- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1607-1608

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mansfield ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Marafter, ett indiskt folk i nv.
Deccan, som på 1600- och 1700-t.
grundade flera stater, vilka voro mer el.
mindre fast förbundna med varandra.
Inbördes strider försvagade dock sä
småningom deras makt och på 1800-t.
intogs deras område av engelsmännen.

Ma’rburg. — 1. Stad i den
preussiska provinsen Hessen-Nassau, vid
floden Lahn, 23,000 inv. Universitet,
grundat 1527. — 2. (Maribor) Stad i
konungariket Jugoslavien vid Drava.

40,000 inv., övervägande tyskar.
Handel med vin och frukt.

Marc, F., 1880—1916, tysk målare, en
av de ledande inom den tyska
expressionismen. M. har särskilt målat
djurbilder.

Marcanto’nio, 1480—1534, Italiens
mest berömda kopparstickare. M. har
särskilt kopierat kända konstnärers
tavlor, bland annat Rafaels och
Michelangelos.

Marea’to, it., betonat.

Marcli, tjeckiska Mora’va, biflod
från vänster till Donau. Mährens
huvudflod. Upprinner på s. sidan av
Su-deterna. Längd 370 km.

Marclie. — 1. La M. [marsj],
gammal provins i s. Frankrike.
Huvudstad var Guéret, — 2. Le M. [ma’rke],
landskap i ö. delen av mellersta
Italien, se Markerna.

Mar’cias, i forngrekiska sagor en
satyr, som tävlade i flöjtblåsning med
Apollon och till straff för sin
förmätenhet flåddes levande. Legenden om
M. är ett i konsten ofta använt
motiv.

Marconi [-ko’ni], G., f. 1874,
italiensk uppfinnare, verksam i
England. År 1896 ansökte M. första
gången om patent för trådlös telegrafi.
Sedan har han arbetat på fulländandet
av sin uppfinning. 1909 erhöll M.
tillsammans med Braun Nobelpris i fysik.

Marconirigg [-ko’ni-], egentligen
ber-mudarigg, användes numera allmänt
på kappseglingar och utmärkes av att
det trekantiga storseglet saknar
gaffel.

Mar’co Polo, se Polo.

Marcus är enligt traditionen
författaren till det efter honom uppkallade
evangeliet. M. skall enligt vissa
uppgifter ha varit biskop i Alexandria.
San Marcokyrkan i Venedig är
upprest över hans föregivna kvarlevor.

Mareus Aure’Iius Antoni’nus, 121—180,
romersk kejsare från 161, tog
adoptiv-brodern Lucius A. A. Commodus (d.
169) till medregent. M. hade att
kämpa mot flera uppror samt förde krig
mot parter och germanska stammar,
som dock underkuvades. Trots dessa
krig hann M. ägna sig åt den inre
styrelsen, som han skötte med stor
plikttrohet och mildhet. Mest
intresserad var emellertid M. av filosofiska

studier. Hans
Självbetraktel-s e r, skrivna på grekiska, ge uttryck
åt en manligt stoisk åskådning.

Ma*rduk, se Babylonien.

Ma’re, lat., hav.

Ma’re cla’usum, lat., ”slutet hav”,
betecknade fordom vissa sjömakters
anspråk på överhöghet över delar av
havet. Numera räknas åtminstone i
fredstid havet som fritt. Endast
vattnet närmast kusten räknas höra under
respektive stater. Jfr
Territorialgräns.

Marées [re’], H. von, 1837—87, tysk
målare, länge bosatt i Italien. M:s
tavlor utmärkas av dekorativ hållning
och klara färger (Helenas rov,
Män vid havet, Adolf
Hilde-brand och engelsmannen
Grant).

Ma’reld, ett särskilt under
sensommarnätter märkbart fenomen,
bestående i att havsvattnet lyser, då det
sättes i rörelse av vågor el. dyl. M.
orsakas av lågt stående organismer
(urdjur, bakterier), vilka äro
självlysande.

Marem’merna el. Toscanska
marem-merna, en sank och mycket osund
slättbygd vid Italiens v. kust, s. om
floden Arno. 3,000 kvkm.

Mareng*o, förut by i provinsen
Ales-sandria i Italien, numera del av
staden Alessandria, bekant för den
seger, som Napoleon Bonaparte där vann
över österrikarna 1800.

Mareogra’f, självregistrerande
apparat för mätande av vattenståndets
växlingar i havet.

MareschalF, se Marschall.

Margareta, svenska furstinnor. — 1.
M. Fredkulla, d. före 1130, dotter till
svenske konungen Inge d. ä., 1104
förmäld med danske kungen Nils
Svensson. — 2. M. Leijonliufvud, omkring
1515—51, Gustav Vasas andra gemål
1536, var allmänt älskad för sin
godhet och älskvärdhet. — 3. M. Viktoria
Charlotta Augusta Norah, 1882—1920,
kronprinsessa av Sverige, dotter till
hertig Arthur av Connaught, 1905
förmäld med dåvarande arvprinsen Gustav
Adolf, hertig av Skåne.

Margareta av Parma, 1522—86,
naturlig dotter till kejsar Karl V,
ingick 1538 giftermål med Ottavio
Far-nese, hertig av Parma och Piacenza
1547. 1559 utnämndes M. av sin
halvbror Filip II av Spanien till
ståthål-larinna i Nederländerna, men då hon
ej visade sig vuxen den tilltagande
oppositionen i landet, sände Filip
hertigen av Alba med en här till
Nederländerna 1567. S. å. begärde M.
avsked.

Margareta Valdemars dotter, 1353—
1412, regerande drottning av Danmark,
Norge och Sverige, dotter till danske
kungen Valdemar Atterdag, förmäldes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0836.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free