Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnmalmer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De första svenska järnvägarna
öppnades för trafik år 1856 (de enskilda
banorna Örebro—Köping och Nora—•
Ervalla samt de staten tillhöriga
banorna Göteborg—Jonsered och Malmö
—Dund). I enlighet med ett redan vid
1S53—54 års riksdag fattat
principbeslut ägas och drivas de stora
huvudlinjerna i Sverige, de s. k.
stambanorna, av staten, medan byggandet av de
järnvägslinjer, vars betydelse kunnat
sägas vara mera lokalt begränsad,
överlåtits till enskilda (i regel
järnvägsaktiebolag), som dock härför
kunna påräkna understöd från statens
sida bland annat i form av lån ur den
år 1871 upprättade allmänna
järnvägs-lånefonden el. den år 1911 upprättade,
för järnvägsbyggnader i västra
delarna av de mot Norge gränsande
landskapen avsedda bibanefonden, samt om
än i mindre utsträckning i form av
understöd utan
återbetalningsskyldig-het. I gengäld äro de enskilda J.
skyldiga att vid J: s byggande iakttaga
av Kungl. Maj :t meddelade
föreskrifter, att i behörig utsträckning
upprätthålla trafiken samt underkastade
en ingående kontroll från statens sida.
(Jfr Järnvägsstyrelsen och
Järnvägsaktiebolag). Längden av statens
järnvägar i Sverige uppgick vid slutet av
år 1925 till 6,010 km. och av de
enskilda järnvägarna vid samma
tidpunkt till 9,971, därav 3,772 km.
smalspåriga.
I England och Förenta Staterna äro
nästan alla J. enskild egendom, medan
i motsats härtill praktiskt taget alla
mera betydande J. i Tyskland tillhöra
staten. Längden av J. år 1923 i de
mera betydande staterna framgår av
nedanstående tabell.
Förenta Staterna ..........404,513 km.
Canada ....................................67,317 „
Brittiska Indien ....................60,589 „
Tyskland ................................57,245 „
Europeiska Ryssland ..........55,978 „
Frankrike ..............................52,737 ,,
Australiska förbundet .... 42,986 ,,
Storbritannien o. Irland .. 38,287 ,,
Argentina ................................37,266 „
Brasilien ................................30,099 „
Mexico ......................................22,876 ,,
Japan ...................’. 21,117 „
Italien ......................................20,907 „
Polen ........................................20,191 ,,
Asiatiska Ryssland ............17,637 „
Spanien ....................................15,589 „
Sverige ....................................15,502 ,,
Tjeckoslovakien ....................13,620 ,,
Rumänien ..............................11,783 „
Kina ..........................................11,544 „
Belgien ....................................10,053 ,,
Jugoslavien ............................9,172 ,,
Ungern ....................................8.576 „
Chile ........................................8,254 „
Österrike ................................7,024 „
Schweiz ..................................5,267 km.
Danmark ................................4,968 „
Finland ....................................4,540 „
Egypten .................• 4.39S „
Nederländerna ......................3,663 „
Norge ......................................3,456 „
Portugal ................................3,427 ,,
Lettland ................................2,824 ,,
Bulgarien ................................2,650 „
Grekland ................................2,456 „
Litauen ....................................1,601 „
Estland ....................................1,067 „
Luxemburg ..........................538 „
Europeiska Turkiet..............414 „
Albanien ................................300 „
För samtrafiken mellan olika J. inom
ett land liksom för den internationella
samtrafiken är enhetlighet i fråga om
spårvidden av utomordentligt stor
betydelse. På de s. k. normalspåriga J.,
till vilka förutom de svenska
statsbanorna höra flertalet mera
betydelsefulla J. över hela världen, är
spårvidden 1.435 m. Annan spårvidd
förekommer dock t. ex. i Ryssland och
Finland (1.524 m.), på Pyreneiska
halvön (1.667 m.), i Grekland (1.000 m.)
m. fl. Åtskilliga enskilda svenska
järnvägar äro smalspåriga (vanligen
0.891 m; även spårvidderna 1.093, 1.067,
0.802 och 0.600 förekomma doek).
Transportförhållandena vid
internationell godsbefordran regleras av en
år 1923 på en konferens i Bern
utarbetad internationell konvention, som
undertecknades av Sverige i oktober
1924. Trafikförhållandena inom
Sverige regleras genom
järnvägstrafikstadgan den 24 juni 1914. J: s
skade-ståndsskyldigliet vid kroppsskada el.
vid skada å gods, som ej mottagits
till befordran, regleras genom lagen
den 12 mars 1886 angående ansvarighet
för skada till följd av järnvägsdrift.
Järnvägsaktiebolag. J: s
verksamhet regleras förutom av allmänna
aktiebolagslagen av lagen den 22 juni
1911 om järnvägsaktiebolag samt av
förordningen den 15 oktober 1880,
innefattande särskilda föreskrifter
angående lagfart, inteckning och
utmätning av enskild järnväg så ock om
förvaltning under konkurs.
Järnvägsrådet, en rådgivande
institution vid järnvägsstyrelsens sida för
tillvaratagande av näringslivets
intressen. .T. består av 25 ledamöter, varav
5 utses av staten och de övriga 20 av
olika korporationer, som företräda
jordbrukets, bergsbrukets och
skogshanteringens samt industrins och
handelns intressen.
Järnvägsstyrelsen handhar
förvaltningen av statens järnvägar. I
spetsen för J. står en generaldirektör och
närmast under honom två
överdirektörer. Under J. sortera distriktsföl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
