Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - La Tour ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vissa regler, uppbygga en
sammanhängande lära (fysionomiken).
Laveleyc [lavlä’], B. L. V., 1822—92,
belgislc nationalekonom oeh
socialpolitiker. L. sökte i ett av sina
arbeten leda i bevis, att den enskilda
äganderätten icke är ursprunglig utan
att de äldsta samhällena
karakteriserats av egendomsgemenskap, särskilt
i fråga om jorden. L. räknas till
katedersocialisterna.
Lavemang’. Till L. användes i
allmänhet 35—37° vatten med en till tvä
teskedar koksalt per liter. Mängden
varierar från en halv upp till en
liter el. mera. Patienten får lämpligen
ligga på vänstra sidan med
uppdragna knän. Ju hastigare vattnet får
in-rinna och ju kallare det är, desto
mindre mängd kan man få in och desto
kortare tid kan den sjuke kvarhålla
vattnet.
Laven’del (Lavandula spica) tillhör
familj Labiatoe och är en liten
halvbuske med smala, grågröna blad och
blå blommor i axlik blomställning. L.
finnes i Medelhavsländerna och odlas
flerstädes, jämväl i Sverige, bland
annat för framställning av
lavendelolja, en eterisk olja, som erhålles ur
blommorna.
Lave’ra, överdraga en teckning el.
dyl. med mycket utspädd färg (tusch,
sepia m. fl.).
Lave ran [laverang’], A., 1845—1922,
fransk läkare, som upptäckt frossans
sjukdomsalstrare och utfört andra
undersökningar över encelliga djurs
betydelse som sjukdomsorsaker. Han
erhöll Nobelpriset i medicin 1907.
Lavettagre [-ta’sj], underlag för
tunga eldvapen (kanoner o. dyl.),
särskilt för deras eldrör. Förutom sin
bärande uppgift tjänar L. till att
möjliggöra eldrörets inriktande och
till upptagande av rekylen vid
skottlossning. L. bruka delas i rörliga och
fasta.
Lavi’n, snöskred, uppkommer
därigenom, att snön hopar sig i sådana
lägen, där den råkar ur jämvikt. L.
äro särskilt vanliga i alptrakter ovan
snögränsen.
Laivn tennis [lån], ett engelskt
bollspel för 2—4 personer, vilket spelades
redan under medeltiden
Lavoa’r, större tvättställ.
Lavoisier [lavoasie’], A. L., 1743—
94, fransk kemist. L: s
undersökningar inom olika delar av kemin ha
varit av en banbrytande betydelse. Bland
annat klarlade han förbränningens
natur, införde de kvantitativa
undersökningsmetoderna inom kemin m. m.
lawrence [lå’rens], stad i
Massachusetts, U. S. A. 94,000 inv.
Bomulls-och yllefabriker.
Lawrence [lå’rens], — 1. Sir Th. L„
1769—1830, engelsk porträttmålare, Ij.
var verksam i London, där han var
målaren på modet. Hans bästa verk
äro kvinnoporträtt ur den engelska
aristokratin. — 2. Sir H. L., 1806—57,
angloindisk militär och ämbetsman.
L. utmärkte sig i brittisk tjänst i
Indien, blev 1849 president i
förvalt-ningskommissionen för Punjab och
1857 styresman över konungariket
Oudh. I det samma år utbrytande
seapoysupproret dödades L. ■— 3. J. L.,
Icrd L., 1811—79, den förres broder,
blev efter att ha innehaft flera
ämbeten i Indien styresman för Punjab
i egenskap av överkommissarie. Under
seapoysupproret bidrog L. verksamt
till engelsmännens seger. 1864—69 var
L. Indiens vicekonung.
Lawrencefloden [lå’rens-], se S:t
Lawrencefloden.
I.-.ivskrikan (Cractes infaustus) är
en kråkfågel med kort näbb, rundad
stjärt och mjuk, silkeslen fjäderdräkt.
Huvudet är mörkbrunt, ryggen
gråbrun, buken, gumpen och en del av
stjärtpennorna roströda. L.
förekommer mest i barrskogar i norra
Sverige. Boet, som bygges i träd,
innehåller 3—5 ljusgröna, mörkfläckiga
ägg. Stannfågel.
Lawyer [lå’je], eng., rättslärd,
julist.
Lax. — 1. Lös, slapp, särskilt i
moraliskt avseende. — 2. Se Laxfiskar
och Laxsläktet.
Laxati’v, avföringsmedel*. —
Laxe’-r a, åstadkomma avföring med L.
Laxcfjord, se Laksefjord.
Laxe’ra, se Laxativ.
Laxfiskar (SalmonidEe), en familj
av Malacopterygii. De ha vanligen
kort fettfena bakom ryggfenan. L.
tillhöra norra halvklotet. Marina L.
simma vanligen upp i floderna under
lelctiden, som oftast infaller under
vintern. Till L. höra bl. a. harr, nors,
lax- och siksläktet.
Laxsjön, insjö i Dalsland. Avlopp
xitgör Upperudsälven, vilken utfaller
i Vänern. Ingår i Dalslandskanalen.
Laxsläktet (Salmo) hör till laxfiskar.
De ha kort rygg- och analfena samt
små tänder och fjäll. Till L. höra
flera arter, som äro värdefulla
matfiskar. B 1 a n k 1 a x (S. salar) har
grågrön rygg och silverglänsande
sidor med små mörka fläckar. Längd
upp till 14 dm. Den lever i n.
Atlanten och vandrar på våren uppför
floder och bäckar, hoppande över
forsar och fall. Lektiden är
oktoberdecember, varefter L. återvänder till
havet. Laxöring (S. trutta) är
mindre än föregående och har
talrikare små mörka fläckar på sidorna.
Yngre individer ha rödfläckiga,
mörka sidor och kallas foreller. En del
laxöringar vandra aldrig ut till havet
Utån kvarleva i insjöar och bibehålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
