Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Imprimatur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
matematiken användes understundom
samma bokstav för att beteckna olika
storheter av samma slag. För att
skilja de olika storheterna från
varandra tillfogas en annan bokstav el.
en siffra el. annat tjänligt tecken,
som placeras upptill el. nertill vid den
första bokstaven. Ex. ai, a2, a3, där 1,
2 och 3 äro I. — 3. Se Prisindex.
India’na, förkortat Ind., stat i
Förenta Staterna, belägen s. om Michigan.
94.000 kvkm., 2,930,000 inv. Huvudstad
Indianapolis, 315,000 inv. — I. är en
utpräglad jordbruksstat. Vete och
majs äro de viktigaste sädesslagen.
Dessutom odlas i stor utsträckning
frukt och grönsaker. Kvarnindustri
och järnindustri äro de viktigaste
in dustrigrenar na.
Indianapolis, huvudstad i Indiana,
U. S. A. 315,000 inv. Viktig
handels-och industristad. Stora
kreatursgår-dar med slakterier. Spannmålshandel.
India’ner, Amerikas urinvånare,
bilda en särskild ras närmast besläktad
med mongolerna. Sannolikt ha I.
invandrat från Asien till nö. Amerika.
Sedermera har rasen närmare
utdiffe-rentierats i Amerika. Flera olika
grupper ha utbildat sig. Gemensamt
för I. är den brunröda hudfärgen, det
svarta håret och de bruna ögonen. För
övrigt variera kroppslängd, näsform
och andra drag i stor utsträckning.
Även språken ha utbildats till mycket
olika karaktär inom olika grupper. I
allmänhet leva I. av jakt och fiske. En
del äro åkerbrukande. Särskilt de
mellanamerikanska stammarna besutto
vid tiden för Amerikas upptäckt en
jämförelsevis högt utvecklad kultur.
De nord- och sydamerikanska
stammarna stå kulturellt lägre (jfr
Forn-amerikansk kultur). I:s antal anslås
för närvarande till 27,000 i Alaska,
75.000 i Canada och 244,000 i U. S. A.
I Mellan- och Sydamerika finnas
sannolikt i vardera omkring 5 milj. I.
Indiansommar, nordamerikansk
benämning på kort period av
sommarvarma dagar under senhösten.
Indianterritoriet, förr benämning på
ett område i U. S. A., begränsat i n.
av staten Kansas, i ö: av staterna
Missouri och Arkansas, i s. och v. av
staten Texas. Området anvisades år 1834
till vistelseort för indianer med förbud
för vita att bosätta sig där. År 1890
avskildes nv. delen av området till ett
territorium med namnet Oklahoma.
Då det visade sig omöjligt att i
längden utestänga de vita från området,
förenades de båda områdena I. och
Oklahoma till en stat och upptogs i
Unionen år 1907. — Flera mindre
reserverade områden finnas i v. U. S. A.
Jfr kartan över U. S. A.
Indice’ra, antyda, peka på.
Indi’cium, bevis, tecken. Vid rätte-
gång kallas sådana iakttagelser och
utsagor för I., som med större el.
mindre sannolikhet peka i viss riktning.
Indien, ursprungligen beteckning för
landet ö. om Indus, sedermera kallat
Ostindien till skillnad från Västindien,
består av de. båda halvöarna Främre
och Bortre Indien med tillhörande öar
samt sträcker sig i n. över Himalaja
och övre Bramaputra. Med hänsyn till
naturförhållandena kan Främre I.
indelas i följande huvudområden.
Hi-malajaområdet (se Himalaja),
Hindustans lågland, väsentligen upptaget av
de stora flodernas slamavlagringar och
ett av jordens bördigaste och tätast
befolkade områden, Deccan el. själva
den triangulära halvön, till det mesta
upptagen av en högslätt med
vidsträckta basaltbäddar, på grund av
det torra klimatet i stor utsträckning
bestående av grässtäpper. Genom
bergskedjan v. Gha,t, som uppfångar
den regnbärande sv. monsunen,
avgränsas högplatån i v. mot den lägre
kustremsa, som kallas Malabarkusten,
liksom den i ö. genom ö. Gliats sänker
sig mot den flacka Coroman delkusten.
I nv. bilda Vindhyjabergen Deccans
avgränsning mot Hindustan.
Låglandsklimatet är hett och osunt
samt svårt att fördra för européer.
Sydvästmonsunen, som medför riklig
nederbörd på de mot havet öppet
liggande delerna av I., särskilt i v. Ghat
och Himalaja, är av den största
betydelse för landet; dess försenande el.
svagare utveckling blir ofta orsak till
utbredd hungersnöd. Rörande klimat
och naturförhållanden i övrigt se
under Hindustan, Himalaja,
ävensom Burma, Beluchistan
och C e y 1 o n.
I dagligt tal betecknas ofta det
Britti s.k a Indien, som utom det
mesta av Främre Indien även omfattar
Beluchistan v. om Indus och Burma
ö. om Bramaputra, rätt och slätt som
Indien. Av Främre Indien lyda icke
under Brittiska I. följande områden:
Himalajastaterna Nepal* och Butan*,
den lilla portugisiska kolonin Goa* på
halvöns västsida och de små franska
kolonierna Pondichery* och Karikal*
på östsidan. Brittiska I.
omfattar en areal av omkring 3 milj. kvkm.
omedelbar engelsk besittning, med
omkring 250 milj. inv., och omkring 2
milj. kvkm. tributär- och skyddsstater,
med nominellt egna härskare (Rajas,
Maliarajas) och 72 milj. inv.
Befolkningen utgöres till omkring 235 milj.
av hinduer, 65 milj. dravidas
(huvudsakligen i sö.), 15 milj. tibetanska och
ostasiatiska folkslag och endast
omkring 0.3 milj. européer, övervägande
engelsmän i armé och förvaltning,
omkring 215 milj. bekänna sig till
brama-isinen, 70 milj. till islam, 12 milj. till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
