Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marodering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marshska arsenikprovet. Om väte
”in stätu nascendi”, d. v. s. just då det
framställes, får inverka på en
arsenik-förening, bildas arsenikväte [H«As].
Vid M. använder man sig av
arsenik-vätets egenskap att vid upphettning
i t. ex. ett smalt glasrör sönderdelas
i väte och arsenik, som avsätter sig
som en spegel på glasrörets vägg. Med
M. kan även förekomsten av mycket
små arsenikmängder påvisas.
Marsipa’n utgöres av en blandning
av sötmandel, något bittermandel,
socker och rosenvatten. Användes till
bakverk och konfityrer.
Marsk, germansk tjänstetitel, vilken
förekom i Sverige från 1200-1. M. var
en hög värdighet, men innehavaren
av densamma hade ej någon bestämd
ämbetsverksamhet, utan M. var
snarare ett slags hederstitel. Först på
1600-t. fastställdes M: s
ämbetsbefo-genhet, i det han skulle vara chef för
krigsförvaltningen. Ämbetet lämnades
emellertid under Karl XI: s tid
obesatt och har sedan ej återupplivats.
Marskalk [-sjalk’], ursprungligen
”stalldräng”; senare stallmästare, ti-,
tel för hög militär el. hovämbetsman;
person i allmänhet, som vid festliga
tillfällen övervakar ordningen,
anvisar platser etc.; manlig deltagare i
ett brudfölje. Jfr Fältmarskalk.
Marskfår, se Fårsläktet.
Marskland, sumpmarker vid
flodmynningar, som äro utsatta för
inverkan av tidvatten, vid ebb blottas
och vid flod översvämmas, varvid
bottenslammet sättes i rörelse. M.
förekomma vid Hollands och nv.
Tysklands kuster.
Marsoroligheterna kallas de
gatu-upplopp, som forekommo i Stockholm
1848, 1864 och 1865. 1848 orsakades M.
av revolutionsidéer med anledning av
revolutionen i Frankrike s. å.
Upploppet stillades emellertid snart av
myndigheterna. Gatuoroligheterna
1864 och 1865 hade sin grund i
missnöjet med Sveriges passiva hållning
under dansk-tyska kriget.
Marstal, samhälle på JErö, Danmark.
2,500 inv. Stor handelsflotta.
Marstrand, V., 1810—73, dansk
målare, som utfört porträtt, landskap,
historiemålningar etc. M. hör till de
mera kända danska konstnärerna.
Marstrand, stad på en klippö i
Kattegatt, s. Bohuslän. 1,800 inv.
Mekanisk verkstad. Mycket besökt badort.
Betydande handelsort under 12- till
160Ö-talen. På en höjd över staden den
gamla fästningen Karlsten, numera
övergiven.
Marsupproren, Marsrevolutionen,
Marsdagarna, benämning på
nationella frihetsrörelser, som uppkommo i
flera tyska stater 1848 med anledning
av februarirevolutionen i Frankrike.
Marsvin (Cavia), släkte, tillhörande
de marsvinsartade djurens familj
(Ca-viidaa) inom gnagarnas ordning. Mest
känt är det vanliga marsvinet (Cavia
cobaya), som är brokigt, svart,
röd-gult och vitt. Dess vilda stamform
är troligen C. cutleri från Peru.
Förnöjsamt och godmodigt. Förökar sig
synnerligen starkt.
Marteau [-tå’], Henri, f. 1874, fransk
violinist och kompositör, svensk
medborgare sedan 1920. M. har i in- och
utlandet företagit talrika konsertresor.
1908—14 var M. lärare vid Berlins
musikhögskola.
Martel’ de Jan ville [s;angvil’],
Ga-brielle de, f. de Riquetti de Mirabeau,
f. 1850, fransk författarinna med
märket Gyp, bekant för sina ofta
satiriskt lagda noveller och romaner med
ämnen hämtade ur Parisaristokratins
liv.
Martell’, se Karl Martell.
Ma’rter, kval, pina, plåga. —
Mar-t e’r a, pina, plåga, tortera.
Martialisk, krigisk, manhaftig.
Martin, Elias, 1739—1818, svensk
historie-, genre- och landskapsmålare,
företog en del studieresor och
vistades mycket i London. Från 1791 var
M. bosatt i Sverige. Högst nådde M.
i sina landskap, vilka kännetecknas
av fin nyansering och elegant
ljusbehandling. Av M:s tavlor märkas
Midsommarsfest, Landskap
med vattenfall.
Martin av Tours [tor], d. omkring
397, frankisk biskop, grundare av det
frankiska munkväsendet. Till minne
av M. firas Mårtensmässan med
gåsätande.
Martinique [martinik’], bergig ö
bland Små Antillerna, Västindien,
fransk besittning. 900 kvkm., 240,000
inv., övervägande negrer och mulatter.
ön är vulkanisk. Bland vulkaner
märkes Mont Pelée (1,350 m.), genom vars
utbrott år 1902 öns viktigaste
handelsstad, S: t Pierre, i grund
förstördes. Huvudstad är Forte-de-France,
26,000 inv. Huvudprodukter äro
soc-.ker och kakao.
Martinprocessen [martäng’-], den
betydelsefullaste färskningsmetoden,
uppkallad efter uppfinnaren franske
me-tallurgen P. E. Martin, 1824—1915.
Tackjärn och järnskrot nedsmältas
tillsammans med färskslagg i
flamugnar, som eldas med
generatorgas. Gasen och förbränningsluften
ledas till härden genom var sin
regenerator, en murad kammare, fylld
med gallerformigt upplagda tegel.
Rökgaserna bortledas genom tvenne
andra regeneratorer. Då proceduren
med vissa tidsmellanrum med tillhjälp
av särskilda ventilanordningar
omkastas, så att gas och förbränningsluft
ledas till ugnen genom de regenerato-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
