Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lysterfjord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kypertvävt tyg, i allmänhet med
bom-ullsvarp och inslag av kamgarn. —
3. Glansigt ullgarn.
Lysterfjord, se Sognefjord.
Lysved är multnande ved, som
lyser i mörker, beroende på förekomsten
av fosforescerande svampmycelier.
Liiftieh, tyska namnet på Liége*.
Lytfton, E. G. Bulwer-L., se Bulwer.
Liitfzen, stad i den preussiska
provinsen Sachsen, nära Leipzig. 4,000
inv. Vid L. stupade Gustav II Adolf
den 6 nov. 1632 under ett fältslag
mellan svenskarna och de kejserliga under
Wallenstein. Minneskapell, invigt 1907.
Lyxvaror. Enligt en förordning den
17 maj 1923 skall särskild
stämpelavgift utgå vid köp eller byte av äkta
pärlor m. fl. lyxvaror (ädla stenar,
smycken av guld, silver och platina).
Lågadel, obetitlad adel. Jfr
Högadel.
Lågblad, se Blad.
Lågen, se Gudbrandsdalen,
Nume-dalslågen.
Lågfrekvensström, elektrisk
växelström med under 100 perioder i
sekunden.
Lågkyrklig kallas en riktning inom
den engelska kyrkan, som uppstått
under inverkan av metodismen etc.
under början av 1800-t., och som lägger
särskild vikt vid personlig fromhet,
bibelläsning och mission, mindre vid
iakttagande av kyrkliga former.
Rörelsen räknar anhängare framför allt
bland medelklassen och det lägre
prästerskapet. Jfr Högkyrklig.
Lågland, landområde på lägre hojd
än 200 m. ö. h.
Låglandsboskap, sammanfattande
benämning på nötboskapsraser i n.
Europas kusttrakter. L. är uppdelad i
talrika lokalraser, av vilka särskilt
fri-siska och ostfrisiska L. trivas i
Sverige. L. utmärkes i allmänhet av god
mjölkförmåga.
Lågspänning, se Högspänning.
Lågsudan, ö. delen av Sudan*.
Lågvatten, se Ebb och flod.
Låland, se Lolland.
Lån. L. är ett avtal, varigenom
bestämd lösegendom upplåtes till
begagnande utan ersättning men med
skyldighet för låntagaren att vid
anfor-dran återställa samma sak. I dagligt
tal användes ofta benämningen lån i
stället för försträckning, t. ex.
penninglån.
Långa, se Långesläktet.
Långa parlamentet, i den engelska
historien benämning på det av Karl I
sammankallade parlamentet 1640. L.
bekämpade konungadömet och var
samlat till 1653, då Oliver Cromwell
bröt dess makt. L. inkallades åter av
Richard Cromwell 1659. 1660 åtskildes
dess medlemmar frivilligt.
Långban, en för sin rikedom på
sällsynta mineral världsbekant
järn-och mangangruva i Värmland.
Långedrag, badort vid Göta älvs
mynning, nära Göteborg.
Långesläktet (Molva) är ett släkte
Torskfiskar med långsträckt kropp, en
skäggtöm under hakan och två
rygg-fenor, den bakre liksom analfenan
mycket lång. Den egentliga Långan
(Molva molva) har gråbrun rygg och
vit buk, finnes bland annat i
Nordsjön, smärre exemplar även vid
Sveriges västkust, och är en värdefull
matfisk. Av densamma beredas kabel jo
och klippfisk. Då den torkats utspänd
mellan träspjälor, benämnes produkten
spillånga.
Långhalsar, se Rankfotingar.
Långholmen, ö i Mälaren inom
Stockholms stads område. På L. ligger
Sveriges största fängelse.
Långnäbbsläktet, se Spovar.
Långsele, järnvägsknut vid
stambanan genom övre Norrland (Bräcke—
Karungi) och Faxälven,
Ångermanland. Utgångspunkt för järnväg till
Härnösand.
Långsliy fctan, industrisamhälle i sö.
Dalarna. 1,800 inv. Stort järnverk
m. m.
Långskalle, person, vars huvud är
förhållandevis långt (dolikocefalt).
Skallens bredd skall utgöra mindre än
75 % av längden.
Långskepp, en sammanfattande
benämning på vikingatidens krigsskepp,
av vilka de största kallades drakar.
Långskepps, en med ett fartygs
längdriktning parallell riktning.
Långsynthet, en hos äldre personer
uppträdande oförmåga att inställa
ögat för seende på nära håll.
Besvär göra sig förnimbara vanligen
omkring 45 år. Jfr Glasögon.
Långö, municipalsamhälle nära
Karlskrona, sö. Blekinge. 1,250 inv.
Lånord, från ett främmande språk
hämtat ord. I inskränkt bemärkelse
betecknas som L. endast sådana ord,
som helt införlivats med det inhemska
språket, medan andra L. betecknas
som främmande ord.
Låring, den del av en fartygssida,
där denna övergår i akterspegeln.
Lä, se Lovart.
Läekö, gammalt slott på Kållandsö
i Vänern, n. Västergötland. L.
tillhörde under den katolska tiden
biskoparna i Skara.
Läder, se Garvning.
Läderlapp, se Fladdermöss.
Lädermosaik, konstteknik, vilken
användes för praktfulla bokband. L.
består av olikfärgade
läderinläggningar och infördes under renässansen
till Italien från Orienten.
Läderplastik, modern konstteknik,
vilken användes vid prydandet av bok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
