Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heremitage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heremitage [ärmita’sj], äldre form
för eremitage.
Here’ro, en till bantunegrer hörande
stam, lever i brittiska (f. d. tyska)
Sydväst-Afrika. De ha på senare tid
starkt minskat i antal, delvis beroende
på ett uppror mot tyskarna 1903—07.
Heresi’, irrlära.
Her’kulesarbete, övermänskligt
arbete. Jfr Herakles.
Her’kules stoder, under antiken
namn på klippudden Gibraltar och en
klippa på den afrikanska stranden av
Gibraltar sund.
Herm, fyrkantig pelare, som
avsmalnar nedåt och upptill övergår i ett
huvud. H. uppsattes i antikens
Grekland vid vägkanter, på öppna platser
etc., där de helgades åt guden
Her-mes. De forekommo senare som
prydnadsfigurer under renässansen
och barocken.
Hermafroditism’, förekomst av
lian-liga och honliga könsorgan hos samma
individ. Äro organen samtidigt
verksamma, kan självbefruktning äga rum.
I en del fall utvecklas först testiklarna
och därefter äggstockarna (protandri)
el. tvärtom (protogyni). I sådana
fall är självbefruktningen försvårad el.
omöjlig. Jfr även Gynandromorfi. H.
förekommer särskilt hos lägre djur.
Hos människan kan olika slags H.
förekomma antingen så att de yttre
könsorganen äro honliga, medan
ltöns-körtlarna äro hanliga, el. tvärtom, el.
så att den ena könskörteln är hanlig,
den andra lionlig. Den senare
formen kallas äkta Et. Endast den ena
körteln är dock funktionsduglig.
Såväl falsk som äkta H. är hos
människan ytterligt sällsynta fenomen.
Hermann, se Årminius.
Her’mannstadt, stad i
Transsylva-nien, Rumänien. 30,000 inv. varav
hälften tyskar. Staden har i sina
byggnader också en påtagligt tysk prägel.
Hermann und Dorothea, dikt av
Goethe*.
Hermeli’n, se Vesslesläktet.
Hcrm’es, enligt den grekiska
gudasagan son till Zeus och Maia, var
gudarnas budbärare. H., som var fyndig,
slug och handlingskraftig, var
köpmännens och tjuvarnas gud. Därjämte
var han idrottens samt gatornas och
vägarnas beskyddare. Den antika
konstens ryktbaraste framställning av H.
är Praxiteles’ marmorstaty H. mod
Dionysos barnet. H. motsvarade
den romerske Mercurius.
Herme’tisk. Ett hermetiskt slutet
kärl är ett kärl så tillslutet, att
luften ej har tillträde till detsamma.
Hermito [ärmit’], G., 1822—1901,
franslc matematiker, känd framför allt
för sina arbeten inom ekvationsläran.
Her’mod, H., 1860—1920, grundade
1S9S II: s korrespondensinstitut i Mal-
mö, som avser att meddela elementär
undervisning per korrespondens.
He’rmon, berg i Syrien, sydlig
fortsättning av Antilibanon, 2,760 m. högt.
Hermu’poIis, (grek. ”Hermes’ stad”),
stad på ön Syra, Grekland. 20,000 inv.
Viktig knutpunkt för ångbåtslinjerna
på Egeiska havet.
Herning, stad i v. Jylland, Danmark.
9,300 inv. Viktig järnvägsknut.
Hero’, hjälte, hos de gamla grekerna
benämning på konungar, furstar och
deras avkomllngar samt dessutom på
varje man, som gjorde sig känd för
hjältemod och handlingskraft. H.
härstamma ofta från gudarna men äro i
övrigt lika andra människor. De hade
särskilda helgedomar och dyrkades
som ett slags halvgudar.
Hcro’des. — 1. H. I den store,
omkring 72 f. Kr.—4 f. Ivr., konung över
Palestina från 37 f. Kr. H. var slug,
hänsynslös och härsklysten.
Legenden om barnamorden i Betlehem anses
hänföra sig till H. — 2. H. Antipas,
omkring 20 f. Kr.—omkring 40 e. Kr.,
son till föregående. Han omtalas på
flera ställen i Nya testamentet.
Hcro’dotos, omkring 484—omkring
424 f. Kr., den äldste grekiske
historieskrivaren, kallad ”historiens fader”,
vistades i Aten, där han blev en av
Pe-rikles’ vänner. H. skrev en
utomordentlig skildring av perserkriget (till
478 f. Kr.). I inledningen beskrives
Orientens länder, deras historia och
kultur. H :s stil kännetecknas av
genomgående enkelhet och klarhet.
Hero’isk, hjältemodig, storartad,
upphöjd. — Heroism, hjältemod.
Hero’iskt landskap användes inom
konsthistorien som beteckning för de
m<jr el. mindre godtyckligt och
fantastiskt uppbyggda landslcap, som i äldre
tavlor ofta utgöra bakgrunden till
mytologiska scener.
He’rons ängkula, en av den grekiska
fysikern Heron från Alexandria, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
