Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gutturalton ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 2. Högre skolor, avsedda som
förberedelse till universitetsstudier. G.
funnos i slutet av medeltiden i
Italien. I Sverige bildades det första G.
i Västerås 1623.
Gymnasti’k, systematiskt utförda
kroppsrörelser, avsedda att träna
kroppens muskler. Redan sedan
forntiden ha väl kroppsrörelser, särskilt
i form av tävlingar och lekar alltid
förekommit. En mera målmedvetet
ordnad G. uppstod först under slutet
av 1700-t. och början av 1800-t. Bland
föregångsmännen må nämnas
Guts-Muths, som utgav den första
handboken i gymnastik 1793. Påverkad av
denne grundläde svensken P. H. Ling
sitt berömda gymnastiska system,
vilket vunnit utbredning långt utanför
Sverige. I andra länder ha utvecklats
andra system med mer el. mindre
avvikande rörelsetyper. Den svenska G.
avser att allsidigt trana kroppens
muskler genom en följd av enkla
rörelser. Gentemot sporten och mera
oorganiserade kroppsrörelser besitter
G. fördelen att utveckla en god
hållning. Felställningar beroende på
alltför kraftig träning av speciella
muskelgrupper undvikas. Däremot
besitter G. den olägenheten att rörelserna
i och för sig ej tjäna förnuftiga
ändamål, varav följer att G. till en viss
grad blir långtråkig, särskilt för
ungdom verkar meningslös, en olägenhet,
som naturligtvis dock ej hindrar att
G. särskilt för skolungdom har en viss
betydelse.
Gymnastikdirektör. Legitimation som
G. erhålles hos Medicinalstyrelsen
efter genomgången stadgad kurs å
Gym-nastfska Centralinstitutet (2-årig för
kvinnliga, 3-årig för män),
Sydsvenska el. Arvedsonska instituten.
Gymnastiska Centralinstitutet i
Stockholm utbildar manliga och
kvinnliga gymnastiklärare. G. grundades
1813 av P. H. Ling.
Inträdesford-ringar äro studentexamen el.
8-klas-sig flickskola samt läkarintyg om god
kroppskonstitution. Vid G. utbildas
kvinnliga lärarinnor (2-årig kurs)
samt gymnastikinstruktörer för
real-el. folkskola (1-årig manlig kurs) och
gymnastiklärare för offentliga
läroverk (3-årig manlig kurs).
Gymnospermse [spär’me], den ena
av fanerogamernas huvudavdelningar,
utmärkes av att fruktbladen ej äro
sammanvuxna utån fröna sitta
”nakna”, jfr Angiospermer.
Gynan’dria, se Sexualsystemet.
Gynandromorfi’, en hos djur
sällsynt uppträdande egendomlighet
bestående i att en större el. mindre del
av kroppen är av annat kön än den
övriga delen. Särskilt hos insekter
har man kunnat konstatera sådana
fenomen, då exempelvis de hanliga
partierna ha mörkare färg än de
honliga. Färgen ärves i dessa fall
köns-bundet (som färgblindhet) så att t. ex.
endast hannar kunna vara
mörkfär-gade.
Gynekolog!’, läran om sjukdomarna
i de kvinnliga könsorganen.
Gynomonoesi [-ånösi’] kallas det
förhållandet, att såväl honblommor
som tvåkönade blommor finnas hos
samma växt. Finnas de på skilda
växter kallar man förhållandet
gyno-dioesi.
Gyp [s;ipp], se Martel de Janville.
Gyrosko’p, en apparat, konstruerad
efter sådana principer, att den
vanliga snurran kan sägas vara ett G.,
användes för att stabilisera fartyg,
flygmaskiner m. m.
Gyttja, sedimentär, grågrön-brun,
smetig jordart, bestående av
diato-macéskal, exkrement och skaldelar av
vattendjur m. m. G. bildas på botten
av sjöar och instängda havsvikar med
klart vatten och förekommer även i
botten av torvmossar, som bildats
genom igenväxning av sjöar.
Gyttjehad, bad vid vilka antingen
hela kroppen nedsänkes i gyttja el.
hela kroppen masseras med gyttja
(egentligen gyttjemassagebad). G. är
liudretande och användes vid
reumatiska åkommor, gikt m. m.
Gång, geol., sprickfyllnad i
berggrunden ; fyllningen kan utgöras av
mineral, som avsatts från
cirkulerande vatten, ”mineralgångar”, el. bestå
av stelnad lava, ”eruptivgångar” (ex.
av diabas, basalt, porfyr) el. av
sammankittade bergartsfragment
”brec-ci sgångar”.
Gångart, vid gruvor bruklig
benämning för mineral el. bergarter, som
åtfölja el. omgiva malmerna.
Gånge-Rolf, den förste hertigen av
Normandie enligt norska sagor, vilka
uppgiva honom vara son av Ragnvald,
Harald Hårfagers jarl. Han var så
storväxt, att en häst ej kunde bära
honom, utan han måste gå till fots,
därav namnet. G. erövrade i spetsen för
vikingar Normandie.
Gånggrift, grav från stenåldern
bestående av en större fyrkantig el.
rundad kammare ocli en från denna
utgående smalare gång. G. är uppbyggd
av på kant resta stenhällar och
vanligen delvis el. helt täckt av jord. G.
voro familje- el. släktgravar, i vilka
man vanligen finner ett stort antal
skelett samt vapen, husgeråd,
smycken o. dyl.
Gångspel, anordning för
uppvin-dande av ankarkättingar å fartyg.
Gångviken, municipalsamhälle 1 mil
n. om Sundsvall, ö. Medelpad. 600 inv.
Skönviks sågverk, det största
sågverk i Sund svalls distriktet med
gjuteri och sulfitfabrik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
