- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
915-916

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gravstickel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utseende, namn och ljudbeteckning
äro följande:

Grekiska elden, brinnande vätska,
troligen bestående av nafta, beck och
svavel, vilken uppfanns på 600-t. e. Kr.
av Kalli ni kos från Heliopolis. G.
användes i krig och visade sig mycket
effektiv. Den utslungades genom
koppartuber el. medels pilar och
antändes, så fort den kom i beröring
med luften. Efter krutets uppfinning
användes den ej längre.

Grekiska litteraturen under den
klassiska forntiden kan indelas i följande
perioder: 1. Den a r k a i s k a
(omkring 750—480 f. Kr), från vilken de
homeriska dikterna härröra,
utgörande höjdpunkten av den episka poesin.
Med dessa är det grekiska
litteraturspråket grundat, och detta utvecklades
vidare i de kykliska dikterna samt de
homeriska hymnerna, båda episka
dikter, de förra med motiv från
trojanska och tebanska sagor. Hesiodos
skapade det didaktiska eposet, som
hade en mera lyrisk läggning. Detta
är än mer fallet med elegin och
jam-ben. Den rena lyriken utvecklades ur
musiken. Lyriska diktare av rang
äro de lesbiska Alkaios och Sappho
samt Anakreon från Teos.
Korlyrikens främste representant är
Pinda-ros. Av prosaarbeton må nämnas Ai-

sopos fabler från 500-1. — 2. Den a
t-tiska perioden (480—330 f. Kr.),
under vilken det ur Dionysosfesterna
utvecklade dramat nådde sin fulla
utveckling. Tragedin representerades
främst av Aiskylos, Sofokles och
Euripides. Det stora namnet inom den
atenska ”äldre komedin” är
Aristo-fanes, medan den ”mellersta”
representerades av Antifanes m. fl. Av
historieskrivare kunna nämnas
Herodo-tos, Tukydides och Xenofon.
Företrädaren för den filosofiska litteraturen är
Platon, Sokrates lärjunge. Av
vetenskapliga författare märkes främst
Aristoteles. Vältaligheten
representerades av bland annat Aiskines och
Demostenes. — 3. Den
alexan-d r i n s k a (hellenistiska) perioden
(330—30 f. Kr.), under vilken den
kulturella medelpunkten var förlagd till
Alexandria. Den vetenskapliga
litteraturen stod nu i sin största
blomst-ring, företrädd av män som Euklides,
Arkimedes och historieskrivaren
Po-lybios. Av skönlitterära författare
må nämnas epikern Apollonius,
herdediktaren Teokritos samt Kallimakos.
Den ”nya komedin” i Aten är
företrädd av Menandros, ur vars dramer
den romerska komedin utvecklades. —

4. Den romerska perioden (30 f.
Kr—500 e. Kr), som kännetecknades
av en rik prosalitteratur, främst av
vetenskaplig art. Inom
historieskrivningen märkes Plutarkos, bekant för
sina biografier. Filosofiska författare
äro Marcus Aurelius, Plotinos och
Porfyrios. Det främsta skönlitterära
namnet är Lukianos, författare till
satiriska dialoger. Representanter för
romandiktningen äro Helliodoros och
Longus m. fl. Den egentliga
klassiska G. upphörde i och med
stängningen av filosofskolan i Aten 529.
G. har haft en oerhörd betjJelse för
all senare litteratur.

Grekisk-katolska kyrkan, se
Grekisk-ortodoxa kyrkan.

Gre’kisk-ortodo’xa kyrkan, kallas
ofta grekisk-katolska kyrkan. Dess
medlemmar använda namnet den
ortodoxa kyrkan. G. är utbredd över
Balkanhalvön, länderna kring v.
Medelhavet och Ryssland. Den saknar en
enhetlig styrelse. De olika ländernas
kyrkor äro självständiga, men
patriarken i Konstantinopel intager en på
traditionen grundad, ehuru oj
officiellt erkänd ledarställning. Mera
framskjuten ställning intaga även de tre
andra patriarkerna, i Alexandria, i
Antiokia och i Jerusalem. Därnäst i
rang komma metropoliter och
ärkebiskopar. G: s lära kännetecknas av
ett envist fasthållande vid
gammal-kristna åskådningar. Den är i
huvudsak fastslagen genom den av
metro-politen i Kiev, Petrus Mogilas, för-

Bokstav Namn Ljud
A a alfa a
13 fi beta b
r y gamma g
A S delta d
E t epsilon e (kort)
z c tseta ts
H 7] eta e (långt)
9 !h teta t (th)
Ii iota i
K x kappa k
A X lambda 1
M /j. my m
.V v ny n
S f k si ks
O o oinikron å (kort)
11 77 Pi P
P g ro r
2 n g sigma s
T T t au t
Y v ypsilon y
*f> v fi f (Ph)
X / ki k (kh)
»/’ i p psi ps
a oj omega å (långt)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free