Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Indy [äntjdi’J, V. d’, f. 1851, fransk
kompositör, bland annat av operor oeh
orkestermusik. I. har även verkat som
lärare och musikskriftställare.
Ineffekti’v, utån verkan.
In effi’gie, lat., i avbild; katolska
kyrkan lät fordom bränna kättare,
som undkommit, in effigie, ett
symboliskt uttryck för dess fördömande
av oliktänkande.
Inep’t, oduglig, orimlig, dum.
Iner’t, ett ämne, som ej alls el.
endast med svårighet kan förmås att
omsätta sig med andra ämnen.
Inerlie [-sie], se Tröghet.
Inexak’t, otillförlitlig, endast
ungefärligt riktig.
In exten’so, lat., ”i hela
utsträckningen”, utan förkortning,
fullständigt.
Infami’, vanära, skändlighet,
smä-delse. — Inf a’m, vanhederlig, nedrig,
usel.
Infan’t, fem. infantinna, spansk
titel för medlem av kungahuset. Den
spanske kronprinsen kallas prins av
Asturien.
Infantil, barnslig, outvecklad.
Infekte’ra, besmitta, nersmitta. —
Infektion, smitta.
Infektionssjukdomar, smittosamma
sjukdomar. Dessa orsakas av smitta,
infektion. Efter smittotillfället dröjer
kortare el. längre tid till sjukdomens
utbrott. Denna tid kallas
inkubations-tid och är olika lång för olika
sjukdomar. Jfr Epidemiska sjukdomar.
Infektiö’s, smittosam.
Infe’rior, lat., lägre, underordnad,
underlägsen.
Infernalisk, helvetisk, djävulsk.
Infer’no, it., ”helvetet”, titeln på
första delen av Dantes* dikt ”La
com-media divina”.
In fi’dem, lat., till bekräftelse av
trovärdigheten el. riktigheten av
något.
Infini’t, oändlig, t. ex. infinit serie,
serie med oändligt många termer; i
språkv. sådan verbform, som ej
användes som predikat i satser.
Infinitesimalkalkyl, en gren av
matematiken, till vilken höra
differential- och integralkalkylen samt läran
om differentialekvationerna.
In*finitiv, en form av verbet, t. ex.
(att) skriva, skrivas. I de
indoeuro-peiska språken är I. vanligen en
stelnad kasusform av ett verbalsubstantiv.
lnfinilum, lat., obegränsat,
obestämt.
In flagranli, lat., se Flagrant.
Inflammation. Vid skada på
organismen igenom gifter (bakterier), kyla,
hetta, våld etc. uppstå karakteristiska
reaktioner, som ha till ändamål att
reparera skadan. Vävnadsförstöring
medför alltid en ökad
blodtillströmning, en ökad ansamling av vätska och
fria celler samt slutligen
vävnadsny-bildning. I. karakteriseras av rodnad,
hetta, smärta, svullnad och rubbad
funktion, allt beroende på ovannämnda
processer. Äro symtomen våldsamma,
talar man om akut I., komma de
smygande kallas I. kronisk. De flesta I.
orsakas av levande smittämnen. Den
inflammatoriska reaktionen t. ex. vid
en förbränning är föga utpräglad, om
bakterier ej tillkommit.
Inflation, inom nationalekonomin
beteckning för penningvärdets fall
el., vilket är detsamma, varuprisnivåns
stegring. I. användes även som
beteckning för ökning av betalningsmedlen,
främst penningmängden, utan ökning
av varumängden el. minskning av
penningarnas omloppshastighet. En dylik
ökning medför ett fall av
penningvärdet. Motsatsen till I. är deflation.
Inf lexion spunkt kallas en sådan
punkt på en kurva, att tangenten till
kurvan i denna punkt och kurvan själv
skära varandra.
Influen’s’, inflytande. — 1. Elektrisk
I. Om en med t. ex. positiv
elektricitet laddad kropp närmas till en
oladdad, isolerad ledare, blir denna på den
mot den laddade kroppen vända delen
laddad med negativ elektricitet och pä
den bortre delen med positiv elektricitet.
Fenomenet benämnes I. Om den
genom’ influens laddade kroppen sättes
i ledande förbindelse med jorden,
bort-ledes den positiva elektriciteten, som
därför säges vara fri, medan den
negativa, som benämnes bunden, stannar
kvar. Om den ledande förbindelsen
därefter avbrytes, och den
ursprungligen laddade kroppen borttages, blir
även den positiva elektriciteten fri och
kan bortledas. Skulle den
ursprungligen laddade kroppen borttagits,
innan den positiva elektriciteten
bortletts, hade de genom I. framkallade
verkningarna försvunnit, den positiva
och negativa elektriciteten hade
neutraliserat varandra. — 2. Magnetisk I.
Om t. ex. nordändan av en magnet
närmas till ett stycke mjukt järn, blir
även detta en magnet med sydpol i
den närmast den ursprungliga
magne-ten belägna delen. Avlägsnas den
första magneten, försvinner
magnetismen hos det mjuka järnstycket
tämligen fullständigt. Om samma
experiment företages med stål, går
magnetiseringen långsammare, men den
försvinner å andra sidan ej, då den
ursprungliga magneten tages bort.
Influen’sa, en smittosjukdom, som
uppträder periodvis med epidemisk
utbredning. Den första kända
I.-epidemin i Europa dateras till år 1173.
Sedan har sjukdomen härjat med 20—
40 års mellanrum. Man har tänkt sig
saken så, att vid en I.-epidemi
angripas de flesta mottagliga personer och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
