hade för övrigt stor frihet,
men den enskilde var dock i mycket
beroende av sin släkt. — G. levde
huvudsakligen av boskapsskötsel och jakt
samt senare även av åkerbruk. — De
förnämsta gudarna voro Wodan
(Oden), Ziu (Tyr) och Donar (Tor).
Av gudinnorna dyrkades främst Frija
(Frigg). Offren, som bestodo av såväl
människor som djur, förrättades
utomhus. Angående rasbeskaffenheten, se
Nordisk ras.
Germa’nia, i 1840-t:s litteratur
uppkommet namn på den kvinnliga
personifikationen av Tyskland.
Gernu^nieus Caesar, 15 f. Kr.—19 e.
Kr., son till Nero Claudius Drusus,
romersk fältherre, befäste romarnas
välde i Germanien genom flera
krigståg (12—16 e. Kr.). G. avböjde en
erbjudan från härens sida att 19-årig bli
utropad till kejsare efter Augustus.
Germanism, från tyskan hämtat
uttryck el. ord.
Germa’nium, sällsynt, med tenn
besläktad metall. Kem. tecken Ge.
Atomvikt 72.5. G. upptäcktes först 1886,
men existensen av en metall med G :s
egenskaper hade förutsagts av
Mendel-jeff. Upptäckten av G. har ansetts som
en av de vackraste bekräftelserna på
betydelsen av det periodiska systemet.
Gernandt-Claine [klän], Jane, f. 1864,
svensk författarinna, bekant för
romaner och noveller ur exotisk miljö.
Getingar med bo.
Gerondif [sjirångdif], fransk
verbform, som ändar på -a n t och föregås
av e n samt användes som adverbial.
Geron’t, se Gerusia.
Gertrud, namn på medeltida helgon,
bland vilka märkes en abbedissa i
Ni-velles, som ansågs vara de resandes
skyddshelgon. Flera sammanslutningar
ha uppkallats efter henne, t. ex. den
tyska församlingen i Stockholm, som
övertagit namnet efter ett tyskt
köp-mansgille.
Geru’sia, grek., de gamles råd, ett
slags senat, som fanns i de gamla
grekiska staterna. Mest bekant är
Spartas G. Medlemmarna kallades
geronter.
Gervais [s;arve’], ett slags mjuk,
fransk gräddost.
Gesant’, ty., diplomatiskt sändebud.
Gesim’s, avslutande el. vågrätt
avdelande listverk, användes som krön på
en vägg, en panel, fönster- el.
dörröppning.
Gess, den med ett b en halv ton
sänkta tonen g; förväxlas
enharmo-niskt med fiss.
Gess dur, durtonart med gess till
grundton, ess moll till parallelltonart
och sex b -förtecken för a, h, c, d, e
och g.
Gest [sjäst], fr., åtbörd. —
Gestikulera, göra åtbörder.
Gestation [je-], havandeskap.
Gesvind’, ty., rask, snabb.
Gesäll, se Skråväsen.
Getapel el. vägtorn el. brågon
(Rahmnus cathartica), en buske med
tornar, ovala, sågade blad och svarta
stenfrukter. Barken användes som
av-föringsmedel i medicinen. Av barken
fås gul, av bären röd färg. Veden är
hård och användes till slöjdvirke.
Getapulien, skämtsamt namn på de
ofruktbarare delarna av Småland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
