Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kretensisk kultur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inv. K. är genomdragen av flera,
merendels skoglösa, intill 2,500 m. liöga
bergskedjor, vilka stupa brant mot
den s. kusten. N. kusten nar i
motsats till den s. goda hamnar. Större
floder förekomma ej. Klimatet är milt
och växtligheten yppig, i vissa delar
av nästan tropisk natur. Vin- och
olivodling bedrives för export. —
Historia. K. hade en synnerligen högt
utvecklad förhistorisk kultur (se
Ege-isk kultur), ön var ursprungligen
delad i småriken. Under den yngre
bronsåldern invandrade troligen akéer
på K. och omkring 1000 synes en
do-risk invandring ha försiggått. K. blev
senare medelpunkten för ett vilt
sjörö-veri, vilket upphörde genom
romarnas erövring av ön 68 f. Kr. Därefter
tillhörde K. östromerska riket till
1204 med undantag av tiden 823—961,
då det innehades av saracenerna.
Senare såldes det till Venedig men
erövrades 1669 av turkarna. På 1800-t.
gjordes flera försök till frigörelse
från det turkiska överväldet. 1897
förklarades K. införlivat med Grekland,
som dock s. å. måste utrymma ön.
Med stormakternas tillåtelse blev den
grekiske prinsen Georgios i egenskap
av överkommissarie K: s styresman
3898—1906. Efter balkankrigen måste
slutligen Turkiet avstå K. till
Grekland 1913.
Kreten’sisk kultur, egeisk* kultur.
Kretinism, en hämning i tillväxten
förenad med själslig undermålighet
ända till idioti och förtjockad,
egendomligt degig hud (myxödem). K.
beror på att sköldkörteln ej i
tillräcklig mängd avsöndrar ämnen till
blodet. Körteln är förstörd el. har aldrig
utbildats. Genom behandling med
sköldkörtelpreparat kan man, om
behandlingen påbörjas i tid, i mycket
hög grad bättra tillståndet.
Kre’ti och ple’ti, ursprungligen
namn på konung Davids livvakt;
blandat sällskap, obildade personer.
Kretonn el. kretong, se Cretonne.
Kretzsehmar [kret’sj-], Ii., 1848—
1924, tysk musikskriftställare, vars
arbete Fulirer durch den Ko
n-zertsaal är en mycket använd
uppslagsbok.
Kreuger [krö*-]. — 1. Nils K., f.
3858, målare, vars landskap, ej sällan
med hästar el. kor i förgrunden,
utmärkas av dekorativ hållning och fast
komposition. K. använder ofta en för
honom egendomlig teknik med
tuschlinjer och punkter å färgytorna, vilket
ger dessa en viss dämpad ton. — 2.
I. K., f. 1880, framstående svensk
finansman, tändstickstrustens chef.
Kreuznach [kråjts’-], stad sv. om
Mainz, Rhenprovinsen, Preussen. 25,000
inv. Badort. Kalla koksaltkällor.
Kreuzzeitung [kråjtstsaitong],
tidning grundad i Berlin 1848, vilken som
märke för ett järnkors. K. är organ
för preussiska reaktionära kretsar.
Kreva’d, exploderandet av en
spräng-laddad projektil.
Kri’a, egentligen användning, nytta;
stilistisk övningsuppsats över ett
givet ämne (skolkria).
Krick’a, se Gräsandsläktet.
Krick’et, ett engelskt bollspel, som
spelas av två elvamannalag. En av
spelarna kastar bollen mot en av
tren-ne träpinnar sammansatt ”grind”. En
framför grinden stående spelare slår
bort bollen och söker sedan springa
22 yards (c: a 20 m.) till en annan
grind och tillbaka så många gånger
som möjligt, innan det andra lagets
spelare infångat bollen och med denna
nedslagit hans grind. Spelet avgöres
genom poängberäkning. K. kan
betraktas som det engelska
nationalspelet.
Krigsdekorationer, utdelas i
allmänhet för bevisad tapperhet och
duglighet under krig. Den mest kända
K. är det tyska järnkorset*. I
Frankrike är hederslegionen
den högsta utmärkelsen. Sedan 1915
utdelas det franska krigskor set
av brons. Den mest kända engelska
K. är det 1856 instiftade
Viktoria-korset.
KrigsdomstoLar, militära domstolar,
som handlägga åtal för brott mot
strafflagen för krigsmakten. Lägsta
domstol är krigsrätt, som har en
krigsdomare som ordförande och två
militärer samt en auditör som
bisit-tare. Åklagaren kallas krigsfiskal.
Närmast högre instans är
Krigshov-rätten, som utgör en särskild
avdelning vid Svea hovrätt med en
över-krigsfiskal som åklagare. Högsta
instans är Högsta domstolen, som vid
militärmål förstärkes med två
militärer av högre grad.
Krigsfiska’1, se Krigsdomstolar.
Krigsherre, ofta använd beteckning
på monarken, som till namnet är
krigsmaktens högste befälhavare.
Krigshovrätt, se Krigsdomstolar.
Krigshögskolan grundades 1878. För
inträde vid Generalstaben måste
officer som regel ha genomgått K.
Krigskonjunkturskatt, en
inkomstskatt på merinkomster, som äro att
anse som en följd av de
konjunkturförändringar, som inträda vid ett
krigsutbrott. K. infördes i Sverige år
1915 och erlades för inkomster, som
intjänades till och med år 1919. Den
inbragte under åren 1916—20
statsverket över en miljard kronor.
Krigsrätt, se Krigsdomstolar.
Krigsskola finnes i Sverige vid
Karlberg. För inträde fordras bland
annat studentexamen. Kursen vid K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
