Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kretensisk kultur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tar en tid av 14—15 månader. Vid
K. givas även kurser för utbildning
av reservofficerare (4 månader).
Krigstidslagstiftning, se
Kristids-lagstiftning.
Krigsvetenskapsakademin, en år 1796
stiftad akademi, som har till uppgift
att främja krigskonst och
krigshistoria samt att genom skrifter sprida
kunskaper om dessa ämnen.
Kri’kon, se Prunus.
Krim el. Tauriska halvön, halvö,
som från Rysslands kust skjuter ut i
Svarta havet, sammanhängande med
fastlandet endast genom ett smalt näs.
25,000 kvkm., 400,000 inv. — Mellersta
och n. delarna av K. utgöras till
största delen av stäpper, där stora
boskapshjordar beta (får, hästar och
nötkreatur). S. delen av halvön
upptages av Jailabergen, vilkas s.
sluttningar stupa brant mot havet och äro
berömda för naturskönhet och milt
klimat (”Ryska rivieran”). — K.
bildar numera en självständig
sovjetrepublik i förbundsrepubliken
Ryssland. På K. har sovjetregeringen
upprättat ett stort antal sanatorier och
semesterhem med 50,000 patienter årligen
på sanatorierna och 130,000 arbetare
per säsong på semesterhemmen. Det
är i allmänhet forna palats, som
utnyttjas. Så är tsarfamiljens gamla
sommarresidens Livadia nu sanatorium
för bönder. K. kallas ”verkstaden för
återställande av folkhälsan”.
Krim’goter, germansk folkstam på
halvön Krim, numera sammansmält
med närboende folkslag.
Krimina’1 el. kriminell’ (i
sammansättningar), brottmåls-, som har
avseende på brottmål.
Kriminalisti’k, vetenskapen om
brotten, deras orsaker, fastställande och
motarbetande.
Kriminell’, se Kriminal.
Krimkriget, 1853—56, utkämpades
mellan å ena sidan Ryssland, ä den
andra Turkiet, England, Frankrike och
Sardinien. Nikolaus I framställde en
fordran om vidsträckt skyddsrätt över
ryssarnas turkiska trosförvanter och
lät, sedan Turkiet avvisat denna
begäran, besätta Donaufurstendömena.
Efter en misslyckad stormaktsko
nfe-rens i syfte att ordna saken på
fredlig väg började Ryssland
fientligheter 1853. F. å. gingo England och
Frankrike med i kriget pä Turkiets
sida och året därpå slöt sig Sardinien
till de allierade. Ryssarna måste
utrymma Donaufurstendömena, varefter
kriget huvudsakligen fördes på halvön
Krim, där de allierade inneslöto
fästningen Sevastopol. Trots flera segrar
(Alma, Balaklava, Inkerman) gick
belägringen långsamt, till stor del
beroende på de förbundnas dåliga orga-
nisation och utrustning. Efter ett års
belägring föll dock huvudfortet
Mala-kov, staden utrymdes och fästningen
sprängdes i luften. Sjökriget hade
företrädesvis förts i östersjön. Tsar
Alexander II, som efterträtt Nikolaus,
var villig till fred, särskilt som
Sve-rige-Norge närmat sig västmakterna
(se Novembertraktaten). Freden
in-gicks i Paris 1856. Ryssland
avträdde till Turkiet Donaus mynningar och
en del av Bessarabien. Moldau och
Valakiet ställdes under
stormakternas beskydd, och sultanen erkände de
olika religionernas lika rättigheter
inom sitt rike. Vidare måste
Ryssland förbinda sig att ej befästa Åland.
Kringsjuka, fårkoller, en sjukdom
hos får, orsakad av biåsmask, som
inträngt i hjärnan. K. kännetecknas
av tvångsrörelser. Djuren snurra runt,
vältra sig etc. Död inträder en å två
månader efter insjuknandet.
Krinoli’n, ett slags underkjol av
fina stålfjädrar, rotting el. fiskben,
använd för att klocklikt utspänna
kjolen. Modet att bära K. infördes 1855
i Frankrike av kejsarinnan Eugénie.
Kris. — 1. Vändning,
genomgripande ändring av ett tillstånd. — 2. Ett
dolkformigt, malajiskt vapen, ofta av
stort konstnärligt värde genom den
rika utsirningen av fäste och klinga.
Krish’na, enligt den indiska
gudaläran en mänsklig inkarnation av
guden Vishnu.
Kristall’, en kropp, begränsad av
naturliga, plana ytor. Äro
begräns-ningsytorna ofullständigt utbildade
men kroppens egenskaper i olika avse-
sv
Kristallformer. 1. Oktaeder, reguljära
systemet. 2. Hexagonalt prisma och
pyramider. 3. Kvadratiskt prisma och
pyramider. 4. Rombisk kristall. 5.
Mo-nosymmetrisk kristall. 6.
Monosymme-trisk tvillingkristall (fältspat).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
