Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gigue ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dödbränd och otjänlig för nyss nämnda
ändamål.
Gir. Ett fartyg säges företaga en
G., då det avsiktligt eller oavsiktligt
avviker ur kursen.
Giraff (Giraffa camelopardalis) är
brunfläckig med ljus bottenfärg. Den
har ofantligt lång hals och utdraget
huvud med korta horn. G. når en höjd
av 6 m. och är det högsta däggdjur,
som finnes. Den lever av löv och
kvistar från mimosaskogarna i Asiens
bergstrakter, men träffas även i
stäppområden.
Girartlon [sjirardOng], F., 1628—1715,
fransk bildhuggare, som utfört talrika
skulpturer i en dekorativ, något
teatralisk stil.
Girgenti, stad på Siciliens s. kust.
30,000 inv. Export av svavel.
Girlan’d, ranka av sammanflätade
blommor el. lövverk; prydnadsmotiv,
föreställande en dylik ranka. Jfr
Feston.
Gironde [sjirång’d], benämningen på
nedre loppet av Garonne, från dess
förening med Dordogne.
Girondis’terna el. gironden [-[s;irång’-den],-] {+[s;irång’-
den],+} ryktbart politiskt parti under
Franska revolutionen*.
Giroräkning, se Bankväsen.
Gislaved, municipalsamhälle vid
Nissan, v. Småland. 870 inv.
Gummifabriker.
Giss, mus., den medelst ett kors en
halv ton höjda tonen g; förväxlas
en-harmoniskt med ass.
Gissel, se Flimmerhår.
Gissing, G., 1857—1903, engelsk
författare, tillhörande den naturalistiska
riktningen, gav starkt pessimistiska
skildringar mestadels från de lägre
samhällsklassernas liv.
Gisslan, person, lämnad som
säkerhet till en av två stridande parter.
G. förekom under antiken och bland
de äldsta germanska folken.
Gisslarc el. flagelanter kallades
under medeltiden uppträdande skaror av
självplågare, vilka genom att slå och
illa behandla sin kropp ville befria sin
själ från synd. Sådana rörelser
upp-stodo upprepade gånger under
medeltiden ocli spredo sig som
pingströrelser ut över länderna.
Giss moll, mus., molltonart med fem
korsförtecken för f, c, g, d och a, med
giss till grundton och h dur till
parallelltonart; förväxlas enharmoniskt med
ass moll.
Gita’na [s/i-], maskulinum gitano,
sp., zigenerska; zigenardans.
Gitarr’, lutinstrument med flat
resonanslåda, insvängd i sidorna. Vid
spelningen frambringas ljudet medelst
knäppningar med handen. G.
härstammar från morerna, som införde den till
Spanien.
Gitter, ett stort antal, på lika
avstånd från varandra belägna parallella
springor. G. användes för
bestämmande av ljusets våglängd. Se Spektrum.
Gi’ze, provins i Nedre Egypten, på
båda sidor om Nilen. 25,000 kvkm.,
402,000 inv. Huvudort Gi’ze, vid Nilen,
nära Kairo, 17,000 inv. I närheten av
staden G. ligga de ryktbaraste av
Egyptens pyramider, sfinxen samt
ruinerna efter Egyptens gamla
huvudstad, Memfis.
Gjall. I den nordiska gudasagan en
flod, som avgränsade de dödas rike och
över vilken man passerade på
gjallar-bron.
GjalParliorn, enligt den nordiska
gudasagan en Heimdal tillhörig lur, i
vilken denne skall blåsa vid Ragnarök.
Enligt Snorres Edda är G. ett
dryckeshorn, ur vilket Mimer dricker ur
visdomsbrunnen vid Yggdrasils rot.
Gjedserodde, den danska ön Falsters
s. spets. Fortsättes åt sö. under
havsytan av det 1 mil långa Gjedserrevet.
Från samhället Gjedser går ångfärja
till Warnemiinde.
Gjeirerup, K., 1857—1919, dansk
författare, följde till en början Brändes,
men skrev sedan dramer i en mera
klassisk-heroisk stil. Betydligt mera
uppskattade än dessa blevo emellertid
G:s romaner (Minna, Mö lien). I
G:s senare verk framträder hans
förkärlek för indisk kultur och religion
(Pilgrimen Kamanita). G.
fick jämte H. Pontoppidan 1917
nobelska litteraturpriset.
Gjukungar, konung Gjukes och
Grim-hilds barn Gunnar, Hogne, Guttorm
och Gudrun, vilka omtalas i Eddan och
Yolsungasagan. Gjukes historiska
motsvarighet är den burgundiska
härskaren Gibika från 400-t. G. är liktydigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
