Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexikanska bukten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Midi., officiell förkortning på
Michigan*, U. S. A.
Michae’Iis [mika-], S., f. 1865, dansk
författare. M: s diktning är starkt
lyriskt betonad. Hans prosaverk
omfatta dels romaner (Hellener och
barbarer, Den eviga snön),
dels skådespel, bland vilka det mest
kända är Ett
revolutionsbröl-1 o p.
Michel, S: t, se S: t Michel.
Michelan^elo (hette egentligen
Buo-narotti), 1475—1564, italiensk
renässanskonstnär, verksam som målare,
bildhuggare och arkitekt. M. har
blivit kallad ”barockens fader”, med
vilken beteckning man velat angiva, att
hans verk avsluta högrenässansen och
genom sin friare och livfullare
karaktär inleda barockens konströrelse. M.
är en utpräglat egenartad konstnär,
som med våldsam men dock väl
avvägd kraft ger uttryck för sina
konstnärliga strävanden. Bland M: s
skulpturer må nämnas den vackra
Pietagruppen, den döde Kristus
på sin moders knän, samt den
ungdomligt friska David statyn, som
är huggen ur ett enda marmorblock.
Skulpturerna över hertigarna G i u 1
i-a n o och Lorenzo i Medicéernas
gravkapell jämte de beledsagande
figurerna Dagen och Natten,
Gryningen och Skymningen
höra till nyare tidens mest kända och
uppskattade konstverk, vilket även
kan sägas om M: s största
freskomål-ning, Yttersta domen i
Sixtin-ska kapellet. Om M: s banbrytande
verksamhet som arkitekt vittna S: t
Peterskyrkan i Rom, som till
stor del — framför allt den
imponerande kupolen — är hans verk
liksom den ståtliga konsolgesimsen på
Palazzo Far nes e. Som
människa var M. stolt och svårtillgänglig
och gick helt upp i sin konst. Många
av hans största konstnärliga planer
nådde aldrig sin fullbordan; vad han
utförde ställer honom dock i en
särklass bland mänsklighetens heroer.
Michelet [misjlä’], J., 1798—;1874,
fransk historiker, 1838 professor i
historia vid Collége de France. Hans
föreläsningar höllos i en entusiastiskt
liberal anda, vilket två gånger
förskaffade honom förbud mot deras
fortsättande. Bland hans på ett levande
och färgrikt språk avfattade arbeten
märkas Histoire de France och
Histoire de la Révolution.
Michelsen [mick’-], P. K., 1857—1926,
norsk statsman. 1903 var M. medlem
av Hagerup-Ibsens ministär i
egenskap av finansminister efter att först
ha varit medlem av
statsrådsavdel-ningen i Stockholm. Under
unionskri sen 1905 ledde M. som statsminister
(1905—07) med synnerlig skicklighet
de norska förhandlingarna, därvid
med allvar arbetande för fredens
bevarande.
Michel son [mik’lssen], A. A., f. 1852,
tysk fysiker, verksam i Amerika. M. har
utfört betydelsefulla mätningar av
ljusets hastighet. Han erhöll
Nobelpris i fysik 1907.
Michigan [misj’ig£en], förkortat
Mich., stat i n. Förenta Staterna. 150,000
kvkm., 3,608,000 inv. Huvudstad
Lan-sing, 58,000 inv. Viktigaste städer
Detroit, 994,000 inv., och Grand Rapids,
146.000 inv. — M. är huvudsakligen ett
lågland. Åkerbruk och boskapsskötsel
intaga* främsta platsen bland
näringsgrenarna med vete, majs och råg som
viktigaste sädesslag. Olika slag av
trädgårdsalster samt sockerbetor
odlas. M. producerar en stor del av
Förenta Staternas järnmalm. Där
bry-tes också koppar. Industrin
omfattar huvudsakligen sågverk,
trämasse-och pappersfabriker samt kvarnar.
Michigansjön [misj’-], sjö i n.
Förenta Staterna, den näst största av de
Canadiska sjöarna. 58,000 kvkm. Står
genom Mackinacsundet i förbindelse
med sjön Huron.
Mickicwicz [mitskje’vitsj], A., 1798
—1855, polsk skald. M: s förnämsta
verk är den i homerisk stil skrivna
dikten Herr Tadeusz, en polsk
adelshistoria från åren 1811—12, fylld
av humor och patriotism. M. var en
patriotisk entusiast; hans starkt
svärmiska natur blev med tiden allt mera
fången i mysticismen. Han anses vara
en av den polska diktningens främste
representanter.
Mi’das, frygisk sagokonung. Enligt
sagan skall M. som gudagåva fått
förmågan att till guld förvandla allt vad
lian vidrörde. Även hans mat och
dryck blevo till guld. M. lyckades bli
befriad från denna besvärliga förmåga
genom att bada 1 floden Paktolos,
vilken hädanefter uppslammade
guldhal-tig sand. En annan saga berättar, att
Apollon straffade M. med åsneöron,
emedan M. vid en musikalisk tävlan
mellan Pan och Apollon skänkt den
förre priset. M. sökte förgäves dölja
sina åsneöron under en frygisk mössa.
Middagshöjd, se Meridianhöjd.
Middelfart, stad vid Snseringen, den
smalaste, endast 800 meter breda
delen av Lilla Bält, Fyen, Danmark.
7.000 inv. Nordiske Kabel- og
Traad-fabrikker. Fiske. Från det nära
staden belägna Strib ångfärja till
Fre-dericia på Jylland.
Midfastosöndagen, den fjärde
söndagen i fastan.
Midgård, i nordiska gudasagan namn
på en mot jättarna byggd
skydds-mur; ibland betecknar M.
människornas värld, som är inhägnad av denna
mur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
