Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leverera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liberala samlingspartiet, liberalt
riksdagsparti, bildat år 1900 (vid
bildandet omfattade L. endast andra
kammarrepresentanter), efter det
demokratiska genombrottet 1911
riksdagens största parti. L., som under de
senare åren gått tillbaka, upplöstes
efter Frisinnade landsföreningens
sprängning på förbudsfrågan år 1923.
Bland L:s ledande personer må
nämnas Sixten von Friesen, Karl Staaff
och Nils Edén.
Liberalism. — 1. Den
nationalekonomiska liberala skolan, som även
kallas den klassiska, hävdade
gentemot äldre åskådningar på det
ekonomiska livets område (merkantilismen)
frihetens betydelse. Avskaffandet av
tullar, skråväsen och andra
inskränkningar av friheten i ekonomiskt
avseende skulle leda till bättre
produktionsresultat än de dittills vunna.
Genom den från alla statliga band fria
konkurrensen skulle bästa möjliga
resultat nås. Som den liberala skolans
grundläggare brukar Adam Smith
betecknas. Som andra stora namn
kunna nämnas David Ricardo, Malthus
och John Stuart Mill. — 2. Den
politiska liberalismen har sin
upprinnelse i den franska upplysningsfilosofin
och i den klassiska nationalekonomin.
IJnder dess tidigare utvecklingsskede
var friheten från statsingripande
(tryckfrihet, ekonomisk frihet, vidgad
rösträtt m. m.) det allt dominerande
ledmotivet. De liberala principerna
ha så småningom på många punkter
slagit helt igenom och upptagits även
av andra politiska partier. På andra
punkter har en nyorientering inträtt,
som medfört framträdandet av en
starkt socialreformatoriskt betonad L.,
som icke ställer sig lika avvisande
mot statsingripande som den äldre L.
Liberalite’t, givmildhet, storsinthet.
Jfr Liberal.
Libe’ria, negerrepublik på Afrikas
v. kust. Omkring 100,000 kvkm.
Omkring 1.5 milj. inv. L. grundades år
1821 av ett amerikanskt sällskap för
att utgöra en tillflyktsort för
Nordamerikas frigivna negerslavar.
Författningen är inrättad enligt
amerikanskt mönster. L. styres av en
president, vald på två år. Invånarna äro
till stor del vilda el. halvvilda
negrer. Klimatet är osunt. Produkter:
palmolja, kaffe och andra
kolonialvaror.
Li’ber studio’sos, lat., fri student.
Liber’tas, lat., frihet. L. var namn
på de gamla romarnas frihetsgudinna.
Liberté, égalité, fraternité, fr.,
”frihet, jämlikhet, broderskap”, den stora
franska revolutionens slagord.
Liberti’n, ursprungligen beteckning
för frigivna slavar. Numera betecknar
L. en person, som låter sina drifter
fritt regera.
Li’berty, ett slags tunt silkestyg.
LPberum ve’to, lat., befogenhet att
med sin röst ensam omintetgöra ett
riksdagsbeslut. L. innehades av
varje medlem av den forna polska
riksdagen.
Libhaber, se Liebhaber.
Libi’do, könsdrift.
Libration. Emedan månens ekvator
och banan kring jorden ej ligga i
alldeles samma plan, vänder månen icke
exakt samma sida jämt mot jorden,
utan det blir i själva verket 18 % av
ytan, som växelvis är synlig och
osynlig från jorden. Denna företeelse
betecknas som månens libration.
Librefto, text till opera el.
operett.
Lib’sticka (Levisticum
paludapifo-lium), en ört, hörande till familjen
Umbelliferse. L. har bredflikiga blad
och gula blommor samt blir mer än
manshög. L. finns förvildad i
Sverige.
Li’byen, under forntiden beteckning
för hela Afrika, särskilt för området
v. om Egypten.
Li’byska öknen, benämning på den
nö. delen av Sahara*.
Liccn’s. — 1. Av offentlig myndighet
lämnat tillstånd till viss handlings
företagande (t. ex. export- och
importlicenser). — 2. Avgift, som
betalas för rätten att driva viss näring
m. m. — 3. Av patentinnehavaren till
annan lämnat medgivande att utnyttja
en uppfinning. Tvång att lämna
dylikt medgivande föreligger i vissa fall.
Licenfia poe’tica, poetisk frihet, en
i poesi använd avvikning från vanligt
språkbruk.
Licentia’t, titel för den, som
avlagt den högsta akademiska examen.
L. är berättigad disputera för
erhållande av doktorsgrad.
Liclinow’sky, H. N., f. 18G0, tysk
diplomat, vilken som sändebud i
London 1912—1914 arbetade på att häva
spänningen mellan England och
Tyskland.
Li’chtenberg, stad, utgörande en del
av Stor-Berlin. 145,000 inv. Järn- och
trävaruindustri.
Li’cium, textilateljé i Stockholm,
stiftad 1904 av Agnes Branting och
Mimmi Börjesson. L. har särskilt
arbetat med kyrkliga broderier och
vävnader.
Lictor [lik’tär], i det gamla Rom
rättstjänare, vilka åtföljde vissa
högre ämbetsmän. L. buro hopbuntade
spöknippor, s. k. fasces.
Li’dan, å i Västergötland.
Upprinner nära Ulricehamn, utrinner i
Vänern invid Lidköping. Längd 95 km.
Lidforss, Bengt, 18G8—1913, professor
i botanik i Uppsala 1910, i Lund 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
