Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kråksläktet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kräfta.
Kräfta i genomskärning. 1. Mage. 2.
Muskler för överkäkens rörelser. 3.
Lever. 4. Hjärta. 5. ögonartär. C.
Bak-kroppsartär. 7. Gälar. 8. Äggstock.
9. Ändtarm. 10.
Bakkroppsinuskula-tur. 11. Muskler i första
bröstbenparet.
Kråksläktet el. korpsläktet (Corvus)
liör till Kråkfåglarnas familj.
Hithörande fåglar ha kraftig näbb. De äro
allätare och bygga enkla bon,
vanligen i träd el. på klippor. K. äro
jämförelsevis begåvade och utmärka sig
för list, slughet och läraktighet. Alla
ha den egendomliga vanan att samla
och gömma undan glänsande föremål,
av vilka de ej kunna ha nytta. Till K.
höra bland annat Kajan, Korpen,
Kråkan och B å k a n.
Krås, rynkat el. veckat tyg kring
hals el. handleder.
Kräfta el. flodkräfta (Astacus
flu-viatilis) tillhör kräftsläktet (Astacus)
inom ordningen Decapoda bland de
liögre kräftdjuren (Malacostraca). Fyra
par gångfötter och ett par
extremiteter utbildade med stora klor. Allmän
i våra sjöar och mindre vattendrag.
Simmar baklänges med tillhjälp av
den kraftiga stjärten. Hannen har
smalare stjärt än honan. Hos
hannen äro stjärtens två första fotpar
större och annorlunda utbildade än
hos honan. Jfr Kräftdjuren.
Kräfta kallas hos växter av
svampar el. bakterier orsakade sårigheter
på stammar el. grenar, vilka omgivas
av vedvulster. — Inom medicinen
benämnas svulster, som härstamma från
epitelvävnader och ha elakartad växt,
för K. el. Cancer. Jfr Svulst.
Kräftan, astr., stjärnbild, tillhörande
Djurkretsen. Till K. hör stjärnhopen
P r re s e p e, urskiljbar endast som en
ljus fläck för blotta ögat. Jfr
Stjärnhimmeln.
Kräftdjuren el. krustaceerna
(Cru-stacea) utgöra en klass bland
leddjurens provins Arthropoda. I regel
vattendjur, som andas med gälar. De
ha två par antenner och flera par
extremiteter, även på bakkroppen. Fast
kitinskelett med inlagring av
kalcium-karbonat. Under utvecklingen
försiggår vanligtvis en mycket
genomgripande omdaning (metamorfos). De
allra flesta äro i vatten fritt levande
djur, en del, de s. k. havstulpanerna
el. rankfotingarna (Cirripedia), äro
fastsittande i havet pä diverse olika
föremål. Några (t. ex. vissa
rank-fotingar) föra ett parasitiskt
levnadssätt. En utdöd kräftdjursgrupp är
trilobiterna, som talrikt finnas repre-.
senterade redan i de kambriska
avlagringarna. Kräftdjuren indelas i 1.
Entomostraca. Lägre kräftdjur. 2.
Malacostraca. Högre kräftdjur. Till de
lägre höra bland annat Vattenlo
p-p o r (Cladocera) och
Rankfoting-ar (Cirripedia), till de högre bland
annat Kräftan, Hummern,
Krabban, Räkan, Gråsuggan
m. fl.
Kräftpest, av bakterier orsakad,
smittosam sjukdom hos kräftor. K.
har i Sverige särskilt i Mälarens och
Hjälmarens vattenområden orsakat
stor förödelse å kräftbestånden.
Sjukdomen sprides bland annat genom
fångstredskap.
Kräkla, till kyrkoskrud hörande,
upptill krökt stav, vanligen rikt
orna-menterad.
Kräkmedel framkalla kräkning
antingen genom retning av nervcentrum
för kräkningsreflexen såsom t. ex.
apomorfin el. också genom
reflexverkan, åstadkommen genom retning
av magslemhinnan t. ex. kräkrot,
kräkvinsten, kopparsalter m. fl.
Kräkrot, se Ipecacuanha.
Kräkvinsten, kräksalt,
kaliumantl-monyltartrat, ett vitt salt, som i liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
