Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livräddningsstationer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rer. Vid ilandföringen fattar man
lämpligen den nödställde bakifrån med
händerna å ömse sidor av huvudet.
Detta grepp är särskilt lämpligt, om
det gäller en medvetslös person. Är
den nödställde orolig, kan man fatta
honom bakifrån under armarna och
när han blivit lugnare övergå till den
förstnämnda fattningen, då det
sistnämnda tillvägagångssättet är mycket
ansträngande. Är den nödställde lugn,
låter man honom ligga främst på rygg
med händerna på räddarens axlar,
medan denne simmar vanlig bröstsim.
Om den drunknande varit under
vattnet några minuter, upphör
hjärtverksamheten och döden inträder. Det är
emellertid svårt att bedöma, huru lång
tid den drunknade varit under
vattenytan, och därför bör man alltid
genast göra ett försök med konstgjord
andning. Munnen urtorkas hastigt
och kläderna lossas. Man lägger den
drunknade på rygg och placerar en
hoprullad filt el. dyl. under
skuldrorna. Tungan framdrages av en
medhjälpare el. knytes med en näsduk
fast om hakan. Man ställer sig vid
huvudet, fattar stadigt om den
drunknades armar strax ovan armbågarna
och drager dem först utåt, sedan
uppåt utefter huvudet. Så för man dem
samma väg tillbaka och pressar
armbågarna mot bröstkorgen. Rörelserna
utföras långsamt och regelbundet, 12—
14 gånger i minuten. Ett vanligt fel
är, att man använder ett för snabbt
tempo. Man bör fortsätta minst en
timme, innan hoppet uppgives och man
Konstgjord andning, överst: armarna
på den drunknade föras uppåt.
Nederst: armarna föras mot bröstkorgen.
I mitten: tungan framdragen och
fast-bunden.
bör, om återupplivningen lyckas, ej
lämna patienten, förrän andningen
kommit ordentligt i gång och
patienten fullt återfått medvetandet. Jfr
Livräddningsstationer och Livbälte.
Livräddningsstationer, stationer vid
vissa kustplatser, som äro försedda
med personal, livbåtar, livbojar och
annan utrustning för räddning av
skeppsbrutna. I Sverige finnas för
närvarande över 30 L., av vilka
ungefär hälften äro upprättade av
statsverket och den andra hälften av
Svenska sällskapet för räddning av
skeppsbrutna.
Livräddning;sväsende, se Livbälte och
Livräddningsstationer.
Livsträdet, ett träd, som i olika folks
fornsägner symboliserat livets
uppkomst och utveckling. Den, som åt
av livsträdet, ansågs få kraft att evigt
bevara och att återväcka liv.
Ljes*na, ort i ryska guvernementet
Mohilev, där en drabbning utkämpades
1708 mellan ryssar och svenskar, de
senare anförda av Lewenhaupt.
Striden blev oavgjord men fick på grund
av svenskarnas förluster en olycklig
inverkan på det ryska fälttågets
utgång-
Ljud uppkommer, då en kropp
forsättes i så hastiga svängningar, att
den fortskridande, longitudinella
vågrörelse, som härigenom framkallas i
det mellan den ljudalstrande kroppen
och örat belägna elastiska mediet får
ett sådant svängningstal, att det kan
uppfattas av örat. Äro svängningarna
hos den svängande troppens
partiklar liktidiga, uppkomma toner. Är
detta ej fallet, benämnes L. buller. De
gränser, mellan vilka antalet
svängningar per sekund (svängningstalet)
bör ligga för att kunna uppfattas av
det mänskliga örat, variera för olika
individer oeh med åldern. Den nedre
gränsen anses ligga vid ungefär 24
svängningar, medan den övre gränsen
för vuxna personer i regel icke
överskrider 20,000. — Eftersom L. är en
vågrörelse, gälla för L. de lagar, som
gälla för vågrörelser över huvud taget.
Ljudvågorna reflekteras (eko
uppkommer), då de träffa ett tunnare el.
tätare medium. De kunna vidare
brytas och böjas. — Ått ljudet behöver
tid för att fortplanta sig en viss
väg-sträcka ses t. ex. av det förhållandet,
att, då ett gevär avskjutes på ett visst
avstånd, elden eller röken synes för
en iakttagare en stund, innan L. höres.
Blixten synes tidigare, än det
åtföljande åskbullret uppfattas av örat.
Ljudets fortplantningshastighet i ett
givet medium är oberoende av ljudets
art. Det är däremot olika för olika
medier. I luft av medeltemperatur och
med normal fuktighet kan det
approximativt angivas till 340 m. i sekunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
