Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kappe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gran. I Sverige kontrollstämplas alla
guldföremål, som liålla över 18 K. —
2. Viktsenhet för juveler. En metrisk
K. är 200 mgr.
Karava’n, i Orienten namn på tåg av
resande och lastdjur genom obanade
trakter.
Karavafnseraj’, i Orienten offentliga
härbärgen för kameler.
K§jlbami’d, se Urinämne.
Karba’s, rotting, piska.
KarbPder, föreningar mellan kol och
metaller el. vissa metalloider.
Karbi’dkväve, kem. fonnel CaNCN,
kvävegödselmedel. C. erhålles genom
upphettning av kalciumkarbid i
kvävgas.
Karbi’n, gevär med kort pipa. K.
ingår i svenska armén bland annat i
kavalleriets beväpning.
Karbo’1, se Karbolsyra.
Karboli’neum utgöres av en
blandning av produkter, erhållna genom
destillation av trätjära och
stenkolstjära. Trä impregneras med K. för
att skyddas mot förruttnelse. K.
användes vidare inom trädgårdsskötseln
såsom insektsdödande medel in. m.
Karbo’lsyra, fefiol, kem. formel
CqHsOH, är vid vanlig temperatur fast
men smälter redan vid 40° och kokar
vid 180°. K. framställes
fabriksmäs-sigt bland annat ur stenkolstjära och
användes som antiseptiskt medel inom
medicinen.
Karbona’t, kolsyrans salter. Om en
väteatom i kolsyra er sättes med
metall, erhållas sura K., som även
kallas bikarbonat. De neutrala K., som
erhållas, då bägge väteatomerna
utbytas mot metall, reagera på grund av
hydrolys basiskt.
Karbo’n- el. stenkolsperioden, som
upptar en del av den paleozoiska
tidsåldern (se Geol. perioder), har fått
sitt namn av de i dess avlagringar,
k ar bon- el.
stenkolsformationen, rikligt förekommande
sten-kolsflötsen (jfr Stenkol). De
växtarter, varav kolet uppkommit, äro
närmast besläktade med vår tids
ormbunkar, fräkne- och lummerväxter. De
högst stående djuren under K.,
labyrinto donterna, voro närmast
jämförliga med vår tids gro ddjur.
Stenkolsformationen finnes ej i vårt land.
Karbo’npapper, tunt, avfärgande
papper, som bland annat användes för
att vid maskinskrivning på en gång
erhålla flera avskrifter.
Karbo’nsyror, organiska syror,
innehållande radikalen karboxyl [COOH].
Karboxylgruppens väte kan ersättas
med positiva radikaler (t. ex.
metaller), varvid salter, kallade estrar,
bildas.
Karborun’dum, siliciumkarbid [SiC],
erhålles genom glödgning av kol och
kvartssand i en elektrisk ugn. På
grund av sin hårdhet användes det för
slipningsändamål.
Karboxy’l, den i de organiska
syrorna ingående radikalen -COOH.
Ivarbun’kel. — 1. Miner. Benämning
på röda ädelstenar såsom rubin och
granat. — 2. Med. Inflammationshärd,
uppkommen genom sammanstötande av
flera furunklar (finnar). H. äro
särskilt vanliga i nacken.
Karbura’tor, se Förbränningsmotor.
Ivarbure^ing:, förgasning av
kolväten med högt värmevärde, som därefter
blandas med gasformiga
brännmaterial för att öka dessas värmevärde
el. deras förmåga att lysa.
Karda’nlänk, en kopplingsanordning,
som tjänar att överföra en roterande
rörelse från en axel till en med denna
vinkelställd axel. K. är byggd efter
samma principer som cardansk
upp-liängning. Se Bil. Automobiler II.
Kardb orresläktet (Lappa el.
Arc-tium) tillhör familjen Compositae.
Blomkorgarnas holkfjäll ha krökta
spetsar, med vilka de fastna på djur
och människor. Blommorna äro
vanligen röda. Flera arter äro allmänna
vid vägkanter o. dyl.
Kardemumma, frukter av tropiska
växter särskilt Eletaria cardamomum
från Främre Indien och E. major från
Ceylon. De äro höga örter.
Frukterna äro trerummiga kapslar med
frön, vilka innehålla den eteriska olja,
som betingar smaken.
Kardina’1, ursprungligen i
romerskkatolska kyrkan benämning på
präster vid förnämligare kyrkor, senare
namn på medlemmarna av ett vid
påvens sida stående råd,
kardinalkollegiet. Sedan 1200-t. utnämnas ävem
präster på annat håll till K. De
utnämnas formellt till kyrkoherdar el.
diakoner vid någon kyrka i Rom. K.
tituleras eminens och ha en högröd,
bredskyggig hatt, kardinalshatten. K :s
sammanträden, konklaver, äga numera
huvudsakligen rum för påveval.
Kardning:, den procedur, varigenom
fibrerna i bomull, ull och liknande
material redas ut, det vill säga
bringas att. ligga i samma riktning. K.
sker numera i allmänhet på maskinell
väg.
Kardua’n, ett slags läder, som
ursprungligen skall hava beretts i
Cor-doba.
Kaxdu’s, papp- el. pappersomslag. —
Karduspapper, grovt, brunt
papper.
Kare’len. — 1. Landskap i sö.
Finland, invid Ladoga och Finska viken.
— 2. Sovjetrepublik i nv. Ryssland,
invid K. 139,000 kvkm. 210,000 inv.
Huvudstad Petrosavodsk.
Karel’ska näset, landet mellan
Ladoga och Finska viken, sö. Finland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
