Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristallglas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dan 1521 reste sig den svenska
allmogen under ledning av Gustav Vasa.
Ungefär samtidigt förklarade
liibec-karna krig mot honom, och på Jylland
hyllades K:s farbroder Fredrik. K.
begav sig till Nederländerna 1523 för
att erhålla hjälp av sin svåger kejsar
Karl V. 1531 landsteg han med en här
i Norge, seglade därefter till
Danmark för att underhandla med
Fredrik I men tillfångatogs och hölls
sedan fängslad. De sista tio åren
till-bragte han dock i en viss frihet pä
slottet Kalundborg. — 3. K. IV, 1577
—1648, efterträdde sin fader Fredrik
II 1588 (som konung i Danmark och
Norge) och förklarades myndig 1596.
K. var en energisk och duglig regent,
särskilt intresserande sig för
praktfulla byggnadsarbeten. 1611 började
K. krig mot Sverige (se
Kalmarkriget) och deltog senare i Trettioåriga
kriget men hade därvid endast
motgångar. 1643—45 förde han ånyo krig
mot Sverige, vilket slutade med den
för Danmark hårda freden i
Brömse-bro. — 4. K. Y, 1646—99, den förres
sonson, efterträdde sin fader Fredrik
III 1670 som enväldig konung i
Danmark och Norge. Under första tiden
av sin regering lät K. helt leda sig
av sin duglige rådgivare P.
Griffen-feld. 1675—79 förde K. krig mot
Sverige utan att dock lyckas återtaga
de skånska landskapen. Med
Holstein-Gottorp förde K. även krig men
kunde ej heller därvid vinna några
landområden. — 5. K. IX, 1818—1906,
son till hertig Vilhelm av Gliicksburg,
tronföljare 1851, konung 1863. S. å.
stadfäste han den nya s. k.
novemberförfattningen. I början av K:s
regering erövrade Preussen och
Österrike Schleswig-Holstein (1864) från
Danmark. — 6. K. X, f. 1870, Fredrik
VIII: s son, konung 1912.
Kristian August, se Karl August,
svenska prinsar.
Kristia’nia, se Oslo.
Kristia’niafältet, beteckning för det
geologiskt märkliga område mellan
Oslofjorden och Mjösen, som
består av silurformation och en serie i
den inträngda el. över den utgjutna
eruptivbergarter. Området avgränsas
från omgivande urberg genom
förkastningar.
Kristiano’pel, köping vid östersjön,
ö. Blekinge. 100 inv.
Kristians amt, se Opland fylke.
Kristiansand, stad vid sydändan av
Norge. 18,900 inv. Residensstad för
Vest-Agder fylke, biskopssäte för
Kristiansands stift. Livlig industri i
staden och dess närhet (skeppsvarv med
torrdocka, trämassefabrik,
aluminiumfabrik m. m.). Huvudort för Norges
makrillhandel. God hamn;
flottstation.
Kristiansfeld-Flsekke, stad i
Sönder-Jylland (Nord-Schleswig), Danmark.
600 inv. K. tillhörde 1864—1921 Tyska
riket. Staden anlades 1773 av
herrn-hutare.
Kristianstad, stad vid Helgeån, nö.
Skåne. 13,000 inv. Residensstad för
Kristianstads län. Stor yllefabrik.
Valskvarn. Mekanisk verkstad,
tillverkning av järnvägsmaterial. I
stadens närhet stor råsockerfabrik samt
talrika brännerier.
Kristianstads län omfattar nö.
delen av Skåne, 6,456 kvkm., därav 213
kvkm. vatten. 244,000 inv. Den
odlade jorden upptar nära z/s av arealen,
skogsmarken har något större ytvidd.
En ej ringa del upptages av myrar
och ljunghedar. Av sädesslagen odlas
mest råg, havre och blandsäd.
Potatisodlingen är större än i något
annat län (brännvinsbränning).
Särskilt omkring Kristianstad och
Ängelholm odlas sockerbetor.
Boskapsskötsel (svin) och mejerihantering (smör)
äro viktiga näringsgrenar. Industrin
är föga betydande. Städer:
Kristianstad (residensstad), Hässleholm,
Simrishamn och Ängelholm.
Kristiansund, stad vid kusten, n.
Möre fylke, v. Norge. 15,400 inv. Näst
Bergen Norges största utförselort för
fisk, särskilt klippfisk. Stor
fiskeflotta.
Kristian Tyrann, se Kristian 2.
Kristi blodsdroppar, se Fuchsia.
Kristidskommissioner inrättades i
Sverige under kriget för att reglera
näringslivets förhållanden. Bland K.
märkas
Industrikommissionen av augusti 1914, som hade i
uppgift att bereda möjligheter för
arbetets fortsättande inom olika
industrier. Statens
arbetslöshets-kommission tillsattes vid samma
tidpunkt liksom Statens
livsmedelskommission, vilken
senare hade i uppgift att reglera
förhållandena på livsmedelsmarknaden.
Statens h andelsko m mission
tillsattes juli 1915 och fick till
uppgift att reglera ut- och införseln.
Folk hus hållningöko m m i
s-s i o n e n, som tillsattes september
1916, hade ursprungligen till uppgift
att reglera sockerkonsumtionen. Den
växte snart ut till en på flera
sektioner uppdelad omfattande organisation
i vilken livsmedelskommissionen i juli
1917 uppgick. Den reglerade så
småningom förbrukningen av alla
viktigare livsmedel i landet och hade
överinseende över de olika distriktens
livs-medelsstyrelser. F. H. K. upplöstes
1920. Bränslekommissionen,
som tillsattes i april 1917, avvecklades
från 1922. Den hade till uppgift att
reglera bränsleproduktionen och
bränslekonsumtionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
