Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karolinerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karoli’nerna, en till Mikronesien
hörande ögrupp i v. delen av Stilla
havet, bestående av en mängd låga
korallöar och ögrupper, upptagande en
ytvidd av omkring 1,000 kvkm. och
spridda över ett havsområde av över
2 milj. kvkm. Befolkningen uppgår
till omkring 41,000 infödingar och
omkring 200 vita. K. tillhörde före
världskriget Tyskland men förvaltas
numera av Japan som mandatärmakt.
U. S. A. har sedan 1921 kontroll över
den amerikanska telegrafkabeln på ön
Jap.
Karoling’erna, den kungaätt, som
efterträdde merovingerna i det frankiska
väldet i och med Pippin den lilles
tronbestigning 752. Genom dennes son,
Karl den store, kom K. i
besittning-av den romerska kejsarkronan 800.
Karl den stores söner delade faderns
välde 843, och K. uppdelades på tre
linjer; den franska, som
regerade till 987, den tyska, vilken
utslocknade 911, samt den
italienska, som utdog 875.
Karolingr’iska sagokretsen,
Karlssagan, medeltida dikter, vilka besjunga
Karl den store och hans paladiner. Ur
den nordfranska kämpavisan
uppkom-mo de konstrikt assonerade el.
rimmade chansons de geste*, vilka mot
slutet av 1300-t. skrevos på prosa.
Från den äldsta perioden (omkring
1050) märkes Rolandssången, den
berömdaste av alla medeltida
hjältedikter.
Karoli’nska Institutet el. Karolinska
Medico-kirurgiska Institutet, en 1809
grundad medicinsk högskola i
Stockholm. Vid K. finnas 23 professorer.
Karolyi [karåji’], M., f. 1875,
ungersk statsman och 1919 Ungerns förste
president. Samma år måste han
emellertid på grund av en bolsjevikisk
revolution träda tillbaka.
Kaross’, stor, lieltäckt, 4-hjulig vagn.
Karosseri’, överbyggnad på
automo-bil, se Automobil.
Karpar (Cyprinus) hör till benfiskar
(Teleosti). K. ha en taggig fenstråle
framtill i rygg- och analfenan.
Kar-pen (C. carpio) har fyra skäggtöm
-mar vid nosen. Den har mörkbrun
rygg, gröngula sidor och ljusare buk.
En del odlade varieteter sakna fjäll
(Läderkarp) el. ha endast några fä
stora fjäll längs sidolinjen
(Silver-karp). Fisken odlas i karpdammar,
särskilt i Tyskland, Österrike och
Frankrike samt även i s. Sverige. Den
är en värdefull matfisk och uppges
kunna nå en vikt av 20 kg. Ruda n
(C. carassius) har ej skäggtömmar.
Den har mycket hög och platt kropp.
Guldfisk (C. auratus.) är som vild
olivgrön. Odlade raser äro gulröda
el. silvervita. Jfr Guldfisk. Se Bil.
Fiskar II.
Karpa’terna, skogrik bergskedja,
vilken kan anses som en fortsättning av
Alperna ö. ut. 130 mil lång. Omgiver
hästskoformigt den ungerska slätten.
K. genombrytes av Donau vid Orsova.
Dess s. del, Transsylvanska alperna,
omsluter Siebenbiirgens högland. K: s
högsta delar, Tatra, nå 2,660 m. ö. h.
Liksom Alperna är K. en tertiär
veck-ningskedja. Vulkaniska bergarter
förekomma i stor utsträckning på
bergskedjans sydsida. God tillgång på
ädla malmer, salt och petroleum.
Klimatet är ett utpräglat fastlandsklimat.
Nederbörden är ringa.
Karré, köttstycke från området
kring bakre delen av ryggraden hos
svin.
Karrio’1, ett lätt, tvåhjuligt åkdon
med en sits.
Karriä’r, fyrsprång (en hästs
snabbaste lopp) ; (framgångsrik)
ämbetsmannabana, levnadsbana.
Karroo, stäppartad högplatå (5—800
m. ö. h.) i Kaplandet, s. Afrika.
Kar’s, befäst stad i n. Armenien vid
vägen mellan Erzerum och Kaukasus.
30,000 inv.
Karst, bergland invid gränsen
mellan Italien och Jugoslavien mellan
östalperna och Illyriska bergen. K.
är känt för sina egendomliga
sten-bildningar, s. k. karstfenomen. (Jfr
Karstlandskap).
Karsten, L., f. 1876, norsk målare i
impressionistisk stil.
Karstlandskap, höglända, karga
kalkstenstrakter, i vilka nederbörden
söker sig ned genom berggrunden och
bildar underjordiska floder, grottor,
doliner etc.
Karta’go, stad under antiken i n.
Afrika, vid nuvarande Tunis, anlagd
av feniciska nybyggare (troligen på
700-t. f. Kr.). K. blev snart
Nordafrikas handels- och industricentrum
och införlivade med sig bl. a.
Sardinien och v. delen av Sicilien. I och
med det romerska väldets utbredning
kom K. emellertid i strid med
romarna om väldet på Sicilien (se Puniska
krigen). K. förlorade slutligen sina
sicilianska besittningar (241),
Sardinien (238) samt alla utomafrikanska
kolonier 201. Romarna förstörde
slutligen staden i grund (146). 122 f. Kr.
återuppbyggdes dock K. av C.
Grac-clius, och italienska bönder ditsändes.
Under kejsartiden var det nya K.
huvudstad i romerska provinsen Afrika.
— I det äldsta K. innehades makten
av de rika handels- och
jordägarkret-sarna. Verkställande makten
utövades av två på ett år valda suffe’ter,
som biträddes av ett råd på 300
medlemmar. Sin religion hade kartagerna
lånat från det feniciska folket.
Kartell’. — 1. Sammanslutning
mellan industriföretag inom en industri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
