- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1163-1164

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Israel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

folkade områden i Österrike, vilka vid
freden övergingo i Italiens ägo.

Italien, sydeuropeiskt konungarike,
omfattande Apenninska halvön. 313,000
kvkm., 39 milj. inv. Gränsar i nv. till
Frankrike, i n. till Schweiz och
Österrike, i nö. till Jugoslavien, i ö. till
Adriatiska havet, i s. till Joniska
havet, i v. till Tyrrenska sjön och
Li-guriska havet. Till I. höra de stora
öarna Sardinien i v. och Sicilien i s.,
skilda från fastlandet genom
respektive Tyrrenska sjön och
Messinasun-det, några småöar, Elba, Ischia och
Capri m. fl. utanför v. kusten samt en
del av Dalmatiska öarna, belägna i ö.
delen av Adriatiska havet. Härtill
komma en mängd kolonier (se nedan).
Mot gränsen i n. utbreda sig Alperna,
vilka hastigt slutta ned mot Poslätten.
S. om denna stryka Apenninerna, till
största del bestående av tertiära
kalk-stenslager. De sammanhänga i nv.
med Västalperna och genomlöpa hela
halvön. Deras högsta punkt, Gran
Sasso d’Italia, ungefär mitt på
halvön, når nära 3,000 m. ö. h. Ännu
verksamma vulkaner äro Vesuvius på v.
kustens s. del och Stromboli, en ö, n.
om Sicilien. På Sicilien, vilket till
största delen upptages av ett högland,
märkes Etna, en vulkan av ansenlig
höjd (3,300 m. ö. h.). På Apenninska
halvöns v. kust märkas ett antal
smärre slätter: Arnodalen, Toscanska
Maremmerna, Campagna romana,
Cam-pagna felice, i sö. Apuliska slätten.
I: s största flod är Po, vilken kommer
från Västalperna, avvattnar en mängd
sjöar vid Alpernas fot (Lago
Maggio-re, Lago di Como, Lago di Garda
m. fl.) och utfaller med ett stort delta
i Adriatiska havet. En annan viktig
flod är Adige, vilken utmynnar strax
n. om Po. — På Poslätten härskar ett
utpräglat fastlandsklimat med kalla
vintrar och varma somrar. I de övriga
delarna av I. är klimatet tämligen
blitt. Nederbörden är riklig. —
Huvudnäring är jordbruk med
boskapsskötsel, särskilt på Poslätten och i de
vulkaniska trakterna. Av sädesslagen
odlas mest vete, majs och ris. På
Sicilien odlas sydfrukter. I fråga om
vinodling intager I. näst Frankrike
den främsta platsen bland jordens
länder. Boskapsskötsel, skogsbruk och
bergsbruk äro föga betydande
näringsgrenar. Industrin är numera en
ej oviktig näring, trots att stenkol
måste importeras (silke-, bomulls- och
metallindustri). Livlig handel,
gynnad av det utmärkta läget. Bland
jordens länders handelsflottor är I:s
till storleken den sjätte. Sjöfarten är
livlig. Handelsomsättningen uppgick
år 1922 till 15,800 milj. lire export och
9,300 milj. lire import. 1 lire = 100
cen-tesimi = nominellt 0.72 kr. (år 1926 =

0.15 kr.). — Befolkningen består utom
av italienare till omkring % milj. av
tyskär och slaver, vilka äro bosatta
i de genom världskriget erövrade
områdena Sydtyrolen och Istrien i nö.
Religionen är romersk-katolsk.
Folkbildningen står lågt. I. är en
konstitutionell monarki. Den verkställande
makten tillkommer konungen, som vid
sin sida har 13 ansvariga ministrar,
den lagstiftande tillkommer en
riksdag med två kamrar, senaten, med av
konungen på livstid utsedda
medlemmar, för närvarande 402, och
deputeradekammaren med 535, på 5 år valda
medlemmar. Rösträtt tillkommer män
och kvinnor, fyllda 21 år. Det parti,
som vid val erhåller de flesta rösterna,
dock minst %, erhåller % av
deputeradekammarens mandat.

Viktigaste städer äro huvudstaden
Rom, 690,000 inv., Neapel, 780,000 inv.,
Milano, 720,000 inv., Turin, Palermo,
Genua, Catania och Florens. Italiens
biländer äro Tripolis på Afrikas n.
kust, Eritrea utmed Röda havet, en
del av den i v. Afrika belägna
Soma-lihalvön samt ön Ro dos utanför
Mindre Asiens sv. kust.

— Historia. I. under f ö r r
o-mersk tid (till omkring 200 f. Kr.).
Under bronsåldern inträngde i I. ett
indoeuropeiskt folk, sannolikt italiker,
vilka dock under början av järnåldern
drevos söderut av umbrerna. Dessa
undanträngdes i sin tur från n. I. av
etruskerna på 700-t. Omkring 400
invandrade galliska erövrarstammar. I
s. I. funnos grekiska nybyggare, och
på Sicilien och Sardinien hade
feni-cierna grundat handelsfaktorier. Till
de förnämsta italiska stammarna
hörde latinare, samniter, volsker, sabiner
och umbrer m. fl. Mäktigare än alla
de övriga blev emellertid den latinska
stadsstaten Rom, som så småningom
underlade sig de övriga stammarna.
Därmed vidtog den romerska tiden
(omkring 200 f. Kr.—476 e. Kr).
Under denna period utfördes ett
omfattande enhetsverk vad språk och kultur
beträffar (se Romerska riket). Vid
det romerska väldets delning 395 lades

1. under det Västromerska riket. —
Medeltiden (476—omkring 1400).
493 intogo östgoterna I., som dock
införlivades med östromerska riket
omkring 550. I .mitten av 700-t.
inträngde en germansk erövrarstam,
longobarderna, vars välde sedan
intogs av frankerna. Dessa erövrade
flera områden i mellersta I., som
påven erhöll som gåva (Kyrkostaten).
800 kröntes Karl den store i Rom till
romersk kejsare. I s. I. härskade en
tid araberna men undanträngdes
omkring 1060 av normanderna. Efter
frankiska rikets delning 843 lydde I.
under olika riken och kom 879 under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0608.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free