Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kloroformliniment ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kloroform’linimen*t är en
spritlösning, som bland annat innehåller
kam-fer, kloroform och opium. K.
användes till ingnidning i huden vid en
del reumatiska åkommor.
Klorofyll’, bladgrönt, benämnes
vanligen växternas gröna färgämne, som
är bundet till små kroppar,
klorofyll-kornen, i cellerna. K. uppkommer
genom dagsljusets inverkan och är
kemiskt besläktat med blodfärgämnet,
hämoglobin. K. åtföljes alltid i
cellerna av ett gult färgämne, xanthofyll,
som framträder t. ex. mot hösten vid
lövfällningen, då K. förstöres först.
Stundom döljes K. av ett rött
färgämne, anthocyan, såsom i blodbokens
blad. K. är nödvändigt för växternas
assimilationsverksamhet.
Klorsilver, se Silver.
Klorsyrat kali el. kaliumklorat, se
Kalium.
Kloru’r. Om klorvätesyran med en
metall ger två salter, kallas det salt,
som innehåller det mindre antalet
kloratomer, understundom för K.
Klorzink, se Zink.
Kloster, byggnad, tjänande som
uppehållsort för munkar och nunnor.
Ett K. består vanligen av ett helt
byggnadskomplex, i vilket även ingår
en till klostret hörande kyrka.
Byggnaderna uppföras i regel kring en
stor, fyrkantig, öppen gård,
klostergården, runt vilken löper en
pelargång med valvbågar, klostergången.
I bottenvåningarna ligga den s. k.
konvent- el. kapitelsalen samt
refek-toriet el. matsalen. I övre våningen
finnas klostercellerna och sovsalen,
dormitoriet. Jfr Klosterväsen.
Klosterväsen. Under den äldsta
kristna kyrkans tid uppträdde här och
där personer, vilka drogo sig undan
till öknar el. andra ensliga trakter,
där de levde ett liv fyllt av försakelser
och späkningar i avsikt att förvärva
evig salighet. Dessa s. k. eremiter
sammanslöto sig så småningom till
mer el. mindre fast organiserade
samfund. Det första verkliga klostret
grundades 320 i Egypten av Pakomios.
K. spred sig snart ut över hela den
kristna kyrkans område. Till en
början förefanns en viss motsättning
mellan K. och de kyrkliga myndigheterna.
Spänningen utjämnades sedermera
framför allt av biskopen av Cesarea,
Basileios den store (d. 379). Talrika
klosterordnar organiserades, bland
vilka Benediktinorden och
Cisterciens-orden voro särskilt framträdande. En
egenartad karaktär hade
tiggarordnar-na (Franciskanorden, Dominikanorden
m. fl.), vilka ej fingo besitta egendom.
Jesuitorden hade en mera
kyrkopoli-tisk inriktning. K. hade sin största
betydelse under medeltiden, då klostren
voro den andliga odlingens förnämsta
hemvist och då de voro de enda
inrättningar, som mera målmedvetet
verkade för vård av sjuka,
understödjande av fattiga etc. Sedan dessa
uppgifter övertagits av andra
institutioner med större effektivitet har K.
överlevat sig själv. Tyngdpunkten har
åter blivit askesen, avståendet frän
yttervärldens arbeten och njutningar.
Inom de protestantiska kyrkorna
finnas ej kloster. Även inom de
katolska kyrkorna har K. ej längre samma
betydelse som under medeltiden. —
Inom andra religioner, speciellt
buddismen, finnas på liknande principer
byggda K.
Klot el. sfär, en kropp, begränsad
av en yta, vars punkter alla ligga pä
samma avstånd från en given punkt,
klotets medelpunkt. K. kan tänkas
alstrat av en cirkel, som roterat kring
en diameter. Med klotets radie förstås
avståndet från en punkt på klotets yta
till dess medelpunkt. Om radien är
r, är klotets yta 4,/rr2 och dess volym
Vsstt3. Kalott är den del av ett klots
yta, som avskäres av ett plan; ett
klotsegment den del av ett klot, som
utskäres av två med varandra
parallella plan; en klotsektor den del av
ett klot, som utskäres av en rät
cirkulär kon med spetsen i klotets
medelpunkt. En storcirkel kallas en cirkel
på klotytan, uppkommen genom
dennas skärning med ett genom
medelpunkten lagt plan.
Klot, ett fast, glansigt bomullstyg,
som framför allt användes till foder.
Ett annat slags, något grövre vävnad
användes av bokbindare under namn
av K.
Klotblixt, ett egendomligt och ännu
ej förklarat, sällsynt elektriskt
fenomen, som ter sig som en sakta
svävande knytnävs- till huvudstor kula;
den kan under åskväder visa sig även
inomhus och gå ut genom öppna
dörrar, fönster, skorstenar o. dyl.
Stundom exploderar den våldsamt och kan
då verka dödande.
Kloten. — 1. Kronopark på gränsen
mellan Västmanland och Dalarna. 400
kvkm. — 2. Skogsskola hörande till
Skogsinstitutet, belägen vid K.
Klotgranit, geol., en egendomlig
ut-bildningsform av granit, i vilken vissa
mineral samlat sig till koncentriskt
byggda klot.
Klown, se Clown.
Klubb, slutet sällskap; ett dylikt
sällskaps lokal.
Klubbekriget, benämning på ett
bondeuppror i Österbotten i Finland
1596—97. De österbottniska bönderna
förtrycktes av marsken Klas Fleming
och grepo slutligen till vapen.
Resningen började i s. Österbotten och
spred sig till de n. delarna men
undertrycktes fullständigt av Fleming.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
