- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1475-1476

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L'art pour l'art ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

reaktionära strömningarna. L., som
även verkade såsom
nationalekonomisk författare (L: s järnhårda
lönelag), kan betraktas som en av den
tyska socialdemokratins grundläggare.

Lassen, K., 1800—76, norsk-ty sk
språkforskare, den indiska
fornkun-skapens grundläggare, 1840 professor
i fornindisk litteratur vid
universitetet i Bonn.

Las’so, en lina, i ena ändan försedd
med en snara, som kastas och
användes för infångande av djur.

Lastagepiats [lasta’sj-], hamnplats.

Last, but not least [la’st batt nått
li’st], eng., ”sist, men icke minst”.

Lastmärkc, även kallat
fribordsmär-ke, ett på ett fartygs sida anbragt
märke, som anger den linje, lastlinjen,
till vilken fartyget djupast må
nedlastas.

Lasu’r, se Lasera.

Låszlö [la’slå], F., f. 1869, ungersk
målare, vars mest kända arbete är
porträttet av påven Leo XIII.

Lat., förkortning för latin och
latitud.

La Ténetiden [latä’n-], se
Järnåldern.

Latent’, dold, som ännu ej kommit
till uttryck. — L. el. bundet värme,
värme, som kan tillföras en kropp
utan att dess temperatur stegras. Is,
som placeras i en omgivning varmare
än 0°, smälter på grund av det
tillförda värmet, men temperaturen
stiger ej över 0°, förrän all is smält.
Värme åtgår för smältningen av is
liksom då andra kroppar smälta, el.
med ett annat uttryck värme bindes
vid smältningen. Då vatten stelnar
till is, frigöres den värmemängd, som
bundits vid smältningen. Motsvarande
äro förhållandena, då en vätska
övergår till gas el. en gas förtätas till
vätska. Jfr Smältvärme och
Ångbild-ningsvärme.

Latera*l, belägen på, hörande till
ena sidan, sido-.

Latera’ler (sidoljud), språkv.,
språkljud, vid vilkas bildande
luftströmmen tvingas åt sidan genom att ett
hinder uppstår. Exempel på L. äro
1-ljuden, vid vars frambringande
tungspetsen föres mot tandköttet.

Latera’nen, palats i Rom, fordom
påveresidens (till 1309), numera
museum. L. är sammanbyggd med
Late-rankyrkan, uppförd av Konstantin
den store.

Lateri’t, en i tropikernas regnrika
trakter vitt utbredd, intensivt
rödbrun vittringsprodukt, rik på
lerjords-och järnoxidhydrat; jordens troligen
mest utbredda jordslag.

La’terna ma’gica, ett skioptikon av
enkel konstruktion.

Latifun’dium, lat., romersk
benämning på större jordegendom.

Lati’nare. — 1. (Latiner), invånare
i Latium. — 2. Lärjurige på
latinlinjen i de allmänna läroverken.

Lati’ngymnasium. Enligt 1905 års
läroverksstadga meddelas
undervisningen på gymnasiet på två linjer, en
humanistisk och en naturvetenskaplig
(latin- och realgymnasium). Se
vidare Skolväsen.

Latinism, latinsk språkegenhet el.
ordvändning, använd i andra språk än
latinet. — L a t i n i s e’r a, göra till
latin, bilda ett ord på latinskt vis.

Lati’nlinje, se Latingymnasium.

Lati’nsegel, trekantigt, spetsigt
segel, användes numera särskilt vid
Medelhavet på små båtar och fartyg.

Latinska folkgruppen, beteckning
för folk, som tala latinska språk. I
rashänseende är L. ej en enhetlig
grupp.

Latinska kejsardömet, ett välde, som
1204 upprättades av romersk-katolska
korsfarare efter östromerska rikets
fall. Konstantinopel blev L: s
huvudstad. L. fortlevde till 1261.

Latinska myntunionen, en mellan
Belgien, Frankrike, Italien och
Schweiz år 1865 träffad
överenskommelse, till vilken Grekland anslöt sig
1868, om gemensam myntfot och andra
därmed sammanhängande frågor.
Genom de under och efter kriget
inträdande rubbningarna på
penningväsendets område har L. på centrala
punkter satts ur funktion.

Latitu’d. Med en orts L. el. dess
geografiska bredd förstås den vinkel,
som ortens lodlinje bildar med ett
genom ekvatorn lagt plan. L. är
nordlig, om orten ligger norr om
ekvatorn, sydlig, om den ligger söder om
ekvatorn. L. mätes alltså i grader och
delar av grader.

Latitudina’rier, vanligen benämning
på personer med frigjorda tänkesätt
i religiösa och moraliska frågor.
Uttrycket härstammar från mitten av
1600-t., då det användes om ett
religiöst parti i England.

Latitu’dsystem kallas det
straffsystem, som för ett brott fastställer ett
lägsta och ett högsta straff, med rätt
för domaren att efter
omständigheterna utmäta straffet inom dessa
gränser. Härvid skall han taga hänsyn till
förmildrande och försvårande
omständigheter.

La’tium, landskap i mellersta
Italien. 12,000 kvkm., 1,520,000 inv. L.
är ett av låga bergsträckor och
kullar uppfyllt lågland, som i allmänhet
är osunt och ofruktbart.
Trädgårdsodling bedrives på bergssluttningarna.
L:s förnämsta städer voro under
antiken Rom och Alba Longa. På 300-t.
kom L. i fullständigt beroende av
Rom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free