- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1637-1638

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medelproportional ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mån; dalarna, liksom sjöstränderna,
äro därför upptagna av en tät
jord-bruksbebyggelse. Av större sjöar må
nämnas Haverövattnen ocli Holmsjön
i landskapets v. del och Stödesjön
längre i ö., alla genomflutna av
Ljungan, samt (norra) Holmsjön,
genom-fluten av den från ö. Jämtlands sjöar
kommande, vid Torpsliammar i
Ljungan utfallande Gimån. Berggrunden
utgöres alldeles övervägande av urberg
(granit och gneis). Mindre områden
av yngre diabas förekomma här och
var; norra delen av Alnön upptages
av ett märkligt eruptivområde av
ne-feliasycint och besläktade sällsynta
bergarter och på Rödön förekommer
rapakivi och en del andra, med den
förbundna bergarter. Högsta marina
gränsen når i ö. 270 m. ö. h., i v.
omkring 240 m., så att de lägre delarna
av landskapet och alla större
dalgångar efter istiden varit betäckta av
havet. Jordbruk och skogsindustrier äro
landskapets huvudnäringar, de senare
koncentrerade kring och emellan de
båda -älvarnas mynningsområden med
deras många sågverk och
pappersmas-sefabriker. M: s kustområde bildar
därför ett av vårt lands största och
tätast befolkade industridistrikt. Vid
Ljungans vattenfall i västra delen av
landskapet har uppvuxit ett centrum
för kemisk industri (Ljungaverken).

M. tillhör Västernorrlands län. Jfr
Bil. Landskapsvapen.

Medelproportional, geometriskt
medium. M. till de två talen a och 1)
definieras genom ekvationen — —

x b

Medelpunkt, centrum. — 1. Mat. Med
M. till en kurva förstås en så belägen
punkt, att den delar alla genom
densamma gående kordor mitt itu. — 2.
Fys. M. till ett antal inbördes
parallella krafter är en så belägen punkt,
att en i densamma anbragt kraft kan
ersätta alla de parallella krafterna.

Medelpunktsvinkel, den vinkel, som
två radier i en cirkel bilda med
varandra.

Medeltal, se Medelvärde.

Medeltemperatur, medeltalet för ett
visst antal observerade temperaturer
under loppet av ett dygn (t. ex. för
varje timme) är dygnets
medeltemperatur; ur dygnens M. får man
månadernas och årets M. och genom att
fortsätta observationerna ett
tillräckligt stort antal år fås de för
observationsorten karakteristiska
medeltemperaturerna. Ur observationerna tar man
vidare ut de högsta och lägsta
iakttagna temperaturerna, de absoluta
maximi- och minimitemperaturerna
för dygn, månader och år, ävensom
samma tiders medelmaxima och
medelminima.

Medeltiden, det världshistoriska
tidsskedet mellan ”Gamla” och ”Nya”
tiden. M: s början brukar räknas
från Västromerska rikets fall (476).
Dess slut brukar antingen räknas vid
Ivonstantinopels erövring av turkarna
(1453), vid Columbus upptäckt av
Amerika (1492) el. vid reformationens
insättande i början av 1500-t. De för
medeltiden mest typiska
institutionerna äro feodalismen på statslivets
område och den katolska hierarkin med
det romerska påvedömet på den
andliga odlingens fält. Vetenskaplig
forskning och tankefrihet funnos knappast
under M.

Medelvärde, medium, medeltal. Se
Aritmetiskt medium,
Medelproportional och Harmoniskt medium.

Meder, se Medien.

Me’devi, Sveriges äldsta brunnsort,
belägen i nv. Västergötland.

Medi,a’n, en rät linje, som förenar
ett hörn i en triangel med
mittspetsen på motstående sida.

Mediation, bemedling, medling,
folkrättslig beteckning för en el. flera
utomstående staters mellankomst vid
uppgörandet av mellan stater rådande
tvistemål.

Medici [me’ditji], Medicéerna,
ryktbar italiensk släkt, vilken under
nästan hela 1400-t. innehade makten i
Florens. — 1. Cosimo de M., 1389—1464,
ledde från 1434 styrelsen i republiken
Florens. M: s regeringshandlingar
utmärktes av stor klokhet. Han
uppmuntrade i stor utsträckning
konstnärer och lärde. — 2. Lorenzo de M., 1449
—92, den förres sonson, innehade från
1469 högsta makten i Florens. M., som
var mycket praktälskande, gynnade
frikostigt konster och vetenskaper.
Själv utgav han flera lyriska
diktsamlingar.

Medicinalstyrelsen, ett centralt
ämbetsverk, som har till uppgift att
övervaka vad som rör sjuk- och
hälsovård. M. handlägger ärenden rörande
medicinalväsendet och
veterinärväsendet. I spetsen för M. står en
generaldirektör. M. är uppdelad på olika
byråer (medicinal-, hospitals-,
hälsovårds-, veterinär-, kameral- och
allmänna byrån samt en extra byrå för
apoteksväsendet), vilka förestås av
medicinalråd.

Medicinalväxter, växter, som
användas för beredandet av läkemedel. Man
insamlar växtdelar såsom rötter, blad,
blommor, frukter etc., vilka förvaras
torkade (droger). I Sverige verkar
sedan 1910 Svenska
Medicinalväxtföreningen för odlande av M.

Medicine kandidatexamen, Medicine
Licentiatexamen, se Kandidatexamen
och Licentiat.

Medicinman, hos många vilda
stammar förekommande mellanting mellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0851.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free