Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klöver ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klöver, arter av släktet Trifolium,
familj Leguminosaa. De ha
trefingrade blad och blommor i huvud, vilka
efter vissnandet kvarsitta oeh omsluta
frukten, som är en kort, rak balja.
I Sverige finnas 12 arter, bland vilka
märkas några av våra viktigaste
foderväxter t. ex. Rödklöver (T.
pratense), Vitklöver (T. repens) o.
Al s i k e k 1 ö v e r (T. hybridum).
Utländska klöversorter äro ofta mindre
lämpade för Sveriges
klimatförhållanden, varför det i stor utsträckning
importerade klöverfröet ofta ger mindre
goda skördar.
Klövernötare, se Frönötare.
Klöverröta, sjukdom hos klöver,
orsakad av en svamp. Plantorna bli
fullkomligt förstörda av svampen, som
särskilt utvecklas i fuktig väderlek.
Klöverål, se Trådmaskar.
Klövjning, varutransport på
ryggen av hästar, åsnor oeh andra
packdjur, varvid användes klövsadel,
d. v. s. en så konstruerad sadel, att
bördorna bli jämnt fördelade på
djurets bägge sidor.
Klövsjuka, se Mul- och klövsjuka.
KlövsjöfjäUen, fjälltrakt på
gränsen mellan Jämtland och Härjedalen,
ssv. om Storsjön.
km., officiell svensk förkortning
för kilometer.
K. M: t, förkortning för Kunglig
majestät.
Knack, ett med en vanlig kortlek
spelat hasardspel.
Knalle, se Gårdfarihandel.
Knallgas, benämning på blandning
av vätgas och luft, som exploderar
vid antändning. K. i mera begränsad
bemärkelse är en blandning av två
volymdelar väte och en volymdel syre,
d. v. s. vattnets beståndsdelar. Vid
förbränningen bildas också vatten.
Knallgasvoltametern är en
vatten-voltameter, där det utvecklade syret
oeh vätet uppsamlas gemensamt. Se
Elektriska mätinstrument.
Knallhatt, se Tändhatt.
Knallkvicksilver, knallsyrans [CNOH]
kvicksilversalt, ingår i tändsatsen i
vanliga knallhattar.
Kna’padel, skämtsam benämning pä
lägre, obemedlad adel.
Knappologi’, ett av Strindberg
skapat uttryck, karakteriserande ett av
obetydligheter uppbyggt, skenbart
vetenskapligt system.
Knas’ter, ett slags röktobak.
Kneip [knajp], S., 1821—97, tysk
katolsk präst, som utarbetade
kall-vattenkurer av olika slag, vilka tidvis
varit mycket moderna.
Kneippbaden, numera nedlagd
badanstalt nära Norrköping.
Knekt, soldat; spelkort,
föreställande en soldat. — Byggnlc., halv- el.
tre-kvartskolonn.
Knickerbocker [nik’aibåk£e],
skämtsam benämning på New-Yorkbon. Jfr
Irving.
Kni’dos, forngrekisk kuststad i
landskapet Karien i Mindre Asien,
grundad av dorer. I ett av K: s tempel var
uppställd en bildstod av gudinnan
Afrodite (den knidiska Afrodite),
utförd av Praxiteles och ansedd som ett
av antikens förnämsta konstverk.
Knight [najt], eng., riddare;
knight-liood är numera den lägsta adliga
graden, som antingen medföljer
innehavet av vissa ordnar eller ensam
utdelas som en utmärkelse. K. medför
rätt till sir-titeln.
Knipa (Clangula clangula) tillhör
Andfåglar. Hannen är i vårdräkt
tecknad i svart och vitt. Sommartid
är hannen mera lik honan och tecknad
i brunt och grått. K. häckar hos oss
särskilt i n. Sverige.
Knippe, se Blomma.
Knippepelare, pelare, uppbärande
valvbågar och bestående av en kärna
med omgivande smala pelare,
kolonnetter el. ”knektar”, vilka ej äro
fristående utan huggna ur samma block
som kärnan.
Knipp’erdollinck, B., avrättad 1536,
köpman, en av ledarna för
anabaptisterna i Mtinster, Johan av Leydens
närmaste man.
Knipplan, municipalsamhälle på en
ö i Kattegatt, s. Bohuslän. 500 inv.
Knitfelvers, fyrfotade, vanligen
parvis rimmade verser med stor frihet
både i avseende på rim och rytm. K.
var omtyckt under medeltiden och har
senare bland annat använts av
Strindberg i hans Mäster Olov.
Knock out [nåk a’ot], fällande slag,
inom boxning ett slag, som gör
motståndaren oförmögen att resa sig inom
10 sekunder.
Knodd, spenamn på obildad person,
som uppträder snobbigt,
ursprungligen på snobbig bodbetjänt.
Knop, den vid angivande av fartygs
hastighet vanligen använda
måttsenheten. En knop är en sjömil (1852 m.)
i timmen.
Knopar ocli stek, sjömansknutar,
finnas av många olika slag såsom
rå-bandslcnop, garnknop, taljerepsknop,
halvslag, halvknop, timmerstek,
ankarstek, märlstek, pålstek, kabelstek och
slirstek.
Knopp består av en stamspets
omgiven av bladämnen. Man skiljer
mellan spetsknoppar,
bladvecks-knoppar och biknoppar, vilka
senare uppstå på andra delar av
växten än grenspetsar oeh bladveck. Hos
vissa träd såsom almar, askar och
lindar kunna K. uppstå direkt från
stammen, t. ex. om kronan avsågas.
Knoppfjäll kallas brunfärgade,
tjocka oeh hårda lågblad, som påträffas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
