Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gjutjärn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Parti av Himalaja. En stor dälglaciär med mittmoräner i förgrunden och
tillstötande mindre glaciärer i bakgrunden.
med Niflungar, vilka förekomma i
Ni-belungenlied. Motsvarande namn äro
Gunther, Gernot, Giselher och
Kriin-hild.
Gjutjärn. Som G. användes
huvudsakligen grått tackjärn, det vill säga
tackjärn, som innehåller större delen
av kolet mekaniskt bundet. Det gråa
tackjärnet är nämligen lätt att
bearbeta och utfyller väl gjutformarna,
då det utvidgar sig vid stelnandet.
Gjutning kan verkställas av ett
flertal metaller (järn, tenn, brons, bly
m. fl.) och även av vissa
icke-metalli-ska ämnen (gips m. fl.). Gjutningen
av tackjärn har varit känd i Europa
ända sedan den senare medeltiden.
Vid tackjärnsgjutning omsmältes G.
först i kupolugnar eller flamugnar,
varefter det smälta järnet fylles i
formar av metall eller oftast sand.
Formarnas iordningställande sker efter
särskilda av trä eller metall
förfärdigade modeller. Stålgjutningen är av långt
yngre datum än tackjärnsgjutningen
men användes numera i ej så liten
utsträckning, då stålgjutgodset är
betydligt hållfastare än det vanliga
gjut-godset.
Gjörwcll, K. K., 1731—1811,
historiker, publicist, på sin tid en av det
lärda Stockholms förgrundsfigurer, utgav
ett flertal lärda tidskrifter,
innehållande bland annat historiska,
filosofiska, ekonomiska uppsatser, samt
litteraturrecensioner och resebrev m. m.
Gjövik, stad vid sjön Mjösen, sö.
Op-lands fylke, sö. Norge. 4,900 inv.
Trä-massefabrik. &
G-klav el. diskantklav, W , angiver,
att noten på andra linjen i
notsystemet nedifrån räknat är ett-strukna g.
Tecknet har utvecklat sig ur
bokstaven G.
Glace el. glass, efterrätt av frusen
fruktsaft, ibland av frusen kräm,
grädde el. dyl.
Glacia’1, hörande till istiden el. till
glaciärer.
Glacia’la avlagringar, geol., se
Moräner, Fluviglaciala bildningar.
Glacifluvia’la, se Fluviglaciala
bildningar.
Glaciä’rer (jöklar, isbräer,
glet-scher). Från trakter, som ligga över
snögränsen, nedskridande ismassor,
bildade genom sammantryckning och
partiell smältning av snön (se Firn).
Glaciärerna indelas i platå-, nisch-,
dal- ocli bergfots-(piedmont-) G., allt
efter sitt topografiska uppträdande.
Glaciärisen rör sig vanligen med
några centimeters till några meters
hastighet pr dygn och avsmälter
småningom vid sin nedre ända, så att
denna blir någorlunda stationär, eller
förskjutes efter årstiderna och
förekommande klimatväxlingar. På högre
breddgrader, t. ex. Spetsbergen och i
Patagonien, nå G. ända till havet, och
bilda där isberg. De största G. i
Skan-ilinavien förekomma i Jotunheimen
(Juster dalsbrsen, 1,000 kvkm.), Hardanger
(Folgefonden), Nordland (Svartisen)
samt i Kebnekaise, Sarjek och
Suli-telma. I Europa förekomma i övrigt
G. huvudsakligen i Alperna. I
Himalaja finnas glaciärer av flera mils
längd; från Nya Zeelands alper räcka
väldiga glaciärer ända ned till ett par
tusen meter under snögränsen. I
Alaska breda sig Klippbergens
glaciärer även ut över nedanför liggande
lågland (piedmontglaciär) över flera
hundra kvkm. yta. Jfr även L a n d i s.
Glaciä’rälvar, glaciärers och
land-isars smältvattensälvar, framrinna ofta
i tunnlar under isen under starkt
tryck och därför ej beroende av under?
lagets lutning. G. föra med sig
väldiga massor sten, grus och slam. Jfr
Fluviglaciala bildningar.
Glada (Milvus milvus), en förr
jämförelsevis vanlig falkfågel, som nu är
nästan utrotad och därför fridlyst. G.
är till färgen övervägande rostbrun
med huvud och hals gråa. Den har
djupt kluven stjärt och långa vingar.
G. .lever av mindre fiskar, grodor,
ödlor, fågelungar etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
