Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glasull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande efter vissa grunder
levnadskostnadernas förändringar.
Glidflygning, se Konstflygning.
Glimljus, se Elektrisk urladdning.
Glim’mer, ett vanligt mineral, som
framför allt utmärker sig genom en
utomordentlig klyvbarhet i en
riktning, efter vilken det kan spjälkas i
tunna, elastiska blad. Hårdhetsgrad
mellan 2—3. Man skiljer mellan ljus
G. el. m u s c o v i t och mörk G. el.
b i o t i t. Ljus G. är kemiskt
huvudsakligen ett kaliumaluminiumsilikat
[KAlSiCXi], mörk G. håller dessutom
magnesium och järn. Båda äro
vanliga bergartsbildande mineral. Mörk G.
är den vanligaste mörka
beståndsdelen i granit. Ljus G., som på en del
platser påträffas i stora kristaller,
användes på grund av genomskinlighet
och svårsmältbarhet i kaminfönster o.
dyl. och aven till elektriska
isolerings-material.
Glim’merskiffrar, starkt skiffriga
bergarter, bestående huvudsakligen av
glimmer och kvarts, vanligen bildade
genom tryckmetamorfos av lerskiffrar;
allmänt förekommande i våra
fjälltrakter.
Glinuninge, gods sv. om Simrishamn,
nv. Skåne. Väl bevarad medeltidsborg,
Glimmingelius, uppförd 1499—1506 och
ägd av staten sedan 1924.
Glin’ka, M. I., 1804—57, rysk
kompositör, grundläggaren av den ryska
nationaloperan (Livet för
tsaren, Ruslan och Ludmilla).
Glint, glintrand, stundom
förekommande beteckning för den tvärbranta
avsats, som horisontalt liggande
berglager bilda mot nedanför liggande
äldre berggrund.
Glissan’do, mus., it., angiver ett
glidande föredrag, särskilt en löpning,
utförd på pianots vita tangenter av
ett finger med nageln vänd nedåt.
Glitfner, se Forsete.
Glittertinden, norsk fjälltopp nö. om
Songefjord. Skandinaviska halvöns
högsta bergstopp. Når 2,500 m. ö. h.
Glob, klot, varå jordytan
(himmels-sfären) är avbildad. Åskådningsobjekt
vid geografiundervisning.
Globe-teatern [glåob], ryktbar teater
i London, uppförd 1599. På G.
uppfördes Shakespeares skådespel och vid
en eldsvåda 1613 gingo troligen flera
av mästarens originalmanuskript
förlorade.
Glebetrotter [glåo’btråtte], person,
som rest mycket, rest jorden runt.
Globigeri’naslani, geol.. ett på de
stora havsdjupen vitt utbrett
sediment, bestående av skal och
skalfragment av små kalkorganismer, särskilt
av Globigerina, ett foraminifer-släkte.
Gloire [gloa’r], fr., ära.
Glom’men, norsk flod,
Skandinaviska halvöns längsta, 570 km. lång.
Upprinner i trakten av Sylfjället, går
sedan i s. riktning genom österdalen
till staden Kongsvinger, där den gör
en tvär krök åt v. Efter att från
höger hava upptagit bifloden Vormen,
sjön Mjösens avlopp, rinner den åter
i s. riktning och utfaller i Skagerack.
Glom’menb*njen, en serie fästningar
från Kongsvinger ned till Greaaker,
utefter Glommen i Norge. G. är
anlagd efter 1905 för att skydda mot
anfall från Sverige.
Glo’ria, lat., ära, härlighet;
ljuskrans kring en persons huvud. I den
kristna konsten är G. en symbol för
helighet. Ursprungligen var G. en
rund, oftast förgylld skiva, anbragt
bakom huvudet. I Kristi G. är ett
kors inskrivet, korsgloria.
Glorifie’ra, förhärliga.
Glo’sa, ord, uppslagsord i ett
lexikon.
Glossa’rium, samling av uttryck och
ord.
Glossop’teris, en utdöd kryptogam,
som var utmärkande för de intill
per-miska periodens nedisningsområden
förekommande trakterna. Den
tillhörande floran brukar kallas
Glossopteris-floran och har en stor betydelse för
utforskningen av den tidens abnorma
klimatförhållanden.
Glo’vertorn, se Svavelsyra.
Gluck [glokk], C. W., 1714—87, tysk
tonsättare, bröt med den italienska
operastilen och lade mera vikt vid den
dramatiska handlingen och
körscener-na, mindre vid solopartierna. Till
dessa reformoperor höra O r f e u s,
A 1 c e s t e m. fl.
Glun’tarna, populär duettsamling
för baryton och bas med såväl text
som musik av G. Wennerberg*.
Glirten, den massa, som återstår av
vetemjöl, sedan det urtvättats med
vatten. G. består av äggviteämnen. Bröd
bakat av G., s. k. glutenbröd,
användes vid sockersjuka.
Glyceri’der, glycerin s estrar. Jfr
Fett.
Glyceri’n, treatomig alkohol, kem.
formel C3Hs(OH)8. G. är en
tjockflytande, tung, färg- och luktlös
vätska med söt smak. Den är lättlöslig
i vatten och kokar vid 290°. Fetterna
och de feta oljorna utgöras av
gly-cerins estrar med vissa organiska
syror (främst stearin-, palmitin- och
oljesyra). G. framställes ur dessa
estrar genom upphettning med baser och
vatten el. genom behandling med
koncentrerad svavelsyra och efterföljande
kokning med kalk. G. användes för
framställning av nitroglycerin, som
tillsats till vissa stämpelfärger, inom
läkekonsten m. m.
Glykoge’n [-je’n], leversocker,
kolhydrat, som upplagras i levern, och
vid behov ombildas till druvsocker och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
