Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudsfrid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Guitri [gitri’], S., f. 1845, fransk
författare, vilken skrivit omtyckta
lustspel.
Guizot [giså’], F., 1787—1874, fransk
historiker och statsman, 1812
professor i historia vid Sorbonne, deputerad
1830, blev efter julirevolutionen
Ludvig Filips inrikesminister och 1832—
37 undervisningsminister. 1840, då
Thiers fallit, blev G. utrikesminister,
i vilken egenskap han genomdrev
flera förbättringar men envist hävdade
en borgerlig konservatism. 1847
premiärminister bidrog G. genom sin
konservativa styrelse till att
framkalla februarirevolutionen f. å. G: s
historiska verk behandla bland annat
den stora engelska revolutionen samt
den europeiska och den franska
civilisationen.
Gujarat [Gudschera’t], lågland i v.
Främre Indien mellan Bombay och
Indusdeltat. 270,000 kvkm. 3 milj. inv.,
mest hinduer, vilkas språk är ariskt
och även talas av perserna.
Gula faran, i slutet av 1800-t.
uppkommen beteckning för den fara, som
den gula rasens utbredning anses
utgöra för den vita.
Gula febern, en tropisk
smittosjuk-dom, som förekommer särskilt i
Mellanamerika. Den orsakas av en
spi-rochset, som överföres av myggor.
Efter några dygn inträder våldsam
feber, kräkningar o. dyl. Senare kan
följa blödningar från slemhinnor och
gulsot, varav namnet. Någon
verksam behandling finnes ej och
dödligheten är mycket hög. Spridningen av
G. förhindras som vid frossa.
Gula havet, stor havsbukt mellan
mellersta Kina och Korea. Dess inre
av Sjantung- och Liaotung-halvöarna
avsnörda del kallas Tsjilibukten.
Gula kroppen, se Äggstock.
Gula jorden, stoftfin sandjord,
lössjord, vilken av vinden förts från
stäpperna i det inre av Asien åt ö. och
avlagrats över stora delar av Kina.
Jfr Löss.
Gula pressen, ett i Amerika 1896
uppkommet namn på sensations- och
skandalpressen. G. avser ibland
”jingopressen” (de chauvinistiska
tidningarna).
Gula rasen, se Människoraser.
Gulasch’, ungersk köttstuvning;
folk, som förtjänat pengar på att
under kriget sälja mer el. mindre
underhaltiga livsmedel, livsmedelsjobbare.
Gulbrandsson, O., f. 1873, norsk
skämttecknare med europeiskt rykte,
särskilt för sina teckningar i
Simpli-cissimus, vilka kännetecknas av en
djärv förenkling och en bitande vass
satir.
Guld. — Kem. tecken Au (av latin
aurum = guld). Atomvikt 197.2.
Atomvärde 1 el. 3. Spec. vikt 19.3,
smältpunkt 1064°. G. är en
fullkomligt ädel metall, som ej förändras vid
glödgning i luft och ej angripes av
syror el. alkalier. Däremot angripes
G. av fri klor och löses därför av
kungsvatten. Alla guldföreningar
sönderdelas genom glödgning, varvid G.
avskiljes i metallisk form. G. är den
smidbaraste av alla metaller och kan
uthamras till blad av 0.0001 mm.
tjocklek (bladguld). I smycken och
mynt användes ej rent guld utan guld
legerat med mindre mängder koppar
el. silver, varigenom hårdheten ökas.
Renheten hos G. uttryckes i karat,
varmed anges antalet 24-delar rent G.
i legeringen. I Sverige
kontrollstämplas G.-föremål med halt av över 18
karat (75%). — Förekomst. G.
förekommer i naturen som gediget G.,
ibland i legering med silver, ibland i
förening med metallen tellur. I fast
berg anträffas G. i kvartsgångar ofta
i samband med sulfidmalmer, ibland
torde G.-förande lösningar ha
infiltrerat porösa bergarter och avsatt G.
(Witwatersrand i Sydafrika). Största
delen av världens guld utvanns förr
från vasklager, d. v. s. ur lösa
sandel. grusavlagringar, uppkomna genom
guldförande bergarters nedvittring.
Dessa bli ofta rika på guld genom att
de lättare bergartskornen
bortslam-mas av det rinnande vattnet, medan
de tyngre och särskilt G. kvarblir i
flodbäddarna. — Ur krossad,
guldförande bergart el. ur vaskgrus
utvin-nes guld i första hand genom
vask-processer (krossning och slamning
med vatten). Ur den sålunda erhållna
rika G.-sanden kan G. slutligen
erhållas genom amalgamering, då det
upptas av kvicksilver, el. genom andra
extraktionsprocesser. —
Världsproduktionen av G. uppgick 1913 till 768 ton
och 1923 till 531 ton, varav drygt
hälften från Sydafrika.
Gulda’g:io, den större köpkraft, som
ett guldmynt i ett land, där
guld-myntfoten satts ur funktion, kan få i
förhållande till övriga cirkulerande
mynt (särskilt sedlar) av samma valör.
Guldberg:, C. M., 1836—1902, norsk
matematiker, mest känd för den så
kallade Guldberg-Waages lag el.
mass-verkans lag, enligt vilken vid en
omvändbar kemisk reaktion förhållandet
mellan de reagerade ämnenas
koncentrationer är konstant, då jämvikt
inträtt.
Guldberg-Waagres lag: [-vå’ges-], se
Guldberg.
Guldbladselektrosko’p, se
Elektro-skop.
Gul’den, benämning å olika
myntsorter under tidernas lopp. En
holländsk G. (skrives förkortat fl.), som
delas i 100 cents, är 1.51 kr. En
Dan-ziggulden är V25 pund sterling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
