Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hunsrück ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huns’riick, omkring 500 m. hög
bergplatå i Rhenprovinsen, Tyskland,
fortsättning på Taunus.
Hunt [huent], W. H., 1827—1910,
engelsk målare av den prerafaelitiska
skolan, målade mest religiösa ämnen
i en teknik utmärkt av minutiös
detaljutarbetning och behaglig
färggiv-ning men utan större kraft.
Hunya’di [honj-], J., d. 1456,
ungersk frihetshjälte, var vojvod av
Sie-benbiirgen och ungrarnas ledare i
krigen mot turkarna. 1446—53 var han
Ungerns riksföreståndare. 1456
räddade H. Belgrad, från en överlägsen
turkisk härstyrka.
Huron [jo’ren], den näst största av
de Canadiska sjöarna, Nordamerika,
belägen mellan staten Michigan, U.
S. A., och provinsen Ontario, Canada.
Omkring 59,500 kvkm.
Huro’ner [jorö’ner],
nordamerikanska indianstammar, bosatta kring
Hu-ronsjön. Av H. finnas endast rester
kvar.
Hurts, skåpliknande underbyggnad
på skrivbord.
Hus [huss], Johannes, 1369—1415,
tjeckisk universitetsman och
reformator. H. uppträdde mot den katolska
kyrkan särskilt angående avlaten och
predikandet på latin utan att dock
begära en fullkomlig reformation av
kyrkan. Han blev 1409 rektor för
universitetet i Prag men måste 1412
lämna staden, dit han dock 1414 återvände,
sedan han erhållit lejd av konung
Sigismund. Lejden bröts, och H.
fängslades och brändes. Detta medförde
våldsamma oroligheter i Böhmen. 1419
utbröt öppet krig. H: s anhängare,
husiterna, organiserade bondehärar,
vilka besegrade flera kejserliga liärar.
Emellertid splittrades husiterna i
tvenne riktningar, en mera radikal,
tabo-riterna, och en mot kyrkan mera
försonlig, kalixtinerna, vilka senare så
småningom förliktes med kyrkan. Med
dessas hjälp besegrades sedan
tabori-terna. Ur den senare riktningen
utvecklade sig sedermera de Böhmiska
bröderna.
Husaby, vid Kinnekulle, Ö. om
Lidköping, n. Västergötland. Urgammal
kyrka. I närheten ligger en källa, där
Olof Skötkonung år 1008 lär ha
blivit döpt av biskop Sigfrid.
Husa’rer, lätt kavalleri med uniform
av ungersk typ (dolma).
Husbehovsbriinning, den rätt, som
tidigare fanns för varje innehavare av
i mantal satt jord att för egen
räkning, ”för husbehov”, delvis även till
avsalu tillverka brännvin.
Husbeliovs-bränningens avskaffande brukar
dateras till 1855. Formellt är dess
avskaffande av långt senare datum. Dess
starka tillbakagång vid nyssnämnda
tidpunkt är ett resultat av den före-
gående tidens utveckling i tekniskt
avseende, som gjort bränningen vid
de större med ånga drivna
bränneri-erna ekonomiskt fördelaktig samt den
omläggning av skattelagstiftningen,
vilken tidigare varit synnerligen
gynnsam för småbrännerierna, som vid
denna tidpunkt genomfördes.
Husbloss, torkad vägg av simblåsa
från störarter. Kokat med vatten ger
H. ett slags lim. H. användes förr i
medicinen.
Husfluga, se Flugor.
Husförhör. Under 1600-t. började H.
införas och blev officiellt påbjudet
genom 1726 års konventikelplakat. H.
bestod i årligen av prästen hållna
re-ligionsförhör med
församlingsmedlemmarna. H. äro nu, ehuru ej formellt
upphävda, dock praktiskt taget
avskaffade.
Husgudar, se Larer.
Hushållningssällskap, län sföreningar
med uppgift att verka för
lanthushållningens befrämjande. Sådana
stiftades redan i slutet av 1700-t. och ha i
våra dagar fått en stor omfattning.
Hushållsskola, se Huslig ekonomi.
Husi’ter, se Hus.
Huskvarna, stad vid Huskvarnaåns
utflöde i s. änden av Vättern, nv.
Småland. 8,000 inv. Stor mekanisk
verkstad med tillverkning av symaskiner,
velocipeder samt jaktgevär. H. erhöll
stadsrättigheter år 1911.
Huslig ekonomi. Undervisning i H.
meddelas dels i fråga om rent
grundläggande kunskaper i de skolkök, som
finnas i förbindelse med de vanliga
skolorna, dels mera djupgående vid de
kommunala lärlings- och
yrkesskolorna för husligt arbete och med dem
jämställda lärlingskurser samt vid
vissa yrkesbestämda högre folkskolor.
Vidare meddelas undervisning i H. vid
statsunderstödda enskilda
husmoders-skolor (elever i 15-årsåldern) och
hushållsskolor (något äldre elever).
Även särskilda lanthushållsskolor
finnas. Slutligen finnas även rent
enskild undervisning i H. Vidare finnas
i några län, i regel av
hushållningssällskapen anställda hemkonsulenter,
vilkas verksamhet särskilt avser att
hjälpa husmödrarna. Utbildning av
lärarinnor m. m. sker vid statens
skol-köksseminarium och Ateneums
skol-köksseminarium, båda i Stockholm,
Göteborgs skolköksseminarium,
Faclc-skolan för huslig ekonomi i Uppsala
samt Fredrika Bremerförbundets
lant-hushållningsseminarium i Rimforsa.
Husmodern, veckotidning, utgiven av
Åhlén & Åkerlunds förlag sedan 1917.
Husmodersföreningar,
sammanslutningar av husmödrar i syfte att
gemensamt arbeta för hem och samhälle.
De första H. bildades i Sverige under
kristiden. Sedan 1919 äro de olika för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
