- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
893-894

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glykoler ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tillföres vävnaderna samt där
förbrän-nes. G. utgör en viktig kraft- och
värmekälla för kroppen.

Glyko’ler, tvåatomiga alkoholer.
Etylenglykol har kem. formeln
C2H4(OH)2.

Glyko’s, se Druvsocker.

Glykosi’der, i naturen
förekommande ämnen, som sönderfalla i
sockerarter och andra ämnen, om de kokas
med utspädda syror el. påverkas av
enzym. De viktigaste G. äro
amyg-dalin, som förekommer i
bittermandlar och vid spjälkning ger upphov till
cyanväte, koniferin, som användes för
framställning av vanilj, indikan, som
sönderfaller i en sockerart och
indigo-blått, samt myronsyra, som vid
spjälkning under påverkan av enzymet
my-rosin bland annat ger senapsolja.

Glyn [glinn], Elinor, f. sannolikt
omkring 1870, engelsk författarinna,
vars av sentimentalitet och erotik
fyllda romaner vunnit en vidsträckt
och kvinnlig läsekrets.

GIyptote’k, namn på en del
skulpturmuseer (t. ex. G. i Munchen och Ny
Carlsberg G. i Köpenhamn).

Glödlampa, se Elektrisk belysning.

Glödljus, det ljus, som erhålles, flå
en kropp bringas att glöda med
tillhjälp av en icke lysande låga. Jfr
Gasglö dljuset.

Glödning:, en ljusutstrålning, som
vanligen vidtager hos kroppar, då de
upphettas till en temperatur av 500°
el. mera. Ljuset är vid lägre
temperatur mera rött och vid högre mera
vitt.

Glödritning:, inbrännande av
mönster i trä, vilket utföres med en
platinaspets, som hålles glödande av
bensinångor. Dessa pumpas genom
spetsen och förbrännas i denna.

Glödstrumpa, se Gasglödljuset.

G. m. 1». H., begynnelsebokstäverna
i de tyska orden Gesellschaft mit
bq-schränkter Haftung (bolag med
begränsad ansvarighet), en tysk
bolags-typ, som torde kunna karakteriseras
som en mellanform mellan aktiebolag
och handelsbolag.

G moll, mus., molltonart med g till
grundton, 1) dur till parallelltonart
och företecknad med två b för h och e.

Gnagrare, en ordning däggdjur,
vilka ha mejselformiga framtänder,.som
tillväxa hela livet och vanligen
endast ha framsidan klädd av emalj.
Tänderna nötas därför starkast på
baksidan och hållas därigenom
skarpa. Hörntänder saknas, varigenom det
uppstår en lucka mellan fram- och
kindtänder. G. leva av växtdelar el.
äro allätande och äro i allmänhet små
djur med talrika ungar. Till G. höra
många artrika släkten såsom har-,
rått- och ekorrdjur, marsvin, bäver,
piggsvin, springråttor m. fl.

Gneiscr, skiffriga och ofta
lagerar-tade, kristalliniskt korniga
silikatberg-arter, bestående av kvarts och
fält-spater jämte glimmer, varjämte flera
andra mineral kunna ingå i G.,
såsom liornblände, grafit, granat,
mag-netit (efter vilka bergarterna då
benämnas, t. ex. granatgneis, järngneis).
Gneiserna äro uppkomna antingen ur
graniter (granitgneiser) el. ur
sedimentära bergarter genom
metamor-fiska processer; de höra till de
allmännaste bergarterna i vårt svenska
urberg (t. ex. järngneis, som år vite
utbredd i västra Sverige, granatgneis
i Södermanland och vissa delar av
Norrland).

Gnesta, municipalsamhälle vid v.
stambanan, ö. Södermanland. 1,350 inv.
Kreaturshandel.

Gnistan, ett sällskap i Göteborg,
vilket efter förebild av Idun i
Stockholm söker sammanföra konstnärer,
vetenskapsmän och vanlig societet. G.
har anordnat flera konstutställningar.

Gnistinduktor, se Rulimkorffs
in-duktor.

Gnistsläckare, en anordning av
växlande konstruktion, vars uppgift är
att hindra utslungandet av glödande
bränslepartiklar ur skorstenar
(särskilt lokomotiv o. dyl.).

Gnomemotor [gnå’mmotor], en
fyr-takts förbränningsmotor med
roterande cylindrar, särskilt tidigare mycket
använd so.m flygmotor.

Gno’mer var enligt den medeltida
magin och alkemin ett. slags andar,
som försinnligade jordens element,
jordandar.

Gnosticism, en religiös åskådning,
som uppstod i österlandet redan f. Kr.
och som hade sitt största inflytande
under första och andra århundradet
e Kr. G. utgjorde en egendomlig
blandning av österländska element,
bland vilka kristendom och
judendom voro de starkast framträdande,
samt grekiska filosofiska
åskådningar. G. byggde på en motsättning
mellan kropp och själ, mellan ande och
materia. Från Gud utgå personliga
väsen, eoner, vilka hållas fångna av
materien, av kroppen. Kristus var fri
från allt ont, var följaktligen helt
ande och besatt endast en skenkropp.
Inom G. kan man för övrigt särskilja
olika riktningar med olika dunkelt
formulerade och besynnerliga
trossatser. En del gnostiker uppgåvo sig
vara i besittning av från Kristus
erhållna hpmlighetsfulla upplysningar,
besitta vishetsskrifter, endast
tillgängliga för invigda. Den vanliga
kristendomen var en folkreligion, ansågo
de, avsedd för dem, som saknade
förmåga att ”fatta” högre sanningar.
Med sin dragning åt. mysticism, sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free