- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1239-1240

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalevipoeg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

peter genom dess kokning tillsammans
med klorkalium, löst i vatten. På grund
av kristallformen kallas K. ofta
pris-matisk salpeter. Vid hög temperatur
är K. ett kraftigt oxidationsmedel.
Det användes bland annat till
fyrverkeripjäser och till svartkrut, som
består av K. (75%), kol (15%) och
svavel (10%).

Ka’lisalter, se Stassfurf.

Kalisz [ka*lisj], polsk industristad.
4ö,000 inv. En av Polens äldsta städer.

Ka’lium, en av alkalimetallerna,
allmänt förekommande i naturen i form
av olika slags salter. Kem. tecken K.
Atomvikt 39.1. Atomvärde 1. Spec.
•vikt. 0.86, smältpunkt 62.5°. K. är en
silvervit metall, som i luften
ögonblickligen överdrages med en grå
oxidhinna och som sönderdelar vatten
under så häftig värmeutveckling, att den
uppkomna vätgasen antändes; K.
måste därför förvaras i fotogen. — Av
K.-föreningarna märkas: K.-hydrat
[KOH] el. kaustikt kali, vars
vattenlösning kallas kalilut; K.-klorid [KC1]
el. klorkalium, som finnes i mineralet
karnallit och användes som
gödselmedel; K.-bromid [KBr] el. bromkalium,
som användes som nervstillande
medel; K.-cyanid [KCN] el. cyankalium;
K.-nitrat [KNO3] el. salpeter;
K.-klo-rat [KCIO3] el. klorsyrat kali, som
bland annat användes i
tändsticksfa-brikationen och till fyrverkeripjäser;
K.-sulfat [K2SO4], som finnes i kainit
och bland annat användes för
framställning av pottaska; K.-karbonat
[K2CO3] el. pottaska. — K. ingår i
form av olika K.-silikat i några av de
vanligaste bergartsbildande mineralen
t. ex. K.-fältspat och glimmer. Vid
bergarternas förvittring övergår
K.-salterna i de lösa jordlagren, där de
utgöra ett för växterna nödvändigt
näringsmedel (jfr Stassfurt).

Kal i 11 mb ikr o m a’ t, se Krom.

Kaliumpermangana’t, se Mangan.

Ka’livattenglas, se Vattenglas.

Kalix, municipalsamhälle nära
Kalix älvs utlopp i Bottniska viken, ö.
Norrbotten. 1,000 inv.

Kalixti’ner, se Hus. .

Kalix älv upprinner i Lappland i
närheten av Kebnekajse, rinner i sö.
riktning, mottager genom Tärendö älv
vatten från Torne älv och utfaller i
Bottniska viken. Längd 45 mil.

Kalk. — 1. Genom glödgning
("bränning”) av kalciumkarbonat [CaCOs],
vilket i naturen förekommer som
kalksten, krita och marmor, erhålles
kalciumoxid el. osläckt kalk [CaO].
Osläckt kalk upptager med
begärlighet fuktighet ur luften och upphettas
starkt, om den beg jutes med vatten.
Härvid bildas kalciumhydrat eller
släckt K. [Ca(OH)2]. Osläckt K.
säges vara fet, om den är någorlunda

fri från främmande beståndsdelar,
medan den säges vara mager, om den
innehåller mycket lera el. magnesia.
Den användes som ett billigt
desinfektionsmedel. Släckt K. användes som
jordförbättringsmedel samt för
framställning av murbruk. — 2. Se
Blomma.

Kalkalger, vissa i havet levande
grönalger el. rödalger, som ha riklig
kalkinlagring i cellväggarna. Fossila
Iv. ingå ej sällan i jordskorpans
avlagringar, t. ex. i Schweiziska
kalkalperna.

Kalkbruk, se Murbruk.

Kalke’ring, kopiering av en ritning,
vars linjer genom ett tunt,
genomskinligt papper (kalkerpapper) följas med
en penna. Från kalkerpapperet el.
originalet kan ritningen även
överföras på annat papper el. på tyg genom
användning av ett mellanlägg av
något avfärgande papper.

Kalkfältspat, se Fältspat.

KalkTdike, tretungad halvö v. om
Salonikibukten, Grekland.

Kalkliniment är sammansatt av
olja och kalkvatten och användes bland
annat vid brännskador.

Kalkljus åstadkommes genom
upphettning av en av kalk bestående
glödkropp i knallgasbläster.

Kalkmålning, se Freskomåleri.

...................................1

Kalkon.

Kalko’ner äro till hönsfåglarnas
ordning och fasanfamiljen hörande
fåglar. De ha bred stjärt samt huvud
och hals nakna med köttiga bihang.
Fem arter finnas i Nord- och
Centralamerika. Stamformen för de tama
raserna är den mexikanska K.
(Mele-agris gallopavo), som vild
förekommer i Mexico och Arizona.

Kalkorganismer. Vissa lägre
djur-och växtgrupper avsöndra kalk
(kalli, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0646.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free