Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsfogde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byggt på västnorska dialekter. L.
utbildades av Aasen. Ivriga försök ha
gjorts för att få L. antaget som
riksspråk i stället för det gällande, av
danskan påverkade språket.
Emellertid har L. ej vunnit den utbredning,
man väntat, delvis beroende på att
det är ganska svårlärt. En hel del
författare ha dock skrivit på L.
Landsmälsarkivet, en institution i
Uppsala, som har hand om insamling
ocli bearbetning av uppteckningar
rörande de svenska landsmålen m. m.
Landsorganisationen i Sverige, se
Fackföreningsrörelsen.
Landsort, klippö utanför Södertörns
sydligaste udde med en av Sveriges
äldsta fyrar (uppförd 1G69).
Lots-och tullstation.
Landssekretariatet, ledningen för
Landsorganisationen i Sverige.
Lan ds sekr eter are, chef för
landskansliet, en av en länsstyrelses båda
huvudavdelningar.
Landsstaten, sammanfattningen av
alla de tjänstemän, som äro anställda
vid länsstyrelse el. sortera därunder,
och som hava att taga befattning med
länets civila förvaltning.
Landsting, den valda
representationen för ett landstingsområde.
Landstingsområdena sammanfalla i
allmänhet med länen. Det enda undantaget
är Kalmar län, som är delat på två
landstingsområden. L. handhar för
länet gemensamma hälso- och
sjukvårdsfrågor, vissa vägfrågor, en del
skolor och vårdanstalter m. m. De
erforderliga medlen härför erhållas i
huvudsak genom en särskild skatt,
landstingsskatten, rörande vilken
beslut fattas av L. L. sammanträda en
gång årligen (i september). Mellan
sammanträdena handhas
förvaltningen i första rummet av ett särskilt
utskott, förvaltningsutskottet. Förutom
nu nämnda uppgift tillkommer det
även L. att välja ledamöter i första
kammaren (i de största städerna,
som ej deltaga i L., förrättas dessa
val av särskilda korporationer).
Rösträtt vid val av landstingsmän ha alla
kommunalt röstberättigade, som året
före valet fyllt 27 år. Stad, som
uppnått en folkmängd av minst 50,000,
äger att utträda ur L.
Landstingsdirektör, en av vissa
landsting tillsatt tjänsteman, som
sköter landstingets räkenskaper samt
förbereder och föredrar ärenden inför
förvaltningsutskottet.
Landstorm, se Sveriges
försvars-väsen.
Landsänkning, se Nivåförändringar.
Landvind, landbris, en i
kusttrakter nattetid från landsidan blåsande
vind. Landytan avkyles fortare än
vattnet. Luften över vattnet är
därför varmare än luften över landytan.
Den varma luften stiger uppåt, medan
den kalla luften över land sjunker
nedåt och breder ut sig över vattnet.
Det uppstår en sugning av luften från
landsidan ut mot vattnet.
Landå’, lieltäckt vagn med
kuskbock, fram- och baksäte samt
sufflet-ter, som kunna nedfällas framåt och
bakåt.
La’ner, de endast av tandkött
beklädda delarna av hästens underkäke
mellan framtänderna och
kindtänderna. Mot L. vilar betslet.
Lanfranco [-fran’kå], Giovanni, 1581
—1647, italiensk målare, verksam i
Rom, Parma m. fl. städer. Om L:s
tekniska förmåga och djärva
komposition vittna hans stora oljemålningar
(Petrus befrielse i
Colonna-galleriet i Rom).
Lange. — 1. F. A., 1828—75, tysk
filosof, en av de ledande inom den s. k.
nykantianismen. L:s huvudarbete är
Geschichte des
Materialismus, där han gör gällande, att
materialismen för den naturvetenskapliga
forskningen är en fullt berättigad
åskådning, ehuru han anser, att man
ur metafysisk synpunkt ej kan
betrakta materialismen som en bevisad
åsikt. Enligt Kant kunna vi
nämligen ej veta något om tingens väsen.
L. anser f. ö. metafysiken endast vara
”begreppsdiktning”. — 2. J. H. L.,
1838—96, dansk konsthistoriker,
professor i Köpenhamn 1888, föreståndare
för konstmuseets skulpturavdelning
1895. L. bedrev en omfattande
konsthistorisk och konstkritisk
författarverksamhet och gjorde ytterst
värdefulla insatser på konstforskningens
område. — 3. Sven L., f. 1868, dansk
författare, som skrivit romaner och
dramer (Simson och Delila),
där han ger uttryck åt en ironiskt
bitter livssyn. — 4. C. L., f. 1869,
norsk fredsvän, generalsekreterare i
interparlamentariska unionen sedan
1909. Han erhöll tillsammans med
Branting 1921 det Nobelska
fredspriset.
Langeland, dansk ö i Stora Bält
mellan Fyen och Lolland. 285 kvkm.,
21,000 inv.
Langelands Bält, Stora Bälts
fortsättning i s. mellan Langeland och
Lolland. Längd 56 km., bredd intill
19 km.
Lange-Miiller, P. E., f. 1850, dansk
kompositör. Bland L: s verk må
nämnas operorna Spanske
studenter, Vikingeblod, musik till
skådespelen ”Der var engang”,
”Gil-det paa Solhaug”, kör- och
kvartettsånger (serenaden ”Kornmodsglansen
ved midnattstid”) samt romanser.
Langerhanska öarna, se
Bukspottkörteln och Insulin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
