Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meteorologiska centralanstalten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändringar, väderlekslära. Dyn a’m i s k
M. behandlar de allmänna lagarna om
orsakerna till och följderna av
rörelserna i atmosfären och därmed
sammanhängande företeelser.
Klimato-1 o g i* behandlar de olika
väderleks-typerna, deras olika betingelser och
egenskaper och deras geografiska
fördelning. Till M. räknas ibland, ehuru
oegentligt, läran om jordmagnetismen.
På grund av den växelverkan, som
råder mellan atmosfären och haven,
brukar ofta oceanografin behandlas
i samband med M.
MeteoroIo’giska centralanstalten
(Statens Meteorologiska Centralanstalt) i
Stockholm upprättades 1873, har bland
annat till uppgift att insamla de
varje morgon från in- och utländska
meteorologiska stationerna inkommande
väderleksuppgifterna och att på
grundvalen av dessa upprätta synoptiska
kartor, utsända väderleksmeddelanden
och stormvarningar. Liknande
anstalter finnas upprättade i de flesta
civiliserade länder. M. är numera
sammanslagen med Statens Hydrografiska
anstalt.
Meteorologiska instrument. De
viktigaste äro termometer, barometer,
psykrometer, nederbördsmätare och
anemometer. Jfr dessa ord.
Meteorolo’giska stationer för
regelbundna väderleksiakttagelser äro i
stort antal upprättade i Sverige. En
del ha fullständig utrustning av
själv-registrerande instrument el. också
göras vid dem ett flertal observationer
dagligen (Uppsala, Stockholm, Lund,
Vassijaure). Vid s. k. stationer av
andra ordningen göras tre avläsningar
per dag å de viktigaste instrumenten.
Vid stationer av tredje och fjärde
ordningen göras huvudsakligen
neder-bördsobservationer.
Meteorolo’giska tecken äro
fastställda genom internationell
överenskommelse.
O Solsken.
@ Regn.
X- Snö.
K Åska med blixt.
T Åska utan blixt.
< Blixt utan åska,
kornblixt.
A Hagel.
^ Trindsnö.
== Dimma.
i—i Rimfrost.
^_Dagg.
V Rimfrost på träd
ocb buskar
Metersystemet, det mått- och
viktsystem, som numera användes i
praktiskt taget alla länder av någon
betydenhet utom England och Förenta
Staterna. Grundenheten för längd är
en meter. Metern var ursprungligen
tänkt som ett naturmått, motsvarande
V-iooooooo av jordens omkrets. Numera
definieras metern som längden av den
av Internationella byrån för mått och
vikt i Paris förvarade arkivmetern, en
stav av en legering av platina och
iri-dium. Grundenheten för vikt är ett
kilogram, som skulle motsvaras av
vikten av en dm3 vatten vid + 4° C.
Även kilogrammet definieras numera
som vikten av det i Paris förvarade
arkivkilogrammet. För de länder,
som voro med om avslutandet av den
s. k. meterkonventionen år 1875 el.
senare biträtt densamma ha särskilda
rikslikare förfärdigats. Grundenheten
för yta är ytan av en kvadrat med en
meters sida och för volym volymen av
en kub med en meters sida. M. är
byggt på decimalsystemet. En meter
delas sålunda i 10 decimeter, 100
centimeter el. 1000 mm. Analogt är
förhållandet i fråga om yt- och
rymdmåtten, fastän reduktionstalet där ej
är 10 utan 100 resp. 1000. Ett kg. delas
i 10 hektogram el. 1000 gram.
Benämningarna utgå sålunda ej från
kilogrammet utan från grammet.
Meto’d, ordnat tillvägagångssätt,
planmässigt, utexperimenterat
förfaringssätt.
Metodi’k, tillvägagångssätt,
arbetssätt inom ett visst område.
Metodism, en religiös sekt, som
uppkom i England på 1700-t. Dess ledare
var John Wesley. M. ansluter sig
nar-mast till den reformerta kyrkan men
betonar särskilt den plötsliga
omvändelsens betydelse. Ledningen
handha-ves av generalkonferenser.
Försam-lingsmedlemmarna stå under
jämförelsevis sträng övervakning. M. utbildar
egna predikanter. De talrikaste
anhängarna finnas i U. S. A. I Sverige
finnas c: a 17,000.
Mcto’l, ett vid fotografisk
framkallning använt ämne
(metylparaamidofe-nolsulfat). .
Metop r-tä’p], i hög relief utford
bildframställning å frisen (mellersta
delen av kolonnens bjälklag) på en
dorisk byggnad. De s. k.
trigly-fema omväxlade med M.
Trigiyfer-na äro fyrkantiga, färade plattor,
avsedda att uppbära kranslisten.
Metri’k, läran om versens byggnad.
Metrologi’, läran om mätt-, vikt- och
myntsystem hos olika folk och under
olika tider.
Metrono’m, en pendel, som drives av
ett urverk och vars svängningstal kan
regleras genom en längs
pendelstången över pendelns upphängningspunkt
förskjutbar vikt. M. användes bland
annat inom musiken vid fastställandet
av takten i ett musikstycke.
Metropo’1, egentligen moderstad,
huvudstad, särskilt i kyrklig bemärkelse.
c/o Glattis eller isbark.
-f» Snöyra.
— [snålar.
Stark blåst, storm
Q Snötäcke.
© Ring kring solen.
® Solgård.
<37 Ring kring månen,
w Mangård.
’-v Regnbåge,
v^y Norrsken.
=o Solrök.
Tidens Lexikon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
