Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnvägstaxa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
valtningarna, som äro fem till
antalet. Distriktsförvaltningarnas
verksamhetsområde sönderfaller i tre
huvuddelar : banavdelningen,
trafikavdelningen och maskinavdelningen. Den
sammanlagda personalen vid statens
järnvägar överstiger, om även den vid
järnvägsbyggnaderna anställda
personalen medräknas, 30,000 personer.
Järnvägstaxa. För personbefordran
vid såväl statens som enskilda
järnvägar i Sverige gälla zontariffer, som
äro så uppställda, att avgiften pr. km.
faller, då resans längd växer. I fråga
om godsbefordran tillämpas samma
princip, det vill säga lägre avgift pr
km. vid längre transporter än vid
kortare. Särskilda tariffer gälla vidare
för paket, fraktgods och ilgods.
II-godstaxan, som förutsätter snabbare
befordran av godset, är högre än
frakt-godstaxan. Vidare gäller, att billigare
avgifter uttagas vid försändning av
liela vagnslaster än vid försändning
av styckegods. Slutligen äro
tarifferna så uppgjorda, att billigare gods
betingar lägre. fraktsatser än dyrare.
Vid samtrafik mellan statens
järnvägar och de enskilda järnvägarna gälla
särskilda bestämmelser såväl för
avgifternas beräkning som för deras
fördelning mellan de olika
trafikföretagen.
Järnåldern kallas den förhistoriska
period, då järn allmännare började
användas i stället för brons. I olika
delar av världen börjar J. vid olika
tidpunkt. I Orienten tycks J. ha
tagit sin början under senare hälften av
andra årtusendet f. Kr. I
Mellaneuropa räknas J: s början från
omkring 900 f. Kr., Nordeuropas J.
börjar först omkring 700 f. Kr.
Allmännare använt blev dock järnet i
vårt land först omkring 500 f. Kr. —
Den mellaneuropeiska J. brukar
indelas i två perioder. Den äldsta är
Hallstattiden, som fått sitt namn
efter ett gravfält vid Hallstatt.
Föremålen från denna tid påminna i
utförande om bronsålderns former. Den
senare perioden, La Tené-tiden, som
fått sitt namn efter fyndorten La Tené
i Schweiz, har en delvis avvikande
or-namentering samt annan karaktär pä
föremålen. De nordiska ländernas J.
brukar uppdelas i förromersk tid (frän
500 och fram till Kristi födelse),
romersk tid (fram till omkring 400
e. Ivr.), från vilken tid man funnit
talrika romerska föremål, vittnande om
livligt handelsutbyte med sydligare
folk, folkvandringstiden (omkring 400
—800) samt vikingatiden (omkring 800
—1050).
Järpe (Tetrastes bonasia), en art
orrfåglar med nacktofs och nedtill
nakna tarser. Spräcklig i rostbrunt,
svart, vitt och grått. Förekommer all-
Järpe.
mänt (tidtals) från Småland och
norrut och lever i barrskogar. Längd
omkring 40 cm. Stannfågel. Fridlyst.
Järpen, municipalsamhälle vid nv.
Storsjön, v. Jämtland. 1,050 inv. I
närheten Mörsils sanatorium.
Järpas, municipalsamhälle på
Väst-götaslätten. 350 inv.
Järta, Hans, 1774—1847, statsman,
författare, hette egentligen Hierta
men avsade sig sitt adelskap vid 1800
års riksdag. 1809 var J. sekreterare
i konstitutionsutskottet och tog
väsentlig del i utarbetandet av den nya
ännu gällande regeringsformen. J.
tjänstgjorde som statssekreterare för
finansärenden 3809—11 och 1815—16
samt som landshövding i Kopparbergs
län 1812—22. Senare var han chef för
Riksarkivet (1837—44). Som ung
tillhörde J. den liberala oppositionen.
Senare satte han som sin huvuduppgift
att försvara den nya författningen mot
alla angrepp och blev därför till en viss
grad målsman för de konservativa.
Järte, O., f. 1881, byråchef i
socialstyrelsen sedan 1921. J. har tidigare
företrätt socialdemokratiska
åskådningar men uteslöts ur partiet på
grund av aktivistiska åsikter 1915.
Senare har J. övergått till högern,
vilket parti han sedan 1925
representerar i andra kammaren.
Järtccken, egendomlig
naturföreteelse, uppfattad som en fingervisning
från högre makter.
Järv (Gulo luscus) tillhör
mård-djurens grupp, har kort nos, smä
ögon .och öron, breda, på undersidan
hårklädda tassar och kort, yvig svans.
J. är svartbrun till färgen med ett
gulbrunt band utefter sidan. Den kan
klättra i träd. Förekommer i nordliga
Skandinavien och norra Ryssland och
är ett svårt skadedjur för
renhjordarna. Fig. å nästa sida.
Järvsö, samhälle vid Ljusnan, i en
naturskön trakt av mellersta
Hälsingland. Sjukhus för spetälska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
