Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lidhult ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L. har utfört ett flertal viktiga
växt-fysiologiska undersökningar. Han
utövade även ett betydelsefullt
populärvetenskapligt författarskap (N a t u
r-veten skapliga kåserier). L.
var livligt politiskt intresserad och
utövade inom det socialdemokratiska
partiet, som han tillhörde, stort
inflytande. Hans omutliga sanningskärlek,
tankereda och glänsande
framställningskonst förskaffade honom så
småningom entusiastiska beundrare och
bittra motståndare. Till hans mera
kända arbeten hör Kristendomen
förr och nu, en kritisk redogörelse
för teologiska strömningar i nutiden.
Lidhult, municipalsamhälle, sv.
Småland, nära gränsen till Halland. 350
inv.
Lidingö, stad på Lidingön i s.
Uppland. Förort till Stockholm. 9,900 inv.
Erhöll stadsrättigheter år 1926. L. är
förbunden med Stockholm genom en
730 m. lång bro över Lilla Värtan.
Lidköping, stad vid Lidans utlopp
i Vänern, n. Västergötland. 8,600 inv.
Porslinsfabrik, tändsticksfabriker,
sockerfabrik, mekaniska verkstäder.
Lidman, Sven, f. 1882, författare, som
utgivit starkt erotiskt färgade
diktsamlingar samt romaner (Köpmän
och krigare). Sedermera har L.
anslutit sig till pingströrelsen och
utgivit predikosamlingar.
Lidner, Bengt, 1757—93, skald, förde
ett synnerligen oregelbundet liv och
led för det mesta av ekonomiskt
betryck. L:s diktning har en grundton
av sentimentalitet, fantasi, bitterhet
och religiositet. Sorgespelet Erik
XIV och operan Medea äro L :s bästa
dramatiska alster. Mera personliga
i framställningen äro emellertid de
episk-lyriska dikterna Spastaras
död och Året 1783 samt det
religiösa poemet Yttersta domen.
Lie [li], Jonas, 1833—1908, norsk
författare, slog igenom med den på en
gång romantiska och realistiska
romanen Visionären. Sjöromanen
Lotsen och hans hustru
följdes av andra i samma genre. Av dessa
betecknar G a a p a a ett avgjort
framsteg genom sin större mognad. 1882
—1906 var L. bosatt i Paris och utgav
därifrån en mängd betydande sociala
romaner (Familjen på G i 1 j e,
Kommendörens döttrar).
Mysticism och fantasi prägla T r o 1 d
liksom flera av L: s senare arbeten.
Lieberath, Ebbe, f. 1871, major, som
ivrigt verkat som gymnastikledare och
som infört scoutrörelsen i Sverige.
Liebermann [li’-], Max, f. 1847,
direktör vid Berlins akademi 1920, den
förste representanten för ljus- och
fri-luftsmåleriet i Tyskland. L. har
huvudsakligen målat realistiska
genrebilder (G å s p 1 o c k e r s k o r, N ä t b i n-
d e r s k o r) men även utfört porträtt
och etsningar.
Liebhaber [li’p-], person, intresserad
av ett visst slags föremål (böcker,
konst etc.).
Liebig [li’big], J. von, 1803—73, tysk
kemist, utförde banbrytande
undersökningar inom den organiska kemin.
Sina upptäckter tillämpade han inom
lantbrukskemin och den fysiologiska
kemin. Hans arbeten ha haft en
utomordentlig betydelse för lantbruket.
Liebknecht [lib-]. — 1. W. L., 1826
—1900, socialdemokratisk partiledare
och skriftställare, måste 1848 fly till
Schweiz på grund av delaktighet i de
badensiska upprorsförsöken och levde
därefter en tid i England, där han kom
i nära beröring med Marx. 1867 blev
han medlem av nordtyska riksdagen
och sedan ”Det socialdemokratiska
arbetarpartiet” stiftats blev L. redaktör
för partiets organ, ”Volksstaat”. Efter
att i två år ha avtjänat fängelsestraff
för högförräderi blev L. 1874 medlem
av tyska riksdagen. L. bosatte sig i
Berlin 1S91 och var där redaktör för
sitt partis nya pressorgan, ”Vorwärts”.
— 2. Karl L., 1871—1919, den förres
son, advokat, blev riksdagsman 1912,
gjorde sig känd som revolutionär
socialist. Efter 1918 års revolution
organiserade han kommunistiska
omstört-ningsförsök och ledde
Spartacusgrup-pen. Under striderna i jan. 1919 blev
L. mördad.
Liechtenstein [lisj’tenstajn],
fursten-döme vid Rhen på gränsen mellan
Schweiz ocli Österrike. 159 kvkm.,
11,500 inv. Jordbruk och
boskapsskötsel äro huvudnäringar. L. utgör en
självständig ärftlig monarki och har
en folkrepresentation på 15
medlemmar. Står i tullförbund med Schweiz.
Lied [li’t], ty., mus., ”visa”, musik
till en lyrisk dikt.
Liége £lie’sj], ty. Liittich, stad vid
Meuse, ö. Belgien. 165,000 inv., om
förstäderna medräknas 250,000 inv.
Belgiens främsta industristad, berömd
vapentillverkning. Universitet. Märkliga
kyrkor, S :t Paulskyrkan, uppförd i
gotisk stil, S:t Jakobskyrkan. L.
erövrades av tyskarna under
världskrigets första dagar.
Liegnitz [li’gnits], stad i den
preussiska provinsen Schlesien. 70,000 inv.
Livlig industri, tillverkning av
maskiner, lädervaror etc.
Liepaja, lettiska namnet på Libau.
Lie’ra, förena.
Lifland, se Livland.
Ligament’, av bindväv uppbyggt
band, som löper förbi en ledgång och
bidrager till att ge styrsel och stadga
åt ledgången.
Ligatu’r. — 1. Sammangjutna
bokstäver, ex. li, fl. — 2. Omknytning av
ett blodkärl vid operation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
