- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
921-922

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greve ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Greve, adelstitel, i Sverige den
liög-sta, ursprungligen hos
västgermaner-na namn på en kunglig ämbetsman.
Under medeltiden erhöllo G. särskilda
förvaltningsområden, grevskap, vilkas
styresmän benämndes borg- mark-,
pfalz- och lantgrevar etc. Grevetiteln
utdelades i Sverige första gången 15G1
och sedan erhöllo G. även grevskap,
som voro ärftliga förläningar. Vid
reduktionen 1680 indrogos alla
grevskap. 1626 års riddarhusordning
fastställde G: s politiska rangordning.

Grevefejden, ett krig 1534—36, vilket
börjades av liibeckarna, som under
förevändning att återuppsätta
Kristian II på danska tronen ville stärka
sitt handelsvälde i Norden. G. har
fått sitt namn efter liibeckarnas
ledare, greve Kristoffer Oldenburg,
vilken erövrade Sjaelland, Skåne ocli
Fyen. Emellertid stödde ett danskt
parti Kristian III, son till den avlidne
Fredrik I, och även Sverige ställde sig
på dennes sida. Skåne återtogs av
svenskarna, dansken J. Rantzau
nedslog ett bondeuppror på Jylland och
segrade vid öksneberg på Fyen.
Lii-becks flotta besegrades av danskar
och svenskar och slutligen gav sig
Köpenhamn åt Kristian III. Genom
G. avgjordes även striden mellan
katolicism och reformation till den
se-nares förmån. Likaså befästes adelns
makt gentemot borgar- och
bondestånden.

Grevens tid, ursprungligen
benämning på greve Per Brahe d. y :s
lyckosamma styrelsetid i Finland, användes
numera i betydelsen ”i sista stund”.

Grevskap. — 1. Benämning på ett åt
en greves styrelse, på vissa villkor,
överlämnat område. — 2. Eng. county
[ka’unti], benämning på Iatfdskap
bland annat i Storbritannien och
Irland.

Grévy [grevi’], J., 1807—91, fransk
politiker, tillhörde det republikanska
partiet, president i
nationalförsamlingen 1871—73 ocli i
deputeradekammaren 1876—79. G. var republikens
pi-esident 1879—87; på grund av
Pa-namaskandalen, i vilken en hans
släkting var inblandad, avgick han kort
efter det han valts till president för
andra gången.

Grey [grej], — 1. Jane G., 1537—54,
Henrik VIII :s systerdotterdotter, fick
en omsorgsfull uppfostran i
protestantisk anda och förmäldes med en son
till hertigen av Northumberland,
vilken var konung Edvard VI :s
gunstling. Hertigen lyckades genomdriva
G:s utnämning till tronföljare i stället
för Maria den katolska. 1553 tillträdde
G. regeringen, men måste efter endast
nio dagar avgå, varefter både hon och
hennes make avrättades. — 2. Edward
G., viscount G. of Fallodon (förut sir

Tidens Lexikon.

Edward Grey), f. 1862, brittisk
politiker, ledamot av underhuset 1885,
understatssekreterare för utrikes ärenden
1892—95. G. blev som en av ledarna
för det liberala partiet utrikesminister
i Campbell-Bannermans och Asquiths
kabinett 1905—16. Genom
handskrivelser mellan G. och den franske
ambassadören i London, Cambon, avslöts ett
slags avtal, varigenom Englands
inträde på Frankrikes sida i ett
tysk-franskt krig ställdes i utsikt. G. har
efter kriget verkat för upprätthållande
av vänskapen med Frankrike samt
medverkat till utvecklingen av N. F.

Griegr [grig], Edward H., 1843—1907,
norsk tonsättare, studerade musik i
Leipzig men fann först under Gades
vägledning i Köpenhamn sin nordiska
egenart. Han bygger till stor del på
rena folkmelodier i visor och låtar.
Kända äro hans små pianostycken
t. ex. Lyriske s t y k k e r, ofta
spelad är hans romantiska
pianokonsert i A-m o 11. Till Ibsens och
Björnsons verk har han satt
musik (Sigurd Jorsalfar, Per
G y n t).

Grien, 1480—1545, hette egentligen
Hans Baldung, tysk målare,
koppar-stickare och träsnidare. Hans
förnämsta skapelse är högaltaret i
domkyrkan i Freiburg. Särskilt som grafiker
kännetecknas han av en egendomlig,
kärv humor.

Griffel utgöres av en sorts klyvbar,
mjuk lerskiffer, som erhålles från ett
par ställen i Tyskland. Griffeltavlor
bestå av mjukare skifferarter.

Griffenfeld [-fält], P., 1635—99, dansk
politiker av tyskt ursprung (egentligen
Sehumacher) från 1665 sekreterare åt
Fredrik III. Som sådan utarbetade han
den nya danska grundlagen,
Kongelo-ven. Efter Kristian V :s
tronbestigning 1670 fick G. ännu större makt,
även i utrikespolitiska frågor. 1676
störtades G., som gjort sig illa omtyckt
för sina hänsynslösa styrelsemetoder.

Griff’ith. — 1. A. G., 1872—1922,
irländsk politiker, arbetade på att
återuppliva det gaeliska språket och
grundlägga en mera självständig
irländsk kultur. G. var även
sinn-fein-rörelsens upphovsman och ledde det
parti, som under världskriget ville
skilja Irland från England. När
konflikten omkring 1918 förde till
krigiska förvecklingar, fick G. något
träda tillbaka för Valera. Då sedermera
en fredlig uppgörelse kom till stånd,
blev emellertid G. det måttfullare
partiets ledare och president i den
irländska nationalförsamlingen, Dail
Eireann. — 2. D. V. G., f. 1880,
amerikansk filmregissör, som särskilt
specialiserat sig på, att med användandet
av dyrbara uppsättningar och stora
folkmassor skapa praktfilmer.

30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free