Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungsfågeln ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungörelse, offentligt meddelande,
utsänt av myndigheter el. enskilda
personer.
Kunskapsteori’, den gren av
filosofin, som sysslar med den mänskliga
kunskapens principiella
förutsättningar ocii omfattning.
Kuo’plo, stad i Savolaks, Finland.
38,900 inv. Residensstad i Kuopio län.
Mellersta Finlands kommersiella
huvudsäte. Turistort.
Kuo’pio län, finskt län, omfattande
n. delarna av Karelen och Savolaks.
44,000 kvkm. 360,000 inv.
Kupé, heltäckt vagn, där dock
chaufförens el. kuskens plats är helt öppen;
avdelning av järnvägsvagn.
Kupe’ra, avskära, taga av (i
kortspel) ; avhugga svansen på hästar,
hundar etc. — Terräng med tätt liggande
mindre höjder kallas k u p e’r a d.
Kupi’do, se Cupido.
Kuplett’, en sång med skämtsam,
ofta satirisk karaktär.
Kupning, uppkastande av jorden
kring stjälken på en växt. K.
användes framför allt vid potatisodling och
utföres med årder.
Kupo’l, ett slags vanligen
halvklotformigt, välvt tak.
Kupolgrav består av en rund
kammare med välvt tak. och en avlång
ingångskorridor. K. förekom särskilt
i den Egeiska kulturens område
(Grekland, Kreta) under bronsåldern. Den
mest bekanta K. är den så kallade
Atreus’ skattkammare i Mykene.
Kupong’, till aktier el. obligationer
hörande anvisning på vinst el. ränta,
mot vars avlämnande till betalning
förfallen vinst el. ränta erhålles.
Ku’priföreningar, föreningar av
tvåvärdig koppar.
Ku’proföreningar, föreningar av
envärdig koppar.
Kur, se Cour.
Ku’ra, huvudflod i ö. Kaukasien,
utmynnande i Kaspiska havet s. om
Ba-ku, 135 mil lång. övre loppet går
igenom trånga klyftdalar, nedre
loppet omgives av slättland.
Kurage [-a’sj], fr. courage, mod.
Kurant’, gångbar, gällande; frisk,
kry.
Kura’tor. En K. är i stort sett
detsamma som god man*. — K. är även
titel på ordföranden i styrelsen för en
nationsförening vid universiteten.
Kur’bits, se Flaskkurbits och Pumpa.
Kurdista’n, beteckning för det av
kurder befolkade området i s.
Arme-nien och n. Mesopotamien omkring
Tigris’ källfloder.
Kurc’ra, bota.
Kurfurste, de furstar i det
Tyskromerska riket, vilka ägde rätt att
deltaga i kunga- el. kejsarvalen.
Enligt den s. k. gyllene bullan, som
utfärdades av Karl IV 1357, tillkom
denna rätt furstarna av Brandenburg,
Böhmen och Sachsen,
pfalzgrevska-pet vid Rhen samt ärkebiskoparna av
Köln, Mainz och Trier. Bayern blev
kurfurstendöme 1623, Hannover 1692
och Hessen-Kassel 1803.
Kurhus, äldre namn på sjukhus för
patienter, lidande av könssjukdomar.
Kuria’lstil, se Kanslistil.
Ku’rian, sammanfattande namn på
de centrala påvliga ämbetsverken,
vilka i allmänhet ledas av kardinaler.
Kuri’lerna, den mellan japanska ön
Jesso och Kamtjatka liggande öbågen.
Mestadels av vulkanisk natur med ett
20-tal ännu verksamma vulkaner,
öarna tillhöra Japan. 6,000 inv.
Stödpunkter för ett givande fiske.
Kuriosite’t, sällsynthet,
märkvärdighet, föremål, som framkallar
nyfikenhet. — K u r i o’s u m,
märkvärdighet.
Ivuri’r, ilbud, ridande bud, sänt i
viktiga ärenden.
Kurisches ILaff [ko’-], grund bukt i
sö. delen av östersjön, 1,620 kvkm. Jfr
Haff.
Kuriö’s, egendomlig, löjlig,
konstig.
Kurland, den sydligaste av
östersjöprovinserna. Tillhör till största
delen Lettland, till en mindre del
Litauen.
Kuro’ki, T., 1844—1923, japansk
general. K. utmärkte sig särskilt i
ryskjapanska kriget som överbefälhavare
för 1: a armén och medverkade till
flera betydande segrar (Yalu, Shaho,
Mukden).
Kuropafkin, A. N., 1848—1925, rysk
general, krigsminister 1898—1904.
Under rysk-japanska kriget var K.
överbefälhavare men måste träda tillbaka
efter nederlaget vid Mukden 1905. K.
var en tid överbefälhavare på
nordfronten under världskriget och
sedermera till revolutionens utbrott
Tur-kestans generalguvernör.
Kurs. — 1. Det pris, till vilket ett
värdepapper (aktier, obligationer,
sedlar m. m.) vid ett visst tillfälle kan
erhållas, i förhållande till (i procent
av) det nominella värdet. När
kursvärdet är lika med nominella värdet,
står papperet i pari.
Kursi’v. — 1. En tryckstil, som
lutar något åt höger (ex. kursiv). — 2.
Läsning utan föregående förberedelse,
särskilt i fråga om översättning;
hastig genomläsning.
Kur’sor, titel på
universitetsvakt-mästare.
Kurtage [korta’sj], se Courtage.
Kurti’s, flyktig uppvaktning, flört.
— Kurtis a’n, demimonddam. —
K u r t i s e’r a, uppvakta, flörta med.
— Kurtis ö’r, fruntimmerskarl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
