Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kordong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Korn är arter av släktet Hordeum
(familj Graminese). Småaxen sitta i
enkelt, tvåsidigt ax, tre vid varje led,
och ha vanligen långa borst.
Inner-agnarna (blomfjällen) äro oftast
fastvuxna vid frukten. Det odlade
kornet härstammar troligen från
Orienten. Följande typer av odlat korn
kunna urskiljas: Tvåradigt K. (H.
di-stichum) med småax i 2 rader;
Fyr-radigt K. (H. vulgäre) med småax i
4 rader; Sexradigt K. (H.
hexa-stichum) med småax i 6 rader. K.,
som är en gammal kulturväxt, är
synnerligen härdigt (går till 70° n. bredd
i Europa) men odlas även i
tropikerna. Största kornproducenten är
Förenta Staterna.
Kornblixt, återsken av blixtar, som
äga rum vid el. under horisonten, på
så långt avstånd, att åskdundret ej
höres. De iakttagas mest på
sensommarens mörka kvällar och nätter
(alltså vid den tid, då kornet mognar,
varav namnet).
Kornett’, mindre
bleckblåsinstru-ment med tre ventiler. Dess klang
ligger mellan trumpetens och hornets.
Kornflugan (Clorops pumilionis) är
en 3—4 mm. lång fluga, ljusgul med
mörka teckningar. Skadedjur på korn.
Kornisch’, krönande list, även
fristående list, på vilken gardiner o. dyl.
upphängas.
Kornknarr el. ängsknarr (Crexcrex)
tillhör sumphönsens familj (Rallidte)
bland vadarna. K. är tecknad i
strim-migt brunt och grått samt har
ljusare undersida och förekommer över
hela landet i ängsmarker och åkerfält.
Den löper utomordentligt snabbt men
flyger ogärna. K. lever av insekter,
sniglar o. dyl. Flyttfågel.
KorolIa’rium, följdsats, tillägg.
Kororaa’ndelkusten, s. delen av
Främre Indiens ö. kust.
Koro’na, jfr Solen.
Korone’a, forngrekisk stad i
Be-otien. Under det s. k. korintiska
kriget vann Agesilaos och spartanerna
där en seger över atenarna och deras
bundsförvanter (394 f. Kr).
Korp (Corvus corax) hör till
kråk-släktet och är till färgen helt svart.
Den finnes sparsamt över hela
Sverige, något vanligare vid kusterna än
inuti landet. K. lever parvis. Den
kan tämjas och lära sig uttala ord,
skälla, skratta etc.
Korporation, sammanslutning,
samfund.
Korpra’l, den lägsta
underbefälsgraden inom svenska armén (ej vid
artilleriet, där motsvarande
befattningshavare benämnes konstapel) och
marinen.
Korpulens’, fetma. — Korpule n’t,
fetlagd, frodig.
Korpus, se Corpus.
Korrekt’, regelrätt, felfri.
Korrektu’r, förbättring,
beriktigan-de. — Sedan sättning av ett
manuskript verkställts, tages före den
egentliga tryckningen ett avdrag av det
uppsatta. Avdraget, som kallas K.,
genomläses för ändring av de
felaktigheter, som uppkommit vid sättningen.
Anteckningar om de observerade
felen göras i korrekturets marginal
med tillhjälp av vissa tecken, varav de
viktigaste återfinnas nedan.
En orätt bokstav genomstrykes med (
ett lokaliserings-tecken och i
marginalen skrives d{n rätta bokstaven; vid I <*->
fl<|ra rätt^ser[samma rad göres Ijika- 1/C, \*L fi (}Ih
liseringstecknet olika för varje rättelse.
Om en bokstav skall bort genomijistry- J ^
kes denna och delealur-tecknet skrives i
marginalen. Är ett helt ord/efätö satt H iv*
eller önskas utbytt mot ett bättre,
för-fares som synes här. Är en bokstav
ställd upp och ned ad^ives rättelse med (■*£
vertatur-tecknet. Vid s. k. spisar J
använder man depressions-tecknet. Afcäy OJ
två bokstäver, (elleif stavelser! ord satta i L_J 1
oriktig ordning, användes
omflyltnings-tecknet. Förekommer det, att tvenne
ord blivit .satta inpå varandra eller att
mellanrumm |etJkommit på orätt ställe I ^ Lp
göres anmärkningarna därom i
marginalen som här synes med
utslagnings-och hopdragnings-tzcknen. Likaledes ^
vid oriktigt mellanslag mellan Taderna.
■—–
Vill man beteckna att något eller några
ord skola stå på {särskild radJ under- £ J
strykas orden och i marginalen skrives
tecknet, som synes här vid sidan.
Önskas något ord satt med annan stil,
an-märkes detta genom underpricjiningoch. . _ _ jéx<Mur
upprepande av anmärkningen i
marginalen.
KorreIa’t, språlcv., begrepp, som stå
i växelförhållande till varandra
(höger, vänster); sådana ord i olika
satser, vilka hänvisa på varandra (ett
relativpronomen och det ord i
huvudsatsen, på vilket det syftar).
Korrelation, samband, växelverkan
mellan olika organ, mer el. mindre
orsaksbundet samband mellan
företeelser. För påvisandet av sådant
samband användes inom statistiken
ett flertal olika formler.
Korrespondens, brevväxling;
motsvarighet, överensstämmelse.
Korrespondensundervisning-,
undervisning per brev. Eleven får vissa
uppgifter, vilkas lösning han
insänder. Han erhåller sedan rättelse på
detta. K. är naturligtvis i flera av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
