Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Käringön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Käringrön, municipalsamhälle på en
ö utanför Orust, Bohuslän. 530 inv.
Fiskläge, badort.
Kärlkryp togra’mer kallas ibland
orm-bunksväxterna, emedan de liksom
fa-nerogamerna ha kärlsträngar. Andra
kryptogamer sakna kärlsträngar.
Kärlsträng är ledande cellvävnad
uti växternas stam och blad. Hos de
senare kallas K. också ”nerver”. K.
består av bastdel och veddel; i den
förra ledas kolhydrater och
äggviteämnen, i den senare vattenlösningar
av ämnen, upptagna ur jorden. K: s
fördelning och placering hos växterna
skifta. Hos vissa vattenväxter och
alla lägre växter, mossor, alger och
svampar, finnas inga kärlsträngar.
Kärn’ten, provins i Österrike,
belägen kring Dravas övre lopp.
Kärr, sank mark, vanligen bevuxen
med starrväxter, vide, magert gräs etc.
K. kunna ofta efter utdikning göras
brukbara för odling.
Kärrhökarna tillhöra släktet Circus
av de falkartade dagrovfåglarnas
familj (Falconidse). Kärrhökarna
kunna ej fånga fåglar i flykten och leva
därför mest av smärre djur, små
gna-gare, fågelungar, grodor och insekter.
Vingarna och stjärten äro ganska
långa och benen höga. Näbben utan
tand. Flyttfåglar. Blå
kärrhöken (Circus cyaneus) finnes hos oss
mest på de stora norrländska
myrarna. Bruna kärrhöken (Circus
druginosus) förekommer på spridda
ställen i Göta- och Svealand.
Kärrsångarsläktet (Acrocephalus),
fågelsläkte av sångarnas familj
(Sylvi-idfie), tättingarnas ordning (Passeres).
Våra arter äro gråbruna till färgen.
De fåglar, som höra hit, hålla
vanligen till bland vass och annan
växtlighet vid vatten, där de klättra
omkring och även bygga bo. Flyttfåglar.
Hit höra bland annat
Rörsångaren (Acrocephalus streperus), som
finnes i s. och ö. delarna av vårt land,
Kärrsångaren (A. palustris), som
finnes i s. Skåne, och Sävsångaren
(A. schsenobsenus), som är utbredd
över hela vårt land.
Kättare, se Katarer.
Kävlinge, municipalsamhälle 1 mil
nv. om Lund, v. Skåne. 2,100 inv.
Läderindustri. Råsockerbruk.
Järnvägsknut.
Kö, personer, ordnade på led, vilka
i tur och ordning släppas fram till en
biljettlucka el. dyl.; biljardkäpp (se
Biljard). — Krigsv., sista avdelningen
i en kolonn.
Ivöbenhavn, se Köpenhamn.
Köge, stad vid Köge bukt, ö.
Sjsel-land, Danmark. 5,000 inv.
Kökkenmöddinger, se
Kjökkenmöd-ding.
Kökslatin, benämning på latin med
felaktiga ändelser och vändningar.
Köldblandning. Då en fast kropp
löses i en vätska, åtgår värme. På
detta förhållande grunda sig K., av vilka
den vanligaste är en blandning
bestående till en fjärdedel av salt och
till tre fjärdedelar av snö.
Tempera-turnedsättningen beror i detta fall
även på den omständigheten, att
saltet nedsätter isens smältpunkt, varför
isen börjar smälta, vilket medför
värmeåtgång. Med denna K. kan
åstadkommas temperaturer något
understigande — 20°.
Köldknölar, se Frostknölar.
Kölen. I forna tider ansåg man, att
en bergskedja, som man kallade
Kölen, löpte på gränsen mellan Sverige
och Norge. De högsta topparna av
bergskedjan ligga emellertid i n. pä
svenska sidan, i s. på den norska
sidan.
Köligruppen, geol., beteckning för
en del i våra fjälltrakter
förekommande lagerserier, bestående
mestadels av lösa glimmerskiffrar och
fyl-liter.
Köln, stad vid Rhen i
Rhenprovinsen, Preussen. 690,000 inv. Livlig
industristad. Särskilt bekant är
tillverkningen av Eau de Cologne
(Köl-nerwasser, ”vatten från Köln”).
Världsberömd domkyrka, ”Kölnerdomen”,
uppförd i spetsbågestil. K. är starkt
befäst.
Kölnische Zeitung [kölFnisje [-tsaj’-tong],-] {+tsaj’-
tong],+} en av Tysklands ledande
dagliga tidningar, som sedan 1802
utkommer i Köln.
Kölsvin, en invändig förstärkning
av kölen på fartyg.
Kön. Under fosterutvecklingen
skilja sig de bägge könen hos människan
föga. Så småningom utbilda sig
könsorganen på karakteristiskt sätt. Även
i den följande utvecklingen kan man
skönja olikheter hos könen. Flickor
äro i allmänhet större vid födelsen.
Deras tillväxt sker i annan rytm. Vid
puberteten, då könskörtlarna börja
funktionera, 13—15 år hos kvinnor,
14—16 hos män, utvecklas de s. k.
sekundära
könskaraktärer-n a (kraftigare fettansats hos kvinnor,
bättre utveckling av muskulatur och
behåring hos män, i viss mån olika
intellektuell utveckling, såväl till grad
som till art etc.).
Königgrätz [ kö’nis jgräts], stad i nö.
Böhmen. 35,000 inv. År 1866
besegrades österrikarna av preussarna under
en stor drabbning vid K.
Fransmännen benämna slaget efter den
närbelägna byn Sadowa.
Königsberg, stad vid floden Pregel,
nära dess utlopp i Frisches Haff,
275,000 inv. Livlig handelsstad. Var
före kriget av stor vikt för Tysklands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
