Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ludvig XV:s stil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derlek äro förhållandena vida mera
komplicerade. Om potentialdifferensen
når över en viss höjd, inträda elektriska
urladdningar (se Aska och Elmseld).
Se vidare Norrsken.
Luftfuktighet. I luften ingår alltid
något vattenånga (jfr Atmosfären),
vars mängd emellertid är mycket
växlande och för varje temperatur har
en maximigräns, vid vilken luften
säges vara mättad med vattenånga.
Av-kyles luften under denna gräns
(daggpunkten), sker en utfällning (i form
av moln, dimmor, nederbörd, dagg,
frost). Vattenångans mängd kan
anges i kg. per kbm. el. i det tryck, den
utövar. Så innehåller med vattenånga
mättad luft vid 20° C. 17 gr.
vattenånga per kbm., vid 10° C. 9.3 gr., vid
0° C. 4.9 gr., vid —10° C. 2.3 gr., vid
— 35° C. blott 0.2 gr. I mm.
kvicksilvertryck äro motsvarande siffror nästan
identiska med nämnda gramsiffror, t. ex.
vid 20° 17.4 och vid — 35° 0.2 mm. Man
skiljer mellan absolut luftfuktighet,
den mängd vattenånga, luften
innehåller, uttryckt i gr. per kbm. el. i mm.
tryck, och relativ fuktighet, som är
förhållandet mellan den faktiskt
förekommande halten av vattenånga och
den vid ifrågavarande temperatur
högsta möjliga. Luften innehåller
vanligen mindre vattenånga än som
motsvarar dess mättningsgrad, i torra
klimat och under soliga, varma dagar
blott 60—50 % och ännu mindre; i
fuktiga klimat, nattetid och vid midvinter
närmar sig el. når den relativa
fuktigheten 100 %, d. v. s. luften är nära
mättad el. mättad (jfr Psykrometer
och Ilygrometer). Det är den
relativa fuktigheten, ej den absoluta, som
bestämmer vårt intryck av luftens
torrhet och fuktighet. En kall dag
med ytterst obetydlig mängd
vattenånga i luften kan kännas för oss rå
och fuktig, medan under en varm dag
med många gånger större mängd
vattenånga luften kan verka på oss
synnerligen torr. I förra fallet kan den
relativa fuktigheten vara mycket större
än i det senare. Vattenångan tillföres
genom avdunstning från land och hav
och genom växternas transpiration. Man
har beräknat, att under ett år skulle
på detta sätt luftkretsen tillföras
omkring 500,000 kubikkilometer vatten,
motsvarande ett över hela jordytan
utbrett vattenskikt av ungefär en
meter. Den vattenmängd, som i
genomsnitt samtidigt ingår i atmosfären,
motsvarar ett nederbördsskikt av ungefär
24 mm.
Luftgas, generatorgas, se Gasformiga
brännmaterial.
Luftkretsen, se Atmosfären.
Luft post, se Postväsen.
Luftpump, apparat för förtunning
el. kompression av luften i ett slutet
Luftpump med recipient.
rum. Den vanliga L. el.
förtunnings-pumpen (se. ovanstående fig.) består av
en pumpstövel, i vilken en kolv el.
kanna är rörlig. I kolven finnes en
ventil, som öppnar sig uppåt, d. v. s.
då kolven rör sig nedåt, och alltså
trycket av den luft, som är under
kolven, blir större än trycket av den yttre
luften. I pumpstövelns botten finnes
en ventil, varigenom förbindelse
uppnås med recipienten (det kärl, ur
vilket luften skall pumpas ut). Även
denna öppnar sig uppåt. Detta sker,
då kolven rör sig uppåt och alltså
luften i pumpstöveln förtunnas, så att
dess tryck så småningom blir mindre
än trycket av den luft, som finnes i
recipienten. Det är i praktiken ej
möjligt att åstadkomma en L., vars
kanna i sitt lägsta läge sluter alldeles
tätt till pumpstövelns botten. Där
kommer alltid att finnas ett
mellanrum, det s. k. skadliga rummet. Av
dess storlek beror den gräns, till
vilken förtu nningen kan drivas. Den kan
nämligen ej drivas längre än att den
luft, som finnes i pumpstöveln, då
kannan befinner sig i sitt högsta läge,
vid sammanpressning till det skadliga
rummets volym får ett tryck, som
överstiger det yttre lufttrycket. Sker
ej detta, öppnar sig nämligen ej
ventilen i kannan. Som exempel på andra
förtunningspumpar må nämnas
kvicksilverpumpen och vattenluftpumpen
el. vattensugen. Som
kompressions-pump kan användas en pump av
samma typ som den först nämnda
förtunningspumpen med den
skillnaden, att kannans ventil öppnar sig
nedåt och pumpstövelns bottenventil
inåt recipienten.
Luftrörskatarr är en inflammation,
orsakad av bakterier i luftrörens
slem-liinna. Sjukdomen karakteriseras av
hosta, till en början hård, sedermera,
då slemavsöndringen ökat, av lös
karaktär. Måttlig feber medföljer
sjukdomen. L. är i allmänhet akut och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
