- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1589-1590

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Majestät ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Majs.

Majestät, liögliet, uppliöjdhet,
härlighet; härskartitel för kejsare och
konungar samt deras gemåler o. dyl.

Majestätsbrott. Med M. förstås i
allmänhet ett förgripande emot en stats
överhuvud, i monarkiska länder
jämväl mot medlemmar av
konungahuset. Enligt svensk lag straffas
förbrytelse mot konungen med livstids
straffarbete. Endast om dråp skett
äger allmänne åklagaren att utan
konungens medgivande åtala för M.
Försök att beröva konungen livet el.
friheten el. att uttränga honom från
tronen straffas som högförräderi.

Majo’lika, ett slags fajans.

Majonnä’s, sås, vari ingå äggulor,
matolja, ättika el. citronsaft, salt och
senap.

Major, officersgrad inom svenska
armén, närmast högre än kapten,
närmast lägre är överstelöjtnant. M. är
den lägsta av de tre
regementsofficers-graderna.

Majora’t, arvsföljd, enligt vilken
arvet odelat tillfaller den äldsta
arvingen ; den på detta sätt ärvda
egendo-domen.

Ma’jor do’mus, lat., överhovmästare;
i det gamla frankiska riket den
mäktigaste stats- och hovämbetsmannen.

Majorennite’t, myndighet,
myndighetsålder. — Minorennit e’t,
omyndighet, minderårighet.

Majoritet, flertal (särskilt röster vid
val), pluralitet, övervikt. — Absolut
M., mer än hälften av de avgivna rös-

terna. — Relativ M., den största
röstsumman av flera sådana.

Majorna, stadsdel i Göteborg.

Majs (Zea Mays, familj Graminese)
är ett sädesslag, som troligen
härstammar från • Mexico men numera ej är
känt i vilt tillstånd. M. blir flera
meter hög, har breda blad,
hanblommor toppställda i yviga axsamlingar,
honblommorna sidoställda i kolvar och
omgivna av hölster, varur märkena
skjuta upp. Kolvarna bära vid
mognaden stora, vanligen platta, kantiga
frukter med stärkelserik frövita. M.
är en gammal kulturväxt, som odlades
av indianerna vid européernas
ankomst, och numera finnes i alla
varmare länder, särskilt i subtropiska
områden, men även i tempererade
trakter. Norr om vinets odlingsgräns
odlas M. blott till grönfoder el. som
prydnadsväxt. U. S. A. lämnar % av
världsproduktionen, därnäst komma
Argentina, Rumänien, Brasilien,
Mexico, Italien etc. Till Sverige
importerades 1924 85,368 ton. — M a j s e’n a
är ren majsstärkelse. Som återstod vid
dess framställning erhålles
glutenfo-der. Den italienska nationalrätten,
po-lenta, är en gröt el. pudding,
framställd av majsmjöl.

Majse’na, se Majs.

Majus’kel, stor bokstav,
begynnelsebokstav, versal, initial. —
Minus’-k e 1, liten bokstav.

Maka’ber, skräckfylld, oftast i
betydelsen kontrasterande mellan död och
lidande å ena sidan och ungdom och
glädje å den andra.

Makadam’, se Mc Adam.

Maka’ker (Maeacus), släkte bland de
smalnäsiga aporna. M. leva i flockar
i Asien, utom en art (Macacus el. Inuus
ecaudatus), som förekommer vid
Gibraltar, i Marocko och i Algeriet. Den
vid Gibraltar förekommande, som
kallas m a g o t, är den enda apa, som
tillhör Europa.

Makaroner beredas oftast av
vetemjöl. De vanliga M. ha formen av
smala rör. Vermicellerna ha
trådform. Även andra former finnas.
Italiensk nationalrätt.

Maka’rov, S. O., 1848—1904, rysk
sjöofficer, deltog i rysk-japanska kriget
som överbefälhavare för ryska
Stilla-havsflottan 1904. På hemväg till Port
Arthur från en sjöexpedition
sprängdes hans flaggskepp av en mina,
varvid M. jämte nästan hela besättningen
omkom.

Ma’lcart, H., 1840—84, österrikisk
målare, från 1879 professor vid Wiens
konstakademi, kännetecknas av ett
prunkande färgval och effektsökeri.
Av M: s målningar märkas Pesten
i Florens, Karl V:s intåg i
Antwerpen, Våren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0827.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free