- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
913-914

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gravstickel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gra’vstickel, ined. trekantig spets
försett stålverktyg. Träsnidare,
gra-vörer och kopparstickare betjäna sig
av G.

Gravsänka, se Förkastningar.

Gravtäcke, vackert broderade
skynken, vilka under medeltiden på
högtidsdagar placerades över förnäma
personers el. helgons gravar.

Gravy’r. — 1. Ornainentsarbete,
utfört på en yta av metall, glas, ben,
sten etc. — 2. Alster av grafisk konst*.
Jfr även Etsning.

Gravö’r, person, utbildad i
grave-ring, t. ex. medaljgravör, glasgravör.

Graz, stad i österrikiska provinsen
Steiermark, vid Draves biflod Mur.

160,000 inv. Näst Wien Österrikes
största stad. Universitet, teknisk
högskola ocli flera museer. Järn- och
stålindustri. Viktig handelsstad.

Grazio’so, mus., behagfullt.

Great Britain [grejt brittfen], eng.,
Storbritannien.

Great Lakes [grejt le’jks], ”de
stora sjöarna”, engelskt namn på
cana-diska sjöarna Lake superior el. övre
sjön, Michigan, Erie och Ontario.

Great Yarmouth, se Yarmouth.

Grebbestad, municipalsamhälle vid
västkusten, n. Bohuslän. S50 inv.
Fiskläge. Konservfabrik. Badort.

Gre’co, El fgreck’å], Domenico
Theo-toco’puli, kallad G., omkring 1547—
1614, greki sk-spansk målare, f. på
Kreta, studerade för Tizian i
Venedig och slog sig omkring 1576 ned i
Spanien. G:s originella och djärva
målningar behandla ofta mystiska el.
religiösa motiv. Karakteristiskt för
G. är en intensiv färgglöd och en om
impressionismen påminnande kraft i
uttryckssättet. (Greve Orgaz’
begravning). G. har därför särskilt
blivit uppskattad i modern tid.

Greenbacks [gri’nbseks],
grönryggar, nordamerikanska sedlar, som ha
sitt namn efter baksidans gröna färg.

Green Mountains [grin maun’tins],
bergskedja i v. delen av staten
Ver-mont, U. S. A. Högsta toppen Mount
Mansfield, 1,337 m. ö. h.

Greenock [gri’nåk], sjöstad vid
Clyde, ö. Skottland. 80,000 inv.
Skeppsvarv. Maskintillverkning.

Greenwich [gri’nitsj], förstad till
London. 190,000 inv. Ryktbart
astronomiskt observatorium, över vilket
nollmeridianen el. G.-meridianen
oftast lägges.

Gregoria’nska kalendern, se
Tideräkning.

Gregroria’nska kristna, namn på
medlemmar av armeniska kyrkan.

Gregoria’nska sangen, katolsk
kyrkosång, uppkallad efter påven
Gregorius I (d. 604).

GregVrius, romerskt påvenamn. —

1. G. I, den store, omkring 540—604,
vald till biskop i Rom 590. ’G.
arDc-tade målmedvetet på kyrkans
organisation och hävdade dess makt
gentemot patriarken i Konstantinopel.
Genom en omfattande
missionsverksamhet strävade G. att utbreda den
romerska kyrkans makt. G. räknas som
helgon och som en av den romerska
kyrkans fyra lärare. — 2. G. VII,
omkring 1020—85, liette egentligen
Hildebrand och valdes till påve 1073.
Från början grep sig G. an med ett
omfattande reformarbete och förbjöd
bland annat prästernas äktenskap och
simonin (försäljandet av kyrkliga
ämbeten) samt genomförde en
organiserad legatinstitution. G. var under
hela sin påvetid invecklad i en strid
med tyska konungamakten
(Investi-turstriden*). Som mål uppställde G.
påvens överhöghet även i världsliga
frågor. G. kanoniserades 1606.

GregVrius av Nasians, 329—S9,
grekisk kyrkofader, en av ledarna i
kampen mot arianismen.

Gregro’rhis av Nyssa, d. omkring
395, grekisk kyrkofader, cn av
aria-iiisniens motståndare.

Greifswald [grajfs’valt], stad i
preussiska provinsen Pommern, vid
östersjön, 27,000 inv. 1648—1815 lydde
G. under Sverige och var under denna
tid säte för en hovrätt. G. är främst
universitetsstad med ett år 1456
grundat universitet.

Grei’ssen, en huvudsakligen av
kvarts och glimmer bestående bergart,
som uppkommit genom
pneumatoly-tisk inverkan på granit. G. är ofta
tennmalms- och topasförande.

Greker. Den forngrekiska
kulturens bärare utgjordes sannolikt av
norrifrån inträngande folkstammar
av germansk ras (dorer, joner m. fl.).
Dessa blandades med en mörk
urbefolkning. De nutida grekerna äro
ännu kraftigare uppblandade med
mörka, orientaliska raser.

Grekiska alfabetet. Ordet alfabet har
uppkommit ur G: s två första tecken,
a 1 f a och beta. G. är av feniciskt
ursprung. Redan bokstävernas namn och
äldsta former tyda härpå. Uppfinnandet
tiller kännes i sagorna Kadmos, Tebes
grundläggare. De feniciska
skrivteck-nen ha dock undergått åtskilliga
modifikationer i överensstämmelse med
det grekiska språkets betydligt
avvikande skaplynne, varjämte åtskilliga
nya skrivtecken efter hand tillagts.
Det sålunda utvecklade grekiska
alfabetet (även kallat det ”joniska”),
vilket i Aten var brukligt sedan år 403
f. Kr., innehåller 24 bokstäver, vilkas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free