Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indoeuropeiska språk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
len fördröjande på utvecklingen.
Särskilt stor roll spelar självinduktionen
i växelströnistekniken.
Induktionsmotor el. induktivmotor,
se Elektriska maskiner.
Induktionsström, se Induktion.
Indukti’v, byggande på induktion*.
lnduk’tor, se Elektriska maskiner.
lndukto’rium, gnistinduktor, en
apparat, med vars tillhjälp lågspänd
likström transformeras till högspänd
växelström. Likströmmen ledes
genom. en kring en mjuk järnkärna i få
varv lindad koppartråd (den primära
rullen). Växelströmmen alstras i en
andra lindning, bestående av många
varv fin koppartråd. De för
induk-tionsströmmens uppkomst erforderliga
förändringarna i det av likströmmen
alstrade magnetiska fältet erhållas
därigenom, att likströmmen
oupphörligt öppnas och slutes med tillhjälp
av en automatisk strömbrytare. I. har
en mångsidig användning t. ex. för
framställning av röntgenstrålar samt
inom den trådlösa telegrafin.
Indulgen’s, eftergivenhet,
fördragsamhet; avlat.
In’dus, sydasiatisk flod, 320 mil
lång. Upprinner på nordsidan av
Himalaja och förenar sig efter att ha
genombrutit denna bergskedja i
Punjab (”Femflodslandet”) med 4 stora
tillflöden från n. Nedre loppet går
genom öken- och stäpptrakter med
Irans högland i v., och floden bildar
vid sitt utflöde i Arabiska havet ett
betydande delta.
Industrial workers of the world
[indus’tri8el oör’kes åv the oö’ld], I. W.
W., ”världens industriarbetare”, en
syndikalistisk arbetarorganisation
bildad 1905 i Förenta Staterna, numera
spridd även till bl. a. Sydamerika och
Australien.
Industriell demokrati. Under
begreppet 1. sammanfattas åtgärder för
organiserad samverkan mellan
företagarna — särskilt inom industrin —
å ena åidan och arbetarna och
tjänstemännen å den andra i syfte att bereda
de sistnämnda visst inflytande på
företagens ledning. I. skall på det
ekonomiska området bilda en
motsvarighet till den politiska demokratin och
har därför också särskilt tidigare
benämnts ekonomisk demokrati.
Den av den första
socialdemokratiska regeringen i Sverige år 1920
tillsatta kommittén för 1. framlade år 1923
ett förslag om jnrättande av
driftsnämnder och angav därvid dessas
uppgift vara att vid företag inom
industri och hantverk bereda arbetarna
vidgad insikt i produktionen oeh ökad
förmåga till aktiv verksamhet för
dess främjande samt
åvägabringande av en förbättrad samverkan mellan
företagens arbetare och ledning. J.
driftsnämnderna skulle enligt förslaget
såväl arbetare (dock allenast de
organiserade) som arbetsgivare vara
representerade. Deras befogenhet var
närmast att karaktärisera som
undersökande och rådgivande och särskilt vikt
hade lagts vid att avgränsa deras
verksamhetsområde frän
fackorganisationernas. Något egentligt inflytande på
löner och övriga arbetsvillkor skulle
driftsråden alltså icke få. Förslaget
angavs av kommittémajoriteten som
ett första steg fram mot I. Ett pä
kommitténs förslag byggt men något
radikaliserat förslag, som
motionsvägen förelädes 1924 års riksdag,
avslogs av denna.
Anhängarna av I. i dess moderatare
eller radikalare former anse, att en pä
lämpligt sätt organiserad samverkan
mellan företag och arbetare borde
verka avspännande på det
motsatsförhållande, som nu finnes mellan dessa,
och därigenom medföra lugnare
förhållanden på arbetsmarknaden; den
kanske angelägnaste av de nu
föreliggande socialpolitiska frågorna.
Därjämte borde 1. enligt deras mening även
kunna stimulera arbetarna till direkt
Xjroduktionsbefrämjande insatser. Vissa
bland dem, som ställa sig sympatiskt
till I., anse dock lagstiftning icke
böra ifrågakomma. Motståndarna till
I. rikta sig framför allt mot dess
genomförande pä lagstiftningens väg. De
anse vidare I. vara oklart fattad av
dess anhängare och befara slutligen,
att den åtminstone i dess mera
radikala former skulle komma att verka
upplösande på enhetligheten och
effektiviteten i företagsledningen.
På frivillighetens väg ha i viss
mindre utsträckning vissa former av I.
genomförts i Förenta Staterna och i
något större utsträckning under
anslutning till en av en officiell
kommitté, den så kallade
Wkitleykommit-tén, verkställd utredning i England.
På lagstiftningsväg har vidare I. i
skiftande former genomförts i
Österrike, Tyskland, Tjeckoslovakien och
Norge. Representationernas ställning
är i alla dessa fall närmast av
rådgivande art.
I Sverige finnes I. praktiskt
tillämpad i viss mindre omfattning i det att
Svenska Typografförbundet för sina
medlemmar vid arbetarföretag träffat
avtal, som tillförsäkrar personalen
rätt att utse delegerade för
samrådande med arbetsgivaren rörande ledning
och fördelning av arbetet samt
antagande och avskedande av arbetare.
Industriregister föres hos
Kommerskollegium enligt Kungl. kungörelse av
den IG maj 1913. I. skall upptaga
fabriker, vilka sysselsätta minst 10
arbetare el. ha en drivkraft av minst 5
effektiva hästkrafter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
