Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordaens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att inom viss tid bosätta sig å denna)
vunno däremot icke statsmakternas
bifall.
En annan sida av den sociala J.
bildar frågan om beredandet av en mera
tryggad ställning åt arrendatorerna,
särskilt de mindre. Genomförandet av
en mera socialt betonad
arrendelagstiftning, genom vilken arrendators
rätt att få arrendet förnyat vid
arrendetidens utgång, lians rätt att vid
arrendets upphörande erhålla skälig
ersättning för av honom åstadkomna
jordförbättringar in. m., står för
närvarande på dagordningen. I nära
samband härmed står frågan om rätt
för arrendator att under vissa
förutsättningar friköpa av honom
arrenderat område. Tillsvidare hava
särskilda lagstiftningsåtgärder ej härvid
ansetts böra ifrågakomma (jfr dock
Ensittarlagen).
För närvarande är vidare, efter
därom av jordkommissionen avgivet
förslag, även frågan om genomförandet
av en rationell lagstiftning mot
vanhävd av jordbruk aktuell. För
skogens vidkommande gäller i detta
avseende skogsvårdslagen den 15 juni
1923.
Slutligen äro även de frågor aktuella,
som röra anskaffandet av för jordbruk
lämplig jord åt dem, som önska
grunda nya jordbruksfastigheter. I
första rummet erbjuder sig härvid den
för övrigt sedan lång tid praktiserade
möjligheten att upplåta kronan
tillhörig jord. Vidare föreligga planer på
genomförandet av sådana ändrade
bestämmelser, att jordupplåtelser skulle
kunna ske från den s. k. ecklesiastika
jorden. I samma riktning syfta
kraven på fideikommissinstitutionens
upphävande. Från den radikalaste sidan
yrkas slutligen på lagstiftning om
expropriationsrätt i fråga om jord i
enskild ägo för här förevarande
ändamål. Vid fråga om jordupplåtelse är
alltid den form (full äganderätt,
tryggad besittningsrätt m. m.), i vilken
jordupplåtelsen skall äga rum, en
omstridd fråga. Se vidare
Egnahems-frågan.
Jordglob, se Glob.
Jordgubbar, se Fragaria.
Jordkommissionen, se Jordfrågan.
Jordloppor (Halticince) äro små
bladbaggar med glatt, kullrig kropp,
trådlika antenner. De ha god
hoppförmåga. Larverna leva inuti blad och
andra växtdelar. Skadedjur på
kors-blommiga kulturväxter (kål, rovor
etc.) äro de s. k. randiga J.
Kornjordloppan angriper vårsäd.
Jordlöpar släktet (Carabidse) äro
skalbaggar med långsträckt kropp,
litet huvud, trådlika antenner, långa
ben. De leva vanligen på marken och
livnära sig av rov.
Jordmagnetismen. I varje punkt på
jordytan äro magnetiska krafter
verksamma. Dessa krafters riktning
bestämmas av deklinationen, det vill
säga den vinkel, som en i
horisontalplanet rörlig magnetnål bildar med
den geografiska meridianen, och
inkli-nationen, d. v. s. den vinkel, som en i
ett i deklinationsnålens riktning lagt,
lodrätt plan (det magnetiska
meridianplanet) fritt rörlig magnetnål gör med
horisontalplanet. Isogoner kallas
linjer, som på en karta sammanbinda
punkter med samma deklination;
iso-kliner, linjer, som förena punkter med
samma inklination. De magnetiska
polerna (den magnetiska nordpolen
och den magnetiska sydpolen)
kallas tvenne punkter på jordytan,
där deklinationsnålens läge är
obestämt och inklinationsnålen ställer sig
vertikalt. Jordmagnetismens styrka pä
en viss punkt beräknas i allmänhet
ur bestämningar av storleken av dess
liorisontalkomposant,
horisontalintensiteten, och inklinationen. Såväl
jord-magnetismens intensitet som
deklination och inklination undergå
förändringar. Förändringarna äro dels
se-kulära, långsamt under
århundradenas lopp fortskridande, dels
periodiska (dagliga, årliga), dels slutligen
tillfälliga (störningar el.
perturbatio-ner), som, då de äro särskilt kraftiga,
kallas för magnetiska oväder.
Störningarna sammanhänga med
solfläckar, norrsken m. m., de periodiska
förändringarna med jordens rotation
m. m.
Jordmetaller, benämning på vissa
grundämnen, vilkas svårreducerbara
oxider tidigare kallades jordarter. Till
J. höra de alkaliska J. (magnesium,
kalcium, strontium, barium och
radium samt beryllium, som bilda
övergången till de egentliga
jordmetallerna), de egentliga J. (aluminium,
in-dium, gallium och tallium) samt de
sällsynta J. (skandium, yttrium,
lan-tan, praseodym, neodym, samarium,
europium, gadolinium, terbium,
dy-sprosium, holmium, erbium, tallium,
ytterbium och tulium).
Jordnöt, se Arachis.
Jord produktivitetslagen. Om ökat
kapital och ökat arbete nedlägges pä
ett visst jordområde, stiger
avkastningen till en början förhållandevis
snabbare än de upprepade tillskotten
av kapital och arbete. Vid en viss
gräns inträder härutinnan en
ändring. över denna gräns åstadkommer
ett tillskott av en viss mängd kapital
och arbete ej längre samma ökning av
avkastningen, som lika stort tillskott
tidigare åstadkom. Ju mer mängden
kapital och arbete ökas i förhållande
till jorden, desto mindre blir
avkastningens ökning i förhållande till kapi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
